Retrievertråden

Träningen var så himla kul och jag har fått lite mer kött på benen vad apportering är idag. Annars gick det som förväntat. Stadga har hon inte, utan det är mycket roligare att lukta, slänga sig i kopplet och klättra på mig. Mot slutet gick det självklart mycket bättre men rätt jobbigt beteende. Men, hon tar dummiesen fint, med ett bestämt och stadigt tag, inget tugg. Hon är ivrig och tycker det är skitskoj och det är så roligt! Dock släppte hon den en halvmeter framför mig några gånger istället för att lämna av, så vi har en hel del att jobba på. Bästa jag vet att få göra grejer med hunden som man känner att det här, det är det som den är programmerad att göra :)

Fick med mig att jag behöver vara mer bestämd och tydligare. Japp, så är det säkert. På något sätt har pendeln slagit över för mycket åt det snälla/mesiga hållet när det gäller hundträning. Annars är jag ingen person som mesar precis. Jag har hållit på sen 90-talet och då med metoder som jag ärligt talat skäms för att man skulle göra. Självklart inser jag att man kan vara tydlig och bestämd, utan att vara dum, så det är bara att jobba med sig själv. Fast så är väl all hundträning, det är människorna som ska tränas mest ;)
 
Nu har jag anmält oss till ett träningstillfälle med den lokala retrieverklubben 😬 Spännande! Ska bli intressant att se vad det är för skillnad på träningen gentemot hundskolan där vi gick valpkurs (och där jag tänkter fortsätta gå kurser, den är bra).
 
Det var superintressant att vara med och träna. Första gången för valpis i ridhus också, bara det var spännande. Jättekul att se alla duktiga apportörer och olika sorters retriever.

Också intressant med skillnaden mellan denna träning och den "mysträning"/aktivering som vi var på i fredags, på vanliga hundskolan. Båda givande för oss förstås, men i retrievergänget är det en annan seriositet (och där känner jag mig väldigt mycket som nybörjare, till skillnad från på andra hundskolan).
 
Smyger in i tråden och säger "hej" efter att vi preciiiis tingat och besökt vår kommande ljuvliga jakt-labbetik som just nu är snart 7 veckor gammal.

Detta blir inte vår första valp, men däremot vår första labbe (har haft settrar tidigare), så vill ha Alla tips! Just nu funderar jag över följande livsviktigheter ( ;) ):

* Var hittar jag finaste och bästa valphalsband och koppel (och vad sjutton ska man tänka för storlek?)
* Retrieverkoppel - var hittar jag bra och snyggt sådant?
* Vi bor i Halland så inga större köldproblem här, men kommer spendera påsken i fjällen med lilla tjejen, hur tänka kring täcke? Blir ju en hel del häng utomhus både under promenader som utomhuslunch osv och kan ju vara kallt i snön. Vid den tiden är hon ju ca 12 veckor, hur tänka kring storlek på ev täcke?
* Roliga och säkra leksaker som inte gnags sönder direkt, har ni tips? Våra settrar har inte bitit sönder en pryl men är ju en lite annan typ av ras så behöver lite vägledning.
* Litteratur och liknande specifikt för labradorer/retrievers - vad finns det för bra att läsa in sig på?
Men kul med en till som gått från setter till jaktlabbe! :)
 
Det var superintressant att vara med och träna. Första gången för valpis i ridhus också, bara det var spännande. Jättekul att se alla duktiga apportörer och olika sorters retriever.

Också intressant med skillnaden mellan denna träning och den "mysträning"/aktivering som vi var på i fredags, på vanliga hundskolan. Båda givande för oss förstås, men i retrievergänget är det en annan seriositet (och där känner jag mig väldigt mycket som nybörjare, till skillnad från på andra hundskolan).

Vad kul att du gillade det! 😃
 
Du kommer inte ångra dig, är på min tredje labbe nu och kommer nog inte avvika från rasen, apportering är det allra roligaste inom hundsport! :) :heart
Låter lovande! Har också väldigt svårt att se att vi skulle ångra oss, tror och hoppas på väldigt fina år framåt! <3

Hur kan det liksom bli annat med denna goding?
 

Bifogade filer

  • Prickis 1.webp
    Prickis 1.webp
    12 KB · Visningar: 73
Vi kämpar på. Har snäppt upp kraven i träningen och det går framåt. Eller ja, två steg fram och ett bak :p
Kvarsittande funkar bättre, klarar störning från mig, men njae med extern störning. Blir lätt övertaggad vid hämtning och drar ett ärevarv, så fått tips om att sätta långlina på.

Vi har också fått följa med och se hur det funkar med apportering med apportkastare. Så kul att se apportering in action. Och ingen reaktion gällande skotten. Även om dessa inte är så högljudda, så är de plötsliga. Väldigt skönt.
 
Låter lovande! Har också väldigt svårt att se att vi skulle ångra oss, tror och hoppas på väldigt fina år framåt! <3

Hur kan det liksom bli annat med denna goding?
Nu är hon här! Och vi är sååå förälskade i detta lilla gula knyte. Så kul det här ska bli! Kunde inte fått härligare morgon heller för första lilla turen utanför tomten. Enda kruxet var att få iväg dottern till skolan. Svårt slita sig.
 

Bifogade filer

  • IMG_0162.webp
    IMG_0162.webp
    330,8 KB · Visningar: 62
Vi körde lite kråkjakt i morse, fast mycket till jakt blev det inte då var enda kråka höll sig långt borta trots lockpipa och hök-bulvan(med mina svarta trosor i klorna för att efterlikna ett byte🤣🫣). Vi som har massvis av dom annars men det var ganska blåsigt så det kanske spelade in en del. Men hundträningsmässigt gick det superbra. Han har ju en förmåga att varva upp alldeles för mycket och det gjorde han när bössan kom fram och på vägen till gömslet. Men helt chill där och vi satt ändå länge. Stort framsteg för en ivrig labbepojk 🙂 så för hans del blev det ändå väldigt bra träning även fast han inte fick hämta något.
Vid duvjakten i höstas hamnade vi i ett väldigt tätt gömsle gjort av stora presenningar där han blev rätt instängd och jag tyckte då att han reagerade negativt på skotten, tyvärr en hel del dåliga skott också som inte gav utdelning. Så har haft honom på mer öppna platser med annat kamo sen vilket har funkat bättre. Så får väl köra så tills han blir mer van.
20250328_101729.webp
 
Idag har jag och L tränat första heldagspasset sedan augusti ❤️ vi hade sista rehabbesöket i veckan och fysion tyckte att han kändes fantastisk i kroppen. Så otroligt skönt!

Han tyckte det var fint att få komma ut i sammanhang igen 🫶🏼 han är inte helt sharp på pipan men det är inte långt ifrån var han var innan operationen. Så roligt!

IMG_7544.webp
 
Haha, jag upptäckte (när jag skulle anmäla till utställning) att jag inte alls är medlem i Spaniel- och retrieverklubben som jag trodde, utan i Goldenklubben 😬 Jaja, nu har jag i alla fall åtgärdat det, och får hoppas att lokala retrieverklubben inte tycker alltför illa vara att jag deltagit (betalande) på några av deras öppna träffar. Goldenklubben här i länet har den mesta av sin verksamhet en bra bit bort, medan retrieverklubben träffas nära mig, så det här blir mycket bättre. Sen är ju fokus för många av de aktiva sport på en ganska seriös nivå som jag inte tror att vi kommer att uppnå (noll jaktambitioner t.ex.), men just därför är det också jättelärorikt att t.ex. vara med på öppen träning och se hur de jobbar med apportering.
 
Kanske kan få lite tips och tankar här? Min golden är nu sex månader och det som både hon och jag tycker är roligast är att söka saker. Godissök har vi kört på varje morgonpromenad sen dag ett, hon får leta leksak både ute och inne och jag har börjat lite med det som i "Apportering till vardag och fest" kallas för retrieversök med retning, dvs. jag sätter fast henne när vi är i skogen, går en bit och gömmer en dummy och så får hon leta upp den. Själva letandet går utmärkt - det är att komma med dummyn till mig som är kruxet. Hon hittar den, bär den en pyttebit men släpper den sen och börjar med nåt annat, typ gräva ett hål bredvid den. Kort sagt är hämtandet inte lika kul som letandet.

Lite samma är det när vi tränar ren apportering, dvs. jag går iväg och lägger en dúmmy och så får hon springa ut och hämta den. Springa ut och ta upp dummyn - inga problem. Springa ut och ta upp en kampleksak och komma tillbaka med den - inga problem. Det är just dummyn som hon inte riktigt verkar se en poäng att komma tillbaka med.

Kan det vara så enkelt att jag inte lekt och kampat med henne med den, dvs. det är inte tillräckligt kul att komma till mig med dummyn? Hon får såklart alltid godis när hon levererar den.

Just nu gör jag som jag har läst mig till, att när hon håller i dummyn tar jag ett lätt tag med båda händerna och backar, typ "kampar light", och sen släpper jag och låter henne få den. Är det bra? Hon har ju inga problem med att lyfta eller med greppet, hon är inte ointresserad av dummyn, det är bara det att hon släpper just dummyn för snabbt. Är det kanske godiset som är problemet, att jag råkat lära henne att släppa dummy = godis, oavsett var hon släpper den?
 
Kanske kan få lite tips och tankar här? Min golden är nu sex månader och det som både hon och jag tycker är roligast är att söka saker. Godissök har vi kört på varje morgonpromenad sen dag ett, hon får leta leksak både ute och inne och jag har börjat lite med det som i "Apportering till vardag och fest" kallas för retrieversök med retning, dvs. jag sätter fast henne när vi är i skogen, går en bit och gömmer en dummy och så får hon leta upp den. Själva letandet går utmärkt - det är att komma med dummyn till mig som är kruxet. Hon hittar den, bär den en pyttebit men släpper den sen och börjar med nåt annat, typ gräva ett hål bredvid den. Kort sagt är hämtandet inte lika kul som letandet.

Lite samma är det när vi tränar ren apportering, dvs. jag går iväg och lägger en dúmmy och så får hon springa ut och hämta den. Springa ut och ta upp dummyn - inga problem. Springa ut och ta upp en kampleksak och komma tillbaka med den - inga problem. Det är just dummyn som hon inte riktigt verkar se en poäng att komma tillbaka med.

Kan det vara så enkelt att jag inte lekt och kampat med henne med den, dvs. det är inte tillräckligt kul att komma till mig med dummyn? Hon får såklart alltid godis när hon levererar den.

Just nu gör jag som jag har läst mig till, att när hon håller i dummyn tar jag ett lätt tag med båda händerna och backar, typ "kampar light", och sen släpper jag och låter henne få den. Är det bra? Hon har ju inga problem med att lyfta eller med greppet, hon är inte ointresserad av dummyn, det är bara det att hon släpper just dummyn för snabbt. Är det kanske godiset som är problemet, att jag råkat lära henne att släppa dummy = godis, oavsett var hon släpper den?

Det finns ju lika många skolor i detta som det finns instruktörer, men jag ger råd utifrån hur jag gör :)

Jag börjar inte med att låta dem jobba självständigt och använda näsan. Att starta näsan brukar aldrig vara ett problem - däremot att stoppa den när du inte vill ha den :)

När det gäller att hantera en dummy börjar jag baklänges, dvs med att de ska hålla fast den. Parallellt kör jag ”avlämningar” utan dummy, dvs ger dem en minnesbild av hur jag vill att det ska se ut - komma hela vägen in, bjuda upp huvudet mot mina händer (här belönar jag placeringen med godis innan vi har lärt in dummyn).

När de förstår vad det innebär att hålla och bära dummyn med lite störning och retning, så börjar vi med avlämningarna till hand. När det sitter, börjar jag sätta ihop det till en hel apport.

När de är små och jag testar intresset så är jag jättenoga med att alltid ta emot valpen och inte dummien, och då byter jag mot en godisbit eller något annat kul.
 
Det finns ju lika många skolor i detta som det finns instruktörer, men jag ger råd utifrån hur jag gör :)

Jag börjar inte med att låta dem jobba självständigt och använda näsan. Att starta näsan brukar aldrig vara ett problem - däremot att stoppa den när du inte vill ha den :)

När det gäller att hantera en dummy börjar jag baklänges, dvs med att de ska hålla fast den. Parallellt kör jag ”avlämningar” utan dummy, dvs ger dem en minnesbild av hur jag vill att det ska se ut - komma hela vägen in, bjuda upp huvudet mot mina händer (här belönar jag placeringen med godis innan vi har lärt in dummyn).

När de förstår vad det innebär att hålla och bära dummyn med lite störning och retning, så börjar vi med avlämningarna till hand. När det sitter, börjar jag sätta ihop det till en hel apport.

När de är små och jag testar intresset så är jag jättenoga med att alltid ta emot valpen och inte dummien, och då byter jag mot en godisbit eller något annat kul.
Tack för bra tips! Jag tänker att en skillnad också är att du tränar retriever "på riktigt". Jag siktar ju inte på jaktträning egentligen, utan tycker mest det är roligt att träna t.ex. apportering för att hon ska få göra sånt som hon nånstans är avlad för. Ska vi tävla i framtiden blir det nog snarare något noseworkigt.

Med det sagt har jag tyckt att det varit jätteroligt att vara med på vår nivå på apporteringsträning också, så jag ska absolut köra på med avlämningar från grunden.
 

Liknande trådar

Hundträning Det finns förstås många myter, teorier och metoder runt hundträning. Nos i kiss är väl en av de mest välkända och utdaterade... men idag... 7 8 9
Svar
174
· Visningar
10 712
Senast: hastflicka
·
Hundavel & Ras I ärlighetens namn kommer det nog bli en whippet igen, men jag har länge tyckt att mellanpudlar verkar väldigt trevliga, sportiga... 2 3
Svar
48
· Visningar
3 203
Kropp & Själ Jag behöver en hobby! Jag har en hund som är lika lat som mig; vi gillar att ligga i sängen och titta på TV, så långa hundpromenader och...
Svar
7
· Visningar
331
Senast: MiaMia
·
Hundträning Hej kloka buke-folk Min gulliga lilla cocker 1,5 år har börjat skälla på fåglar. Aldrig i kopplet men när han är själv i trädgården...
Svar
4
· Visningar
402
Senast: Sassy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp