Hundavel & ras "Ras": Scandinavian hound

Elhva

Trådstartare
Hejsan!
Jag är ny här och har suttit och bläddrat lite. Eftersom jag har två så kallade scandinavian hounds här hemma så har jag självklart testat att söka på deras ras, tyvärr resulterade det inte i massor med härliga trådar. Ni som har SH verkar vara nöjda och glada (såklart) men annars skrivs det ganska negativt kring rasen. Mina hundar är tydligen inte ens en ras enligt många. Hur kommer det sej? Är det pga SKK? (Är Alaskan Husky en ras?) Eller pga oseriös avel? Och isf; vilken brukshundsras kan friskriva sej från oseriös avel?
Jag är inte ute efter att peka finger eller att försöka hävda något, tycker bara att det skulle vara intressant att höra era åsikter och tankar kring scandinavian hounds och vad som är en ras eller inte. Tack på förtass!
 
Nej scandinavian hounds och Alaskan Husky är inga raser.
För mig är en ras när det finns en rasklubb bakom som har en rasplan där hundar utvärderas (behöver inte vara i utställning), inkorsning är möjligt från andra raser kan vara okej om rasklubben har godkänt det och även inmönstring är helt okej (finns även raser inom skk som godkänner detta).
 

Elhva

Trådstartare
Jag uttryckte mej nog lite dumt i min frågeställning, tydligen. Jag är självklart medveten om att SH inte är varken godkänd eller erkänd som ras. Min fråga var snarare varför "saknaden av ras" sätter en negativ klang på "hundtypen", och diskussioner kring den? Vi vet alla att erkända raser med fina klubbar har varit orsak till mycket smärta och lidande för djuren vi älskar mest. Jag tar självklart avstånd från all oseriös avel. Men jag tar också avstånd från att sönderavla, och hur mycket man än "fräschar på" med nytt blod hos en ras som i 8/10 fall har andningsproblematik eller i 3/10 har utdömda höfter så gör själva rasstandarden att om man vill fortsätta va med i klubben så gäller det att inte trilla utanför ramen för mycket. Ett ganska förlegat tankesätt och regelverk i mitt tycke. Men alla är vi olika. Självklart ska vi värna om allt som är renrasigt. Eller? Att SH har linjer som är mångårigt dokumenterade men som inte har en tajt mall eller strikta lagar och regler för hur en valp ska se ut utan avlar på att valpen ska fungera borde inte väcka så mycket anstöt, tänker jag.
Vidare vill jag höra mer om denna icke-ras från andra som har erfarenhet av den, eftersom vi inte har en klubb att mötas i😂
 
Definitionen av en hundras är att den finns inom en stambok. Endast de hundar som finns inom stamboken tillhör rasen. Om SH har en stambok med en rasbeskrivning och där avel med hundar inom stamboken bedrivs, så kan man absolut kalla det en ras. Rastillhörighet bland hundar handlar alltså mer om stambokstillhörighet och mindre om genetik.
Alaskan husky är en hundtyp, inte en ras. Den avlas på ren funktion och man blandar in andra raser för att få fram det man är ute efter.
 
Jag uttryckte mej nog lite dumt i min frågeställning, tydligen. Jag är självklart medveten om att SH inte är varken godkänd eller erkänd som ras. Min fråga var snarare varför "saknaden av ras" sätter en negativ klang på "hundtypen", och diskussioner kring den? Vi vet alla att erkända raser med fina klubbar har varit orsak till mycket smärta och lidande för djuren vi älskar mest. Jag tar självklart avstånd från all oseriös avel. Men jag tar också avstånd från att sönderavla, och hur mycket man än "fräschar på" med nytt blod hos en ras som i 8/10 fall har andningsproblematik eller i 3/10 har utdömda höfter så gör själva rasstandarden att om man vill fortsätta va med i klubben så gäller det att inte trilla utanför ramen för mycket. Ett ganska förlegat tankesätt och regelverk i mitt tycke. Men alla är vi olika. Självklart ska vi värna om allt som är renrasigt. Eller? Att SH har linjer som är mångårigt dokumenterade men som inte har en tajt mall eller strikta lagar och regler för hur en valp ska se ut utan avlar på att valpen ska fungera borde inte väcka så mycket anstöt, tänker jag.
Vidare vill jag höra mer om denna icke-ras från andra som har erfarenhet av den, eftersom vi inte har en klubb att mötas i😂
Jag har renrasiga hundar (saluki). Där går det att mönstra in nya hundar och använda dem i avel, och det inte pga några problem inom rasen utan just för att det fortfarande går att få hundar från ursprungsländerna som inte är registrerade på samma sätt som här. Att det kommer in nytt blod i raser behöver alltså inte ha att göra med hälsoproblem inom en ras.

Det finns också mycket seriös renrasavel, och jag tror inte du hittar många här på buke som stödjer den oseriösa aveln. För egen del, för att det ska kunna kallas för seriös avel, så ska det avlas på funktionella och friska hundar med bra mentalitet och där inte bara föräldradjuren lever upp till de kraven utan även deras syskon, föräldrar och övrig nära släkt.
 
Det är en hundtyp prestationsavlad strikt för viss typ av draghundsport.

Den roligaste hunden jag haft var en Scandinavian hound, visste direkt vad som gällde första gången jag kopplade på selen :heart.

Jag kan se om aveln styrs upp lite mer organiserat att det skulle kunna bli en ras på samma sätt som ex prestationsavlade vallhundsraser där förmåga framför utseende styr.

Hejsan!
Jag är ny här och har suttit och bläddrat lite. Eftersom jag har två så kallade scandinavian hounds här hemma så har jag självklart testat att söka på deras ras, tyvärr resulterade det inte i massor med härliga trådar. Ni som har SH verkar vara nöjda och glada (såklart) men annars skrivs det ganska negativt kring rasen. Mina hundar är tydligen inte ens en ras enligt många. Hur kommer det sej? Är det pga SKK? (Är Alaskan Husky en ras?) Eller pga oseriös avel? Och isf; vilken brukshundsras kan friskriva sej från oseriös avel?
Jag är inte ute efter att peka finger eller att försöka hävda något, tycker bara att det skulle vara intressant att höra era åsikter och tankar kring scandinavian hounds och vad som är en ras eller inte. Tack på förtass!
 
Man får helt enkelt lära sig leva med att det finns folk som tycker att endast erkända raser, reggade i SKK, är bra. Och alla andra är andrasortering och kanske inte ens bör finnas alls.

Jag har haft Silken Windhounds i över 20 år och än idag blir jag, rasen och hundarna ifrågasatta. "Varför skaffar du inte en riktig hund?" är till exempel en vanlig fråga.

Jag vet inte ett skvatt om draghundssport eller SH men antar att SH finns för att försöka fylla något speciellt inom drag, som folk inte hittat hos andra raser/typer som används för drag.

Visst, om tillräckligt många bildar klubb, stänger stambok och lägger ner blod, svett och tårar i tillräckligt många decennier så kan man göra det till en ras.

Frågan är varför? Blir resultatet bättre av att de är en ras med stängd stambok, rasstandard och en mängd gränser och regler att förhålla sig till som inte SH har idag? Eller är den enda skillnaden att man får respekt från resten av hundvärlden för att rasen plötsligen är erkänd?

Vi jobbar för erkännande av Silken Windhounds men Silkens är ju inte specialiserade som SH, utöver vinthundssporter, nosework och allt annat rasen används till, så ställs den även ut.
För att kunna tävla på lika villkor med andra raser krävs att rasen är erkänd.

Inte så säker på att det behovet finns för SH?

Om det besvärar dig att folk inte respekterar SH för att dom inte är erkända, se till att du vet ALLT om dom!

Var, när, hur och varför uppstod dom? För vilket syfte? Finns syftet kvar idag?

Vem och vilka började aveln? Vilka raser användes? Hur många uppfödare finns det idag och i hur många länder? Hur stor är populationen? Finns det en medveten avelsstrategi? Korsar man strategiskt och planerat eller kör alla sitt eget rejs och ser vad man får ut av olika kombinationer? Vilka raser används vid korsning, finns det "regler" för vad som kan användas eller gör alla som dom vill?

Vem äger SH normalt sett? Vad gör dom med dom?

Vad är det som är speciellt med SH? Att dom ens finns som hundtyp måste ju betyda att man ansett att något saknades hos alla andra draghundar, något man ville avla fram. Vad är det?
Fungerar aveln för att uppfylla det? Finns det anledning att fortsätta SH för just detta?

Så länge du har alla fakta i huvudet och kan motivera inte bara ditt eget val av hund utan även SH's existens, kan faktabaserat (inga gissningar, inget fabulerande) svara för deras historia, framväxt, nutid och vision för framtiden, så kommer förvånansvärt många människor att tycka att SH är rätt ok. Att det är rätt ok att du har SH.

Många gånger är nedvärderandet en följd av absolut total okunskap.
Så hjälp till att sprida kunskapen!

Att folk ser ner på Silken Windhounds för att dom inte är erkända av SKK och FCI har så låg prioritet för mig att det inte bekommer mig ett dugg.

För mig är det bästa rasen att leva med. Erkänd eller inte.
Inget litet papper från SKK kan mäta sig med lyckan att leva med mina Silken Windhounds.

Och det är väl egentligen det enda som räknas?
 
1. Något kan självklart vara en ras utan att den är erkänd av SKK.
2. Att para ras 1 med ras 2 kan aldrig bli ras 3, då är det en blandras.
3. Blandrasavel kan i allra högsta grad ha ett syfte, om man är väl medveten om vad man gör och är ute efter specifika egenskaper och en speciell hundtyp.
4. Bara för att man är för seriös renrasavel betyder det inte att man inbillar sig att all renrasavel är bra.

Det är rätt tröttsamt att man förväntas försvara avel på sjuka hundar för att man är emot oseriös blandrasavel. Varför skulle jag, liksom? Lämna de sjuka raserna utanför diskussionen om det är Scandinavian Hounds du vill diskutera.
 
Jag uttryckte mej nog lite dumt i min frågeställning, tydligen. Jag är självklart medveten om att SH inte är varken godkänd eller erkänd som ras. Min fråga var snarare varför "saknaden av ras" sätter en negativ klang på "hundtypen", och diskussioner kring den? Vi vet alla att erkända raser med fina klubbar har varit orsak till mycket smärta och lidande för djuren vi älskar mest. Jag tar självklart avstånd från all oseriös avel. Men jag tar också avstånd från att sönderavla, och hur mycket man än "fräschar på" med nytt blod hos en ras som i 8/10 fall har andningsproblematik eller i 3/10 har utdömda höfter så gör själva rasstandarden att om man vill fortsätta va med i klubben så gäller det att inte trilla utanför ramen för mycket. Ett ganska förlegat tankesätt och regelverk i mitt tycke. Men alla är vi olika. Självklart ska vi värna om allt som är renrasigt. Eller? Att SH har linjer som är mångårigt dokumenterade men som inte har en tajt mall eller strikta lagar och regler för hur en valp ska se ut utan avlar på att valpen ska fungera borde inte väcka så mycket anstöt, tänker jag.
Vidare vill jag höra mer om denna icke-ras från andra som har erfarenhet av den, eftersom vi inte har en klubb att mötas i😂
Båda du tar upp är hundar som användas, tycker det är ganska ovanligt att arbetade raser har massa fel (Sedan finns ju dom uppdelade raserna där ena delen är sjuk och andra inte).

Har själv hedehund i familjen som inte är en ras och tycker att det är plättlätt att hitta linjer som vi önskas hos smålamdsstövaren jämfört med hedehunden som inte har något sätt att söka linjer hos utan där är det bara att fråga sig runt och hoppas på att svaret stämmer. Fösta huden så pratade vi med en äldre farbror som hade koll på olika linjer och andra hunden var ett av hans barn eller barbarn som hade lite koll och nu håller det på med ett ideellt arbete för att starta en klubb och register över hedehundarna.

Sedan kan korsning vara slutmålet, bara för att du oftast får fram det du vill ha om du korsar en hund så innebär det inte att bara för att du parar 2 hundar med varandra som är samma korsning och båda 2 har det som söktes vid korsningen så kan dessa 2 hundar ge avkommor med andra egenskaper.

Är själv inne på att skaffa sällskapshund nästa år och bara för det finns en del sjuka raser så tänker jag inte köpa grisen i säcken och skaffa korsning där ingen av föräldrarna är testade. En korsning innebär inte frisk hund och renrasig innebär inte sjuk, men med en renrasig kan jag kolla upp hur det ser ut i linjerna vilket jag inte kan på en korsning.
 
Man får helt enkelt lära sig leva med att det finns folk som tycker att endast erkända raser, reggade i SKK, är bra. Och alla andra är andrasortering och kanske inte ens bör finnas alls.

Jag har haft Silken Windhounds i över 20 år och än idag blir jag, rasen och hundarna ifrågasatta. "Varför skaffar du inte en riktig hund?" är till exempel en vanlig fråga.

Jag vet inte ett skvatt om draghundssport eller SH men antar att SH finns för att försöka fylla något speciellt inom drag, som folk inte hittat hos andra raser/typer som används för drag.

Visst, om tillräckligt många bildar klubb, stänger stambok och lägger ner blod, svett och tårar i tillräckligt många decennier så kan man göra det till en ras.

Frågan är varför? Blir resultatet bättre av att de är en ras med stängd stambok, rasstandard och en mängd gränser och regler att förhålla sig till som inte SH har idag? Eller är den enda skillnaden att man får respekt från resten av hundvärlden för att rasen plötsligen är erkänd?

Vi jobbar för erkännande av Silken Windhounds men Silkens är ju inte specialiserade som SH, utöver vinthundssporter, nosework och allt annat rasen används till, så ställs den även ut.
För att kunna tävla på lika villkor med andra raser krävs att rasen är erkänd.

Inte så säker på att det behovet finns för SH?

Om det besvärar dig att folk inte respekterar SH för att dom inte är erkända, se till att du vet ALLT om dom!

Var, när, hur och varför uppstod dom? För vilket syfte? Finns syftet kvar idag?

Vem och vilka började aveln? Vilka raser användes? Hur många uppfödare finns det idag och i hur många länder? Hur stor är populationen? Finns det en medveten avelsstrategi? Korsar man strategiskt och planerat eller kör alla sitt eget rejs och ser vad man får ut av olika kombinationer? Vilka raser används vid korsning, finns det "regler" för vad som kan användas eller gör alla som dom vill?

Vem äger SH normalt sett? Vad gör dom med dom?

Vad är det som är speciellt med SH? Att dom ens finns som hundtyp måste ju betyda att man ansett att något saknades hos alla andra draghundar, något man ville avla fram. Vad är det?
Fungerar aveln för att uppfylla det? Finns det anledning att fortsätta SH för just detta?

Så länge du har alla fakta i huvudet och kan motivera inte bara ditt eget val av hund utan även SH's existens, kan faktabaserat (inga gissningar, inget fabulerande) svara för deras historia, framväxt, nutid och vision för framtiden, så kommer förvånansvärt många människor att tycka att SH är rätt ok. Att det är rätt ok att du har SH.

Många gånger är nedvärderandet en följd av absolut total okunskap.
Så hjälp till att sprida kunskapen!

Att folk ser ner på Silken Windhounds för att dom inte är erkända av SKK och FCI har så låg prioritet för mig att det inte bekommer mig ett dugg.

För mig är det bästa rasen att leva med. Erkänd eller inte.
Inget litet papper från SKK kan mäta sig med lyckan att leva med mina Silken Windhounds.

Och det är väl egentligen det enda som räknas?
Vad vill man åt med silken? Vad är rasens syfte? De jag träffat har samtliga haft tveksamt lynne (lättskrämd, ängsliga) och ingen av dem har varit speciellt duktiga på LC.
 
Att SH har linjer som är mångårigt dokumenterade men som inte har en tajt mall eller strikta lagar och regler för hur en valp ska se ut utan avlar på att valpen ska fungera borde inte väcka så mycket anstöt, tänker jag.
OK. Hur får jag, som ny valpköpare, tillgång till denna mångåriga dokumentation? Hur heltäckande är den och exakt vad dokumenterar den? Jag har googlat lite nu och hittar absolut ingenting. Annonser om valpar, korta förklaringar om vad "rasen" är (inte särskilt samstämmig), och personliga bloggar (som inte alltid är så himla glada och nöjda heller). Så jag vill då få samma insyn i den här aveln som jag kan få genom avelsdata när jag letar en renrasig valp, hur går jag till väga?

Nej, renrasavel är inte perfekt, långt därifrån! Men det finns information tillgänglig för alla som vill, man behöver inte känna någon, ha insikt i rasen sen tidigare eller be någon om att snälla kan jag få kika lite i databasen. Den är öppen, tillgänglig för alla. Och nej, inte allt registreras där. Man kan fortfarande ha nytta av kontakter inom rasen för tex epilepsi, cancer eller hjärtfel eller vad som nu kan vara relevant. Men det är ändå mer än man har tillgång till i någon ras/blandras som inte finns i systemet, av vad jag sett.

Jag har inga problem med funktionsavlade blandrashundar - eller nej, det är inte sant. Jag har en del problem med det, vilket är att generation 2 eller 3 ingår inte i planen, och kanske inte heller hela kullen i den relevanta generationen. Det ser ofta, ur i alla fall mitt perspektiv, ut som kortsiktig individavel - bra för de som blir bra och hamnar rätt, men det blir en del "slask" i produktionen. Men det handlar inte om någon principiell övertygelse om att det enda som är värt något är renraser. Den som vill producera bra hundar behöver dock ett större samarbete med andra uppfödare med samma/liknande mål, alternativt - som verkar vara fallet här? - "sno" material från renraser kontinuerligt.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Tristess

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

  • Inga notiser
Upp