M
margita
Hej, hoppas det finns någon här som kan hjälpa mig med mitt problem.
jag har en hankatt, en honkatt som är dräktig i 2 veckan(Svea) och för tillfället så har min dotter sin katt här, nybliven mamma sedan några dagar.(katten altså, hon heter kapris)
Vill bara säga att den här sista dräktigheten är ett misstag, hon har aldrig fått två kullar om året innan.
Vi hade planerat att kastrera henne och även vår hane men vi hann inte. Men hon är i så got hull så vi tänkte att hon skulle få denna kullen och så blir det den sista.
Nu är problemet detta, att min dräktiga hona tror att det är hennes barn. Till saken hör att svea nyligen blev av med sina egna kattungar då dem flyttade till nya hem. (för 3 veckor sedan)
Hon vill hela tiden in till kattungarna, hoppar ner i korgen och gör sina "mammauppgifter" utan att amma för det kan hon ju inte längre.
Kapris tillåter detta och låter svea nästan ta över allting.
Svea börjar bli agressiv mot Kapris och försöker "ta över" kattungarna.
Hon lägger sig framför Kapris. och kattungarna försöker sutta mjölk från henne utan framgång, vilket resulterar att kattungarna börjar snart skrika högt och ljudligt när dem inte får någon mjölk.
Sen när Kapris hör hur ungarna skriker så lägger hon sig vid sina ungar men då blir Svea agressiv och fräser,slår och biter Kapris.
När vi ser detta så tar vi bort Svea från korgen och ofta försöker hon bita oss med.
Det har hon aldrig försökt göra innan.
Vi tycker att Sveas beteende börjar bli värre och värre och det verkar som om mamma kapris inte vågar säga ifrån.
Kan ju nämna att Svea har haft 3 kullar innan och hon är en jätte duktig mamma men har blivit på senaste kullen lite väl sträng och överbeskyddande.
Svea har börjat ta kattungar från korgen och springer iväg med dem till sängen och gömmer dom där. Det är precis som om hon verkligen tror att det är hennes ungar
Och en fråga till på allting
Kapris flyttar ibland en unge eller två upp i sängen och lägger dem bakom kuddarna. Men sen går hon ner till de andra kattungarna och "glömmer" liksom av att hon lagt dem där.
Vi har en liten lägenhet, en trerummare och det är inte så lätt att skilja dom ifrån varandra. Om vi ska stänga in någon vem ska vi stänga in, eller ska vi göra det?
Men om vi nu ska göra det, ska vi endast skilja dem ifrån varandra när jag är på jobbet och ingen är hemma?
Det är ett jäkla jobb att springa och kolla så fort någon av kattungarna skriker, och om dörren är stängd så står Svea utanför och krafsar och yyyylaar.
Känner mig helt villrådig, vet verkigen inte hur jag ska göra.
Tanken har slagit mig att låna ut henne till någon under en tid (om någon jag känner vill eller har tid)
Väldigt tacksam för svar.
Margita.
jag har en hankatt, en honkatt som är dräktig i 2 veckan(Svea) och för tillfället så har min dotter sin katt här, nybliven mamma sedan några dagar.(katten altså, hon heter kapris)
Vill bara säga att den här sista dräktigheten är ett misstag, hon har aldrig fått två kullar om året innan.
Vi hade planerat att kastrera henne och även vår hane men vi hann inte. Men hon är i så got hull så vi tänkte att hon skulle få denna kullen och så blir det den sista.
Nu är problemet detta, att min dräktiga hona tror att det är hennes barn. Till saken hör att svea nyligen blev av med sina egna kattungar då dem flyttade till nya hem. (för 3 veckor sedan)
Hon vill hela tiden in till kattungarna, hoppar ner i korgen och gör sina "mammauppgifter" utan att amma för det kan hon ju inte längre.
Kapris tillåter detta och låter svea nästan ta över allting.
Svea börjar bli agressiv mot Kapris och försöker "ta över" kattungarna.
Hon lägger sig framför Kapris. och kattungarna försöker sutta mjölk från henne utan framgång, vilket resulterar att kattungarna börjar snart skrika högt och ljudligt när dem inte får någon mjölk.
Sen när Kapris hör hur ungarna skriker så lägger hon sig vid sina ungar men då blir Svea agressiv och fräser,slår och biter Kapris.
När vi ser detta så tar vi bort Svea från korgen och ofta försöker hon bita oss med.
Det har hon aldrig försökt göra innan.
Vi tycker att Sveas beteende börjar bli värre och värre och det verkar som om mamma kapris inte vågar säga ifrån.
Kan ju nämna att Svea har haft 3 kullar innan och hon är en jätte duktig mamma men har blivit på senaste kullen lite väl sträng och överbeskyddande.
Svea har börjat ta kattungar från korgen och springer iväg med dem till sängen och gömmer dom där. Det är precis som om hon verkligen tror att det är hennes ungar
Och en fråga till på allting
Kapris flyttar ibland en unge eller två upp i sängen och lägger dem bakom kuddarna. Men sen går hon ner till de andra kattungarna och "glömmer" liksom av att hon lagt dem där.
Vi har en liten lägenhet, en trerummare och det är inte så lätt att skilja dom ifrån varandra. Om vi ska stänga in någon vem ska vi stänga in, eller ska vi göra det?
Men om vi nu ska göra det, ska vi endast skilja dem ifrån varandra när jag är på jobbet och ingen är hemma?
Det är ett jäkla jobb att springa och kolla så fort någon av kattungarna skriker, och om dörren är stängd så står Svea utanför och krafsar och yyyylaar.
Känner mig helt villrådig, vet verkigen inte hur jag ska göra.
Tanken har slagit mig att låna ut henne till någon under en tid (om någon jag känner vill eller har tid)
Väldigt tacksam för svar.
Margita.
