Roligare vardagslydnad

F

Fruentimber

På min klubb har vi cirka 15 aktiva instruktörer. Ändå erbjuder vi inte mer än kanske en vardagslydnad grund/fortsättning per år. Ingen vill hålla den kursen. Nu blir jag nyfiken på hur det ser ut på andra brukshundklubbar? Vad är er egen upplevelse av sådana kurser?

Sett till hur våra vardagslydnadskurser varit utformade är de för mig fantastiskt oinspirerande. :cautious: Det tragglas kontaktövningar in i absurdum, körs lite inkallning och anordnade hundmöten där godis stoppas framför näsan på hunden tills man gått förbi varandra. That's it, ungefär. Hur ser era kurser ut? Jag skulle så gärna få inspiration från annat håll så nu vänder jag mig till Buke. Instruktörerna är fast i samma hjulspår och jag skulle gärna vilja göra något annorlunda. En svårighet jag ser med vardagslydnadskurserna, åtminstone grund, är ju klientelet. Ofta brötiga hundar och ägare som gärna vill ha quick fix, som missat grundläggande socialisering eller kontaktträning när hunden varit valp. Vissa med problem så stora att vi fått ta in problemhundsinstruktörer.

Hur lägger ni upp vardagslydnad? Eller vad hade ni gärna sett ingår i det? Givetvis är kontakt, inkallning och hundmöten viktigt, men det måste ju finnas annat som kan vara givande och roligt i en vardagslydnadskurs än att stå i grupp med unghundar hängandes i halsbanden medan någon ska försöka göra serpentiner mellan ekipagen som kontaktövning...
 
Nu är jag inte instruktör än, men aktiv i vår klubb. Vårt distrikt satsar nu på att vidareutbilda alla instruktörer i Bäst Var Dag med Maria Brandel och Siv Svendsen. En del av tanken med det är, vad jag förstår, att få med mer om belöning, lek och förståelsen av det lustfyllda samarbetet till valp- och allmänlydnadskurserna. Inspirerande tycker jag!
 
Nu är jag inte instruktör än, men aktiv i vår klubb. Vårt distrikt satsar nu på att vidareutbilda alla instruktörer i Bäst Var Dag med Maria Brandel och Siv Svendsen. En del av tanken med det är, vad jag förstår, att få med mer om belöning, lek och förståelsen av det lustfyllda samarbetet till valp- och allmänlydnadskurserna. Inspirerande tycker jag!

Flera av våra instruktörer har gått på den föreläsningen/workshopen (själv missade jag tyvärr då jag befann mig på läger). Det fick mycket hyllningar men ändå är det ingen denna höst som vill ta en vardagslydnadskurs. Jag tjatar och tjatar (är kursadministratör) eftersom vi förlorar så många av de som gått valpkurs till andra aktörer.
 
Jag hängde ju på lite när jag tvingade iväg maken på allmänlydnadskurs och har en viss förståelse för att det kanske tar emot att köra en sån kurs, man måste ju ha en ängels tålamod..
Brötiga aktiva hundar (bruks och jaktraser undantaget Nano) med noobiga ägare som inte har en aning om hur mycket aktivitet deras hund egentligen skulle behöva och är helt oförstående till att hundarna inte lyssnar alls på dem när de ligger hemma hela dagarna och får nån promenad runt kvarteret och har de tur så blir det utflykter på helgen. Vadå lite understimulerade och fulla med energi??
Som du säger vill de egentligen ha en quick fix och inte höra att de egentligen borde lägga ner mer tid på sina hundar för att det ska bli bra. Det som var lyckat med kursen var iallafall att de körde lite prova-på agility och lite prova-på rallylydnad och några gick faktiskt vidare till grundkurser i det sen. Jag tror på lite mer prova-på saker istället för kontaktövningar i det oändliga, det kanske också får dem att fortsätta vidare efter kursen.
En av ägarna fick fantastiskt bra kontakt med sin väldigt ofokuserade hund när han fick prova bitar av köttbulle istället för sitt vanliga godis, den var som ett tänt ljus. Det pratas ju väldigt mycket om rätt belöning men det kanske skulle vara givande att vika ett halvt pass åt att prova i praktiken vad som är en hunds bästa belöning (kamptrasa, boll, köttbulle, frolic eller annat), för fast det pratas så verkar folk inte riktigt ta in det utan jag tror det skulle kanske ge vissa en "aha" upplevelse om de hittar en riktigt bra belöning som de sen kan använda sig av resten av kursen. Samt att för de som inte är infödda hundägare så skulle de få träna på att läsa hund om man tittar på olika hundar och vad som får igång dem.
 
Som du säger vill de egentligen ha en quick fix och inte höra att de egentligen borde lägga ner mer tid på sina hundar för att det ska bli bra. Det som var lyckat med kursen var iallafall att de körde lite prova-på agility och lite prova-på rallylydnad och några gick faktiskt vidare till grundkurser i det sen. Jag tror på lite mer prova-på saker istället för kontaktövningar i det oändliga, det kanske också får dem att fortsätta vidare efter kursen.
Just det där tror jag också mycket på! Det kanske kräver något extra kurstillfälle, men kan det bli roligare på kurserna tack vare det så är det väl helt klart värt det? :)
 
Har varit hjälpinstruktör för länge sedan, men nu går jag bara själv kurser på en privat hundskola. Just nu går jag faktiskt en kurs i vardagslydnad. Och jag håller med ovan skribent om att rätt belöning är det allra viktigaste. Och att få deltagarna att förstå vad rätt belöning kan göra för skillnad. Just därför har kursledaren alltid gott godis/leksaker att erbjuda för att man ska se skillnaden vad rätt belöning kan göra. Hon delar även med sig av recept om någon vill göra eget godis. tipsa också om att ha flera olika sorters godis under samma träningskväll, vilket brukar ge en positiv effekt när man byter efter ett tag.

I varje kurs som jag gått hos henne ingår skvallerträning, klickerträning, och prova på spår. Som kursdeltagare uppskattar jag när man skall göra små enkla övningar som oftast innefattar något redskap. Det blir oftast tydligare vad man skall göra och upplevelsen blir att man "hittat på mer" fast det är samma sak man tränar.
Exempel är pallträning/ sno någon skylt från rallylydnaden eller bygg en serpentinbana.

Hoppas du fick lite tips. En engagerad instruktör är guld värd och gör kurserna så mycket roligare :)
 
Min allmänlydnad ser definitivt inte ut som "det gamla vanliga", men det gör ingen större skillnad i hur inspirerande den är att hålla. Jag tycker innehållet är bra, deltagare håller oftast med, fokuset ligger helt på belöningar och samarbete (inget vandra runt andra ekipage i slalom), och hundar och människor har kul. Jag håller som bas sju per år, fler när andra klubbar beställer in mig, och jag gruvar mig för varenda start. Det är inte en rolig kurs att hålla. (Sen blir det oftast kul när man är igång och har lärt känna deltagare, men det hjälper inte inför nästa start ändå.)

Som någon ovan var inne på, det är en slitsam kurs när det kommer till deltagarnas förväntningar. Många som kommer går sin första och enda kurs under hundens liv, vilket kan kännas ganska hopplöst. Man investerar massor i varje kursdeltagare, och det är helt enkelt mycket större andel dead ends på en allmänlydnad än på någon annan kurs. Jag känner ingen som gillar att hålla allmänlydnaden. En del håller 1/år av pliktkänsla till sin klubb, en del håller en då och då för att det gått länge nog för att de ska glömma hur mycket de hatar den, och en del håller 2-3 st för att de är nyutbildade och har inte upptäckt att de hatar den än. Kurserna ser helt olika ut, är på olika klubbar/privata aktörer, instruktörerna har olika bakgrund, osv. Ingen gillar det.

Jag märker dock stor skillnad på den jag har online - samma kurs som IRL, men helt annan deltagarprofil. Det är intressant, där går många fler vidare till andra kurser, håller igång träningen efter kursslut, engagerar sig i sina hundars utveckling på ett helt annat sätt. Jag vet inte varför det är så men antar det är en selektering i vilka som över huvud taget är intresserade av onlinekurser.

Sen tror jag också att det helt enkelt är för mycket som ska in i en allmänlydnad, det är frustrerande att bara skrapa på ytan och sen gå vidare till något helt annat. Varje tema kan egentligen vara en hel kurs, och då blir det faktiskt mycket roligare.
 
Har varit hjälpinstruktör för länge sedan, men nu går jag bara själv kurser på en privat hundskola. Just nu går jag faktiskt en kurs i vardagslydnad. Och jag håller med ovan skribent om att rätt belöning är det allra viktigaste. Och att få deltagarna att förstå vad rätt belöning kan göra för skillnad. Just därför har kursledaren alltid gott godis/leksaker att erbjuda för att man ska se skillnaden vad rätt belöning kan göra. Hon delar även med sig av recept om någon vill göra eget godis. tipsa också om att ha flera olika sorters godis under samma träningskväll, vilket brukar ge en positiv effekt när man byter efter ett tag.

I varje kurs som jag gått hos henne ingår skvallerträning, klickerträning, och prova på spår. Som kursdeltagare uppskattar jag när man skall göra små enkla övningar som oftast innefattar något redskap. Det blir oftast tydligare vad man skall göra och upplevelsen blir att man "hittat på mer" fast det är samma sak man tränar.
Exempel är pallträning/ sno någon skylt från rallylydnaden eller bygg en serpentinbana.

Hoppas du fick lite tips. En engagerad instruktör är guld värd och gör kurserna så mycket roligare :)

Tack för tips, allt det där gör vi redan i våra valpkurser. :) Det introduceras förstås också i vardagslydnadskurserna, men inte lika djupgående som i våra valpkurser.
 
Min allmänlydnad ser definitivt inte ut som "det gamla vanliga", men det gör ingen större skillnad i hur inspirerande den är att hålla. Jag tycker innehållet är bra, deltagare håller oftast med, fokuset ligger helt på belöningar och samarbete (inget vandra runt andra ekipage i slalom), och hundar och människor har kul. Jag håller som bas sju per år, fler när andra klubbar beställer in mig, och jag gruvar mig för varenda start. Det är inte en rolig kurs att hålla. (Sen blir det oftast kul när man är igång och har lärt känna deltagare, men det hjälper inte inför nästa start ändå.)

Som någon ovan var inne på, det är en slitsam kurs när det kommer till deltagarnas förväntningar. Många som kommer går sin första och enda kurs under hundens liv, vilket kan kännas ganska hopplöst. Man investerar massor i varje kursdeltagare, och det är helt enkelt mycket större andel dead ends på en allmänlydnad än på någon annan kurs. Jag känner ingen som gillar att hålla allmänlydnaden. En del håller 1/år av pliktkänsla till sin klubb, en del håller en då och då för att det gått länge nog för att de ska glömma hur mycket de hatar den, och en del håller 2-3 st för att de är nyutbildade och har inte upptäckt att de hatar den än. Kurserna ser helt olika ut, är på olika klubbar/privata aktörer, instruktörerna har olika bakgrund, osv. Ingen gillar det.

Jag märker dock stor skillnad på den jag har online - samma kurs som IRL, men helt annan deltagarprofil. Det är intressant, där går många fler vidare till andra kurser, håller igång träningen efter kursslut, engagerar sig i sina hundars utveckling på ett helt annat sätt. Jag vet inte varför det är så men antar det är en selektering i vilka som över huvud taget är intresserade av onlinekurser.

Sen tror jag också att det helt enkelt är för mycket som ska in i en allmänlydnad, det är frustrerande att bara skrapa på ytan och sen gå vidare till något helt annat. Varje tema kan egentligen vara en hel kurs, och då blir det faktiskt mycket roligare.

Åh, relaterar. Det här med att skrapa på ytan och dead ends finner jag fantastiskt frustrerande och det är väl också därför jag själv tvekar att hålla i en (men också för att jag har två egna hundar i träning samt håller valpkurs, vardagskvällarna räcker helt enkelt inte till).
 
Tackar även för tipsen om prova-på, det använder vi dock redan också, t ex Nosework, rally och spår. Men man kanske skulle kunna utöka den delen ännu mer, med fler prova-på-tillfällen i varje kurs.
 
Min BK startade en valpkurs igår, och likt @farin skriver ovan så kör de med utgångspunkt Bäst Var Dag av Maria och Siv :) .

Vi nyexaminerade utgår från TSB-modellen i valpkurser och vardagslydnadskurser. Jag hade ju som sagt hoppats att de som gick workshopen med Bäst Var Dag skulle få en nytändning, men det uteblev. :down:
 
Mina allmänlydnadskurser ser inte heller ut "som vanligt". SBK-träning och kurser fokuserar mycket på vad som händer och ska hända på en appellplan. Det är mycket tävlingstänk. Jag har helt andra övningar som riktar sig mot vardag. Jag skiljer på en dresserad hund och en följsam/lydig. Jag är ganska ointresserad av en dresserad. För att få en hund följsam och lydig, så gäller att det finns en bra relation. Finns inte relation finns ingenting. Finns relation blir allt annat mycket lättare.
Tex sitt-stanna kvar-övningar: Vi träffas på en cykelväg och jag låssas bli jätteglad att träffa kursdeltagaren. Men jag vill ha varken en pudel eller boxer i ansiktet, deltagaren ska alltså ha hunden sittandes bredvid eller bakom sig medans vi pratar.
Alt två, låt kursdeltagaren gå fram till bilen och leta igenom väska och fickor efter nyckel och hunden ska sitta kvar. En helt annan övning än att råblänga på hunden på plan, lämna tio meter som man gör i lydnaden.
Mötesövningar görs på vanlig väg, tar mötesövningar tidigt i kursen så hundarna inte lärt känna varandra.

Sen också en genomgående grej. Passivitet. Hundar som är konstant full kastrull tycker jag börjar bli vanligare än hundmötesproblematiken.
Jag bygger bo. 10 stolar från altanen ställs på planen i en stor U-form. Här gäller lagom långt mellan stolarna, hundarna ska helt klart känna av varandra, men inte komma åt varandra. I boet finns, förutom stolen, träningsväska med leksaker och godis (avskyr kommentaren "den har jag glömt i bilen") Vattenskål och filt.
Första tillfället kan det tar upp emot en kvart innan hundarna lugnar ner sig, andra gången fem minuter.
Boet är heligt, boet är tryggt, ingen annan hund får tafsa på ditt bo. Här pausar/kör passivitet vi mellan övningar så jag kan stå i mitten och skälla på folk. Vi startar alltid upp med att bygga vårt bo och sätta oss och vänta på lugn innan dagen börjar. Det kan vara en jäkla brötande på parkeringen, men så fort de landat i sitt bo kan värsta slyngelschäfern sitta tryggt och lugnt bredvid slyngelridgeback utan att de blänger ner varandra. Är hunden lugn, får kursdeltagaren sitta på sin stol, full kastrull, ner på filten och kör vad jag kallar "time-in", ungefär som Eva B:s ryggsäcken.

Just det. Jag har skrivit en egen bok, den använder jag. Tycker "Bäst var dag" är jättebra, men kan tycka att hennes "Från valp till stjärna" är mer utförlig.
 
Mina allmänlydnadskurser ser inte heller ut "som vanligt". SBK-träning och kurser fokuserar mycket på vad som händer och ska hända på en appellplan. Det är mycket tävlingstänk. Jag har helt andra övningar som riktar sig mot vardag. Jag skiljer på en dresserad hund och en följsam/lydig. Jag är ganska ointresserad av en dresserad. För att få en hund följsam och lydig, så gäller att det finns en bra relation. Finns inte relation finns ingenting. Finns relation blir allt annat mycket lättare.
Tex sitt-stanna kvar-övningar: Vi träffas på en cykelväg och jag låssas bli jätteglad att träffa kursdeltagaren. Men jag vill ha varken en pudel eller boxer i ansiktet, deltagaren ska alltså ha hunden sittandes bredvid eller bakom sig medans vi pratar.
Alt två, låt kursdeltagaren gå fram till bilen och leta igenom väska och fickor efter nyckel och hunden ska sitta kvar. En helt annan övning än att råblänga på hunden på plan, lämna tio meter som man gör i lydnaden.
Mötesövningar görs på vanlig väg, tar mötesövningar tidigt i kursen så hundarna inte lärt känna varandra.

Sen också en genomgående grej. Passivitet. Hundar som är konstant full kastrull tycker jag börjar bli vanligare än hundmötesproblematiken.
Jag bygger bo. 10 stolar från altanen ställs på planen i en stor U-form. Här gäller lagom långt mellan stolarna, hundarna ska helt klart känna av varandra, men inte komma åt varandra. I boet finns, förutom stolen, träningsväska med leksaker och godis (avskyr kommentaren "den har jag glömt i bilen") Vattenskål och filt.
Första tillfället kan det tar upp emot en kvart innan hundarna lugnar ner sig, andra gången fem minuter.
Boet är heligt, boet är tryggt, ingen annan hund får tafsa på ditt bo. Här pausar/kör passivitet vi mellan övningar så jag kan stå i mitten och skälla på folk. Vi startar alltid upp med att bygga vårt bo och sätta oss och vänta på lugn innan dagen börjar. Det kan vara en jäkla brötande på parkeringen, men så fort de landat i sitt bo kan värsta slyngelschäfern sitta tryggt och lugnt bredvid slyngelridgeback utan att de blänger ner varandra. Är hunden lugn, får kursdeltagaren sitta på sin stol, full kastrull, ner på filten och kör vad jag kallar "time-in", ungefär som Eva B:s ryggsäcken.

Just det. Jag har skrivit en egen bok, den använder jag. Tycker "Bäst var dag" är jättebra, men kan tycka att hennes "Från valp till stjärna" är mer utförlig.

Gång på gång kommer du med felaktiga fördomar om hur det ser ut på SBK-kurser. Så som du påstår att det ser ut på de kurserna och vilka övningar som tydligen görs stämmer inte med det jag sett, upplevt och gör på SBK-kurs.

Det är en sak om du inte vill göra vissa övningar på dina kurser men säga att det går till på ett visst sätt inom SBK är bara löjligt och felaktigt. Berätta gärna hur du gör men sluta klanka ner på andra aktörer, i synnerhet som det du skriver inte stämmer.
 
Gång på gång kommer du med felaktiga fördomar om hur det ser ut på SBK-kurser. Så som du påstår att det ser ut på de kurserna och vilka övningar som tydligen görs stämmer inte med det jag sett, upplevt och gör på SBK-kurs.

Det är en sak om du inte vill göra vissa övningar på dina kurser men säga att det går till på ett visst sätt inom SBK är bara löjligt och felaktigt. Berätta gärna hur du gör men sluta klanka ner på andra aktörer, i synnerhet som det du skriver inte stämmer.
Då kan vi vara överens om att vi inte är överens. Jag har haft kurser och gått kurser regelbundet inom SBK sedan 2008 och har för egen del en klar bild om hur kurserna ser ut i det här området. Det är inga fördomar.
Du kan väl berätta om era bra övningar istället för att ge dig på mig. Tala för din sak istället.
 
Då kan vi vara överens om att vi inte är överens. Jag har haft kurser och gått kurser regelbundet inom SBK sedan 2008 och har för egen del en klar bild om hur kurserna ser ut i det här området. Det är inga fördomar.
Du kan väl berätta om era bra övningar istället för att ge dig på mig. Tala för din sak istället.

Jag har varit aktiv inom SBK till och från sedan 2007 vad det nu har med saken att göra.

Du drar hela SBK över en kam, skriv istället i såna fall att den specifika klubb eller instruktör du har erfarenhet av gör så.

Jag jobbar också med följsamhet på mina kurser. Det är skillnad på om det är en valpkurs eller allmänlydnad mot om det är en tävlingsinriktad kurs. Vi jobbar inte bara på plan på valp och allmänlydnaden utan vi är ute i samhället. Sitt stanna kvar kan ju se ut på massor av olika sätt men så som du beskriver det har jag inte sett eller gjort på någon kurs. Är det valp eller allmänlydnadskurs så måste ju det man gör vara förankrat i verkligheten om man säger så. Det ska ju funka i den vardagen ekipaget har.
 
Mina allmänlydnadskurser ser inte heller ut "som vanligt". SBK-träning och kurser fokuserar mycket på vad som händer och ska hända på en appellplan. Det är mycket tävlingstänk. Jag har helt andra övningar som riktar sig mot vardag. Jag skiljer på en dresserad hund och en följsam/lydig. Jag är ganska ointresserad av en dresserad. För att få en hund följsam och lydig, så gäller att det finns en bra relation. Finns inte relation finns ingenting. Finns relation blir allt annat mycket lättare.
Tex sitt-stanna kvar-övningar: Vi träffas på en cykelväg och jag låssas bli jätteglad att träffa kursdeltagaren. Men jag vill ha varken en pudel eller boxer i ansiktet, deltagaren ska alltså ha hunden sittandes bredvid eller bakom sig medans vi pratar.
Alt två, låt kursdeltagaren gå fram till bilen och leta igenom väska och fickor efter nyckel och hunden ska sitta kvar. En helt annan övning än att råblänga på hunden på plan, lämna tio meter som man gör i lydnaden.
Mötesövningar görs på vanlig väg, tar mötesövningar tidigt i kursen så hundarna inte lärt känna varandra.

Sen också en genomgående grej. Passivitet. Hundar som är konstant full kastrull tycker jag börjar bli vanligare än hundmötesproblematiken.
Jag bygger bo. 10 stolar från altanen ställs på planen i en stor U-form. Här gäller lagom långt mellan stolarna, hundarna ska helt klart känna av varandra, men inte komma åt varandra. I boet finns, förutom stolen, träningsväska med leksaker och godis (avskyr kommentaren "den har jag glömt i bilen") Vattenskål och filt.
Första tillfället kan det tar upp emot en kvart innan hundarna lugnar ner sig, andra gången fem minuter.
Boet är heligt, boet är tryggt, ingen annan hund får tafsa på ditt bo. Här pausar/kör passivitet vi mellan övningar så jag kan stå i mitten och skälla på folk. Vi startar alltid upp med att bygga vårt bo och sätta oss och vänta på lugn innan dagen börjar. Det kan vara en jäkla brötande på parkeringen, men så fort de landat i sitt bo kan värsta slyngelschäfern sitta tryggt och lugnt bredvid slyngelridgeback utan att de blänger ner varandra. Är hunden lugn, får kursdeltagaren sitta på sin stol, full kastrull, ner på filten och kör vad jag kallar "time-in", ungefär som Eva B:s ryggsäcken.

Just det. Jag har skrivit en egen bok, den använder jag. Tycker "Bäst var dag" är jättebra, men kan tycka att hennes "Från valp till stjärna" är mer utförlig.

Vilka BKs har du varit aktiv inom där "råblänga på hunden" och sen lämna tio meter ingår på en vardagslydnadskurs? Det du beskriver är fullständigt främmande och av det du själv beskriver av din kurs så skiljer sig ingenting mot hur min BKs vardagslydnadskurs ser ut, bortsett från din beskrivning av "boet".

Liksom @snorp börjar jag tröttna på din raljerande och fördomsfulla attityd gentemot SBK och BK's. Dela gärna med dig av innehållet i dina kurser, men undvik gärna jämförandet med de mycket märkliga BKs du verkar husera kring.
 
@Blandrastik jag tycker dina inlägg här känns väldigt konstiga ?
Det verkar mest som du vill sälja din egen metodik/filosofi (och bok? 😳)

Du skrev en tråd för några månader sen där du var upprörd över en hund som inte betedde sig enligt protokoll osv och du var upprörd över det . Jag blir lite undrande över hur du säljer din egen filosofi här utifrån den tråden 😳
 

Liknande trådar

F
Övr. Hund Vårt medlemsantal går stadigt uppåt och vi ropar gärna om mer engagemang, funktionärer och liknande för att föra klubben framåt. Jag är...
Svar
13
· Visningar
1 299
Senast: Fruentimber
·
Övr. Hund Jag har två stycken odågor. Grabbar. Den ena är 11 och den andra är fem. 11 åringen var min första egna hund och jag tyckte att det var...
Svar
9
· Visningar
1 465
Senast: Jenka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp