Jag har tillsammans med min mor haft 4 olika dalmatiner (från 3 kennlar) i olika lång tid. Min egen tik tog jag bort i mars -13 och sedan dess har jag inte haft jättemycket kontakt med rasen. Någonting jag uppskattade hos mina dalmatiner var att de var enkla att ha lösa och det saknar jag jättemycket. De höll sig i en 20m-radie runt en och jagade inte vilt (men det finns också individer som har mycket jakt i sig). Det fungerade att ha med dem lösa på ridturer, men det blev aldrig någonting vi gjorde kontinuerligt. Hundarna hälsade gärna på främlingar och viftade på svansen, men hade inget större intresse av folk de inte kände. Som enmanshundar fäster de sig till en person och de närmaste runtomkring.
Jag valde dalmatiner för att jag ville ha en allround-hund och jag blev inte missnöjd
Jag hade med min tik på hundgymnasium och fick testa på alla möjliga grenar med henne. Vi tävlade rallylydnad och viltspår och körde en hel del drag. Hade mitt träningsintresse varit större hade vi nog kunnat tävla agility, lydnad och freestyle också. Jag upplever inte att de kräver lika mycket motion som vissa påstår, dvs. flera mils promenader och timtals träning varje dag - men man ska vara beredd på att det är en aktiv hundras som mår bra av att vara igång. Är det din första hund så kommer du säkert att gå kurser och träna på saker mellan kurstillfällena = borde fungera fint som aktivering och bli något du gör dagligen.
Jag vet inte om dalmatiner är särskilt hundiga? Var förberedd på att många barn kommer att vilja hälsa på hunden dock
Jag har aldrig känt mig osäker med mina dalmatiner och min tik ryckte in den enda gången jag känt mig osäker. Vinthunden jag har just nu hade nog rusat åt andra hållet istället.
Mina har skällt varningsskall om någon knackat på dörren, men de ska inte skälla i onödan.
Dalmatiner fäller två gånger om året - sex månader i taget. Jag tror aldrig någonsin jag kommer att bli kvitt dalmatinerhåren, trots att jag bytt både bil och hus sedan den sista dog. Det är en av anledningarna till att jag inte är sugen på någon ny, håren fastnar i allt och gör ont att trampa in i fötterna.
Angående rasen överlag: träffa uppfödare och åk på aktiviteter/utställningar som rasklubben anordnar. Träffa mycket hundar och våga ställ obehagliga frågor till ägarna/uppfödarna! Förnekar folk att de finns problem vill du inte köpa hund av dem. Titta på pälsarna, öronen och tassarna, ser de friska ut? Vi lyckades med konsten att köpa valp på vintern från en allergisk tik som hade bekymmer på sommaren. Vi träffade tiken på en utställning när vår valp var ett halvår och blev helt förskräckta över hur hon såg ut. Åk på MH för rasen om tillfälle ges. Verkar det födas en vettig kull i sommar, så kör på - annars avstå.
@Tora och
@almitra har/haft hundar från uppfödare jag själv tycker är vettiga.
Jag har en soft spot för dalmatiner och kommer nog alltid att ha, men vet inte om jag vågar köpa någon mer. Min tik var once in a lifetime och jag saknar henne fortfarande, men de andra hade bekymmer av olika slag, dålig mentalitet och allergi. En observation jag gjorde under mina år som dalmatinerägare var att jag upplevde att många kastrerade sina tikar pga. att de blev så skendräktiga (så även jag). Det är någonting som du bör fråga uppfödarna om, för det är jättetråkigt att ha en hund som mentalt har valpar fyra månader om året. Ryggproblem verkar också ha seglat upp mer under de sista åren och höftledsstatus bör du också kika närmare på om resultat finns.
Jag får nog följa den här tråden lite jag med, jag önskar verkligen att jag kunde hitta en bra ersättare till dalmatinern men har inte hittat rätt ännu
Har sneglat lite på welsh springer spaniel, men blev avskräckt efter att ha läst en buketråd.
