Rusar hemåt vid ensamridning. Behöver hjälp!

Beppo

Trådstartare
Nu behöver jag lite tips och råd från er här på buke! Vet itne om tråden ska ligga här men ni på NH brukar ha många bra tankar och ideer!

Tar det från början. har haft min travarkille i 2 år snart och har inte kunnat rida ut ensam på honom. han ahr parkerat fötterna i marken och sedan går det itne att få honom frammåt utan att han blir spänd och stressad. Vi har inte brytt oss om det förrän nu då jag vet att min häst är helt frisk och inte har ont så som han haft tidigare.

Så igår tänkte jag att jag skulle ta mig ut en liten kort sväng för att se hur han reagerade. Inga problem att få honom från gården...stannade itne en enda gång och inget strul! Matte sken som en sol! inte ens mopederna brydde han sig om...´Sen skulle vi svänga in på en stig vi kallar för "vackra vägen" en väldigt bra liten runda enligt mig men inte enligt Pysen. Direkt när vi svängde in på stigen fick min häst tokryck...som om det låste sig i hjärnan på honom. han började dansa och gled iväg i sidled...han är väldigt svår att stoppa när han gör så. fick honom dock stilla, klappade och pratade med honom. provade sedan igen att skritta frammåt men icke...trav blev det och många hopp och studs. Jag hoppade då av och ledde honom en bit...han blev coollugn!

en stund senare så provade jag att hoppa upp igen...han stod helt still när jag skulle upp men så fort jag skulle mana fram honom så for han i väg igen...nervöst tuggandes och med spänd ihopdragen hals. Vi kom i obalans och det blev galopp...trejde gången jag galopperar på honom! (känns häftigt!)

när ajg fick stopp på honom så hoppade jag av igen...aningen skakis var jag då men glad över galoppen konstigt nog! gick med honom till stallet sedan.

varför gör han som han gör och vad kan man göra åt det? alla tips tas tacksamt emot! Vet inte riktigt vad jag ska göra!
 
Svårt att råda....
Du sitter av=Du talar om för din häst att han vunnit kampen.
Han har kommit på att när han inte längre vill så hoppar du av, detta är en farlig ond cirkel, som du måste bryta fort, för ju längre tid det går ju farligare kommer han att bli eftersom han är van att vinna.

Sluta beröm han när han inte går fram. Beröm bara när han går fram o beröm inte när han står stilla, för då gör han ju inget bra. Däremot kan du prata med han om han nu är van vid det. Gör inget annorlunda än när du hanterar han som vanligt. Sjung inte för han om han inte är van vid det, bara som ett exempel.

Mitt råd är att vänta ut han, alltså bara stå stilla tills han själv väljer att gå fram. Driv inte, utan låt han själv få ta det där första steget fram, då berömer du, men inte överdrivet. (då kommer han säkert bara undra vad det var som var så himla bra med det)

Ta god tid på dig till detta, räkna ett par timmar om han skulle frysa fast. HOPPA INTE AV!!!

Skulle inte detta hjälpa anser jag att du får ta hjälp av någon som verkligen vågar komfrontera honom när han blir som värst. Men börja på det snälla sättet först...
 
Det låter som om din häst är osäker.

För när du hoppar av så känner han sog trygg och kan följa dig.
Sen när du sitter upp så blir han osäker, vill inte lyssna, blockerar sig och då blir det problem.

Mitt tips är att du har någon att rida med, eller någon som går med dig och hästen när ni ska ut och rida.

Sen efterhand så kommer han att bli säkrare på foten.

Sam
 
som jag ser det så kan det vara flykt


flykt från nåt som gör ont/känns obehagligt

flykt från dina krav

flykt från något som känns läskigt

har han gjort likadant när han blivit körd?

om inte är det värt att kolla upp sadeln. den kan göra ont även om det inte syns som skav

är vägen smal? många travhästar blir osäkra när de ska in på smala vägar. när de går för vagn körs de ju bara där det är brett nog för vagnen. då kan självförtroendet svika när det blir smalt.

litar han helt på ditt omdöme?

kanske din relation till hästen behöver stärkas innan ni ger er ut på liknande upptåg?

som redan sagts, vad än detta beror på, försätt dig inte i sådana situationer att du måste hoppa av EFTER att hästen gjort nåt du inte vill att han ska göra.



lycka till!

mvh rymdentusiasten :bump:
 
Skulle inte detta hjälpa anser jag att du får ta hjälp av någon som verkligen vågar komfrontera honom när han blir som värst. Men börja på det snälla sättet först...

Exakt hur kan det hjälpa HENNE att nån annan sitter upp på hästen? Hästen kommer fortfarande se henne på exakt samma sätt.

Däremot tror jag att "vänta ut"-grejen kan funka. Har funkat mer än en gång. Är det en travhäst (som många antytt av nån anledning) så bör denne vara van vid att gå först och inte alltid ha nån framför sig, så det borde inte vara ett problem. Jag tror att hästen dels pejlar läget, dvs testar var dina gränser går, och dels uttrycker en önskan om nån sorts förändring i er relation. Men vad denna önskan är, det är svårt att bedöma utifrån ditt inlägg.
 
Hjälpa o hjälpa,,,,
Problemet är ju nu att hon av rädsla? sitter av.
Detta låter i mina öron inte bra.
Att ta hjälp av någon som kan o vågar o sen givetvis stannar kvar så att ägaren kan rida hästen själv är fortfarande mitt andra bästa råd.
Med det menar att den som hjälper kan avläsa varför hästen beter sig så här o råda när o där det behövs.
Denna person tar den första fighten för att sedan sammanföra ryttare/häst. Kan ju vara bra för ryttaren åxå att se att det faktiskt i dessa blockade stunder går att sitta kvar på hästen. Så träningen är för bägge.
 
Nu är rädsla ingen dödssynd i mina ögon. Har hittills träffat väldigt få hästar som utnyttjar regelrätt rädsla.

Att man tar in en tredje part som hjälper häst och ryttare att hitta varann - det köper jag :) Uppfattade det mer som att en tredje part skulle "läxa upp" hästen, s.a.s.
 
Om jag nu har fattat detta rätt fungerade det bra att rida iväg och att rida bortåt FRÅN stallet? Det var när ni vände tillbaka en stig hemåt som problemen började.

Det första du måste ta reda på är om det är riktningen (bortåt-hemåt) som problemet eller om det är platsen (dvs själva stigen) som är kruxet. Har hästen gått i skogen förut på smala stigar? En del hästar blir lite oppihejsan på nya platser, mina blir ofta oppihejsan i tät skog om det dessutom är sumpig och blöt terräng. Det är nämligen väldigt sällan vi rider på såna ställen. USCH tycker dom då det här eländet är det bäst att stressa sig igenom fort fort fort....

Prova att rida "vackra vägen" bortåt nästa gång. Reagerar hästen likadant är han osäker på platsen och känner sig inte trygg på den smalare stigen. Då kommer det att lugna sig när han fattar att skogen inte är farlig och du får väl helt enkelt rida den där vägen varenda dag en tid.

Om det är riktningen som är problemet är det viktigt att alltid rida de snabbare gångarterna bortåt, så långt hemifrån som möjligt och konsekvent ALLTID skritta hemåt utan undantag. Ju närmare stallet desto såsigare skritt eftersträvas på dessa krutdurkar. Hur ska då detta gå till?

Kan hästen stanna på kommando obehindrat? Om inte lär honom det tills det sitter som berget. Kan hästen backa lätt och ledigt? Om inte lär honom det tills det sitter som berget. Är hästen vändbar? tja du vet......

Skulle hästen fortsätta att krångla på hemvägen efter det är mitt tips att få honom att tänka bakåt istället för framåt. En variant är att så fort han tacktar igång. Stanna, stå still, backa tills han släpper efter och sedan gå lugnt framåt igen. Det kanske bara blir ett par steg innan cirkusen börjar. Stanna, backa etc och så här kan man få hålla på. Det gäller då att man inte har någon tid att passa då det i vissa fall kan bli ett steg fram och tio bakåt.

En annan variant om hästen stressar upp sig när det går hemåt är att varje gång den speedar upp helt enkelt vända och gå bortåt en bit igen. Hästen begriper snart att så fort den taktar igång blir det en jobbig helomvändning och så andra hållet. Det gäller också då att inte man någon tid att passa..... Det är viktigt också att DU inte stressar upp dig utan du ska bli som en tung, sävlig säck potatis på hans rygg (du får låtsas även om det fladdrar i magen), TÄNK sakta, sakta, seg, deg.

Men det grundläggande är som sagt att hästen ÄR lydig och kan sina saker hemma på stallplanen eller i paddocken.

Vänligen Kokopelli Mana
 
Jaha och vad har hästen vunnit, en resa till fjärran länder ......
Om principen är att hästen har vunnit för att ryttaren kliver av så har den alltså vunnit varje gång ett ridpass är över.....eller om du kliver av för att justera vojlocken.

Om den däremot vägrar att gå fram, man kliver av, leder förbi och sen rider vidare så har JAG vunnit, inte hästen enligt min mening och detta har jag provat med bl a ett åsneenvist sto, (hon backade upp o ner i diken, in i eltrådar - och gick inte fram), men efter några månader med min metod så gav hon upp och bråkade aldrig mer, hon fick ändå inte vända och gå hem.
Jag vann alltså även på sikt.

Har träffat en herre som var på väg till slakt då min släkting fick honom på foder, han växer fast ibland oavsett var han befinner sig, i sällskap eller ej, i skog eller på tävling, bort eller hem.
Det enda som hjälper är att
A leda honom, antingen hoppa av eller en annan ryttare tar i sidostycket, han går direkt fram och är jätteglad.
B att vända honom,rida en bit bort, vända igen, byta gångart och bara segla förbi stoppunkten.
Flertalet ryttare har provat denna häst - han är en gudomlig hoppare men dom har gett upp, många bra o dåliga metoder har provats på denna mycket snälla o lugna häst.

Min släkting är dock inte tävlingsintresserad och när jag sagt åt henne att göra det som behövdes för att ha kul ihop så fick han alltså leva med en ryttare som accepterade och levde med hans olat,
har tyvärr inte tagit reda på hur det gått på senare tid men ett halvår efter jag varit hos dom så förlängde hon fodervärdskontraktet iallafall.
 
Vilken jämförelse, att hästen skulle vinna efter varje ridpass!!!
Bråkar din häst o du sitter av p.g.a rädsla känner hästen detta och vinner den biten av kampen.

Sitter du av efter ett ridpass så gör du det under helt samlade former, med en eller två klappar på halsen o lite mys.
Vad skulle hästen vinna på det? Det är ju belöningen för ett ridpass :confused: korkad jämförelse :crazy:
 
Tycker hela "vinna"-grejen ganska löjlig. För att nån ska kunna vinna måste någon förlora, och jag vill aldrig att hästen ska känna sig som en "förlorare" när jag är i närheten. Att den inte alltid får dom den vill är en sak, men förlora? Nä...
 
Om man för att undvika situationer som kan bli farliga tar till avsittning är inte att förlora om man sedan gör det hästen inte ville - i dessa fall fortsätter ridturen.
Jag anser att man har förlorat om man bankar upp hästen så jävla ordentligt så att den med våld tvingas gå fram.
Eller att man ger upp o går hem alternativt hästen sticker hem med eller utan dig.
En häst kan inte tänka konsekvens i flera led = häst bråkar - matte sitter av - häst vann.

Den tänker jag vill gå hem - matte gör NÅGOT - vi gick inte hem. Matte bestämde.....

Om man forsätter ditt resonemang med att avsittning i en bråkig situation är att förlora så förutsätter det att vad hästen ville var att du skulle kliva av.....inget annat

Korkad nä, jag var också en liten ridskoleexpert en gång i tiden, sen började jag se till beteende bland de hundratals hästar jag hanterat och skaffade mig genom livet erfarenhet.
 
Jag har liknande problem med min valack. Han tvärnitar plötsligt, sätter sig på bakdelen o vänder runt i 200 km/h och försöker galoppera hem. Man kan få stopp på han och vända han mot ursprungliga färdriktningen igen o samma sak händer. Tar lååååång tid att få han passera den magiska platsen. går bra ca 5 min sen händer samma sak.

Rider man ut med någon annan så är han som en filbunke, möjligtvis få ett tokryck och kasta sig handlöst ut i fältet för att sedan fortsätta som inget hade hänt.

Jag vet faktiskt inte vad jag skall göra, för att han skall sluta, gör likadant vid tömkörning.
 
Liten Ridskoleexpert???
Vet du vem du pratar med???
Har du mer personliga påhopp kan du ju PM:A!

Vågar man inte sitta kvar på hästen i ALLA situationer skall man INTE rida.
Då skall man hålla sig där hästen litar på en = PÅ MARKEN...

Att sitta av för att undvika fara tog jag förgivet inte var samma sak... :confused:
 
Jadu om jag säger vad jag en gång ansåg mej vara vad har det med din verksamhet att göra.
Liten ridskolexpert var vad jag var - du kanske anser dig var en stor ridexpert.
Men om du anser att folk ska bocka o buga för enbart din teori så är du nog på fel forum, här har många erfarenheter som tål att värderas.
Ta och läs igenom tråden en gång till, tex med mitt exempel om Hbl stoet - hon kastade inte av någon, men vem fan vill sitta fast i ett dike med taggtråd, det var för att undvika att hästen skulle bli stressad och farlig som vi försöker HJÄLPA TRÅDSKRIVAREN att reda ut situationen så att dom kan få nöje av sina ridturer.
Att då komma med det gamla - sitter du av så har hästen vunnit är så förlegat o patetiskt att det bara visslar om det - sen får du vara vem du vill.
Kom med konkreta tips istället och inte av typen lär dig rida.

När man har brutit nacken för att man inte kunde inse alternativen så är det försent.
 
Vågar man inte sitta kvar på hästen i ALLA situationer skall man INTE rida.
Då skall man hålla sig där hästen litar på en = PÅ MARKEN...

Man kan inte förutspå alla situationer under en ridtur,
och då blir det lika omöjligt att veta om man blir rädd eller inte... :crazy:

Jag har också ridit hästar som blivit heta på hemvägen,
men det beror oftast på att dom lärt sig just den ridvägen och vet vad som väntar.. Hem = Mat & vila.

Finns det andra vägar att rida hem på?
Prova en ny väg som leder hemåt och se om hästen lugnar ner sig? :idea:
 
Hejsan Annette,
Jag blir shockad av din attityd när du talar om
Vågar man inte sitta kvar på hästen i ALLA situationer skall man INTE rida.
Då skall man hålla sig där hästen litar på en = PÅ MARKEN...
En sak är säker man bör inte rida på en häst som man inte har full kontroll över från marken. Dvs att hästen lyder en av respekt och inte av rädsla. Jag sitter ofta av på ridturen om vi ser en älg tex. Det finns allt för många hästar som är riktigt farliga på grund av att de lyder av rädsla - då kan man också få problem när man ska rida. Och attityden bland "tuffa" ryttare brukar vara just den du beskriver.

Mitt tips till dig med travaren är varför inte gå en promenad med honom de första gångerna, och visa att det inte är farligt att rida ut med dig. Jag tycker det är bra att din häst blir lugn när du hoppar av. Det betyder ju att han känner sig trygg med dig. Du behöver bara befästa den tryggheten på ryggen också.

Lycka till

från Alkemisten
 
Första gången jag kikar in här på NH. Jag har själv en fd travare (kallblod) som inte funkar vid uteritt. Jag har frågat här på bukefalos och funderat själv, och kommit fram till en del saker.
Min häst är väldigt flockbunden, beroende på att han är ranglåg och har lätt att stressa upp sig. Han fick sluta som travhäst pga att han stressade så han blev sjuk.
Han funkar kanon hemma i stallet, på ridbanan osv. Går jag ut och går med honom är han kolugn. Däremot har det varit stört omöjligt att rida ut. Häststackaren står och darrar i hela kroppen om han inte taktar med huvudet spänt upp i vädret. Jag förstod inte det här först, tänkte inte på hur svårt det var för honom att ha mig på ryggen och "gå först". Jag insåg vidden av hur osäker han är först när jag började leda honom (i grimma som vanligt) och visade att han skulle gå först.
Det räckte att jag gick vid hans bog så blev han jätteorolig, ville vända hem, började skaka osv. Han är så grymt osäker att vi nu jobbar korta stunder på invanda ställen med att han ska gå framför någon bit bara. Så fort jag låter honom gå bakom igen suckar han och sänker huvudet och slappnar av.
För mig är det verkligen ett fall av att inse att vi måste krypa innan vi kan gå, och jag försökte tom gå rakt på att springa marathon.
Lycka till med pållen! Hoppas det löser sig!

Och förresten, jag är ingen anhängare av "NH" (vet mkt lite om det), så det här med att vinna känns främmande för mig i dom här situationerna. Vet inte om det är vedertagna begrepp i NH? Vet du med dig till 100 % att hästen "djävlas" eller "testar" så är det läge att "vinna". I övrigt (mao nästan alltid) vinner både du och hästen på att du försöker komma fram till varför han beter sig som han gör och arbeta med honom istället för emot.
 

Liknande trådar

Ridning Min medryttarhäst är världens snällaste, tryggaste och lugnaste pojke, för någon vecka sedan red vi förbi ett garage där någon plötsligt...
Svar
6
· Visningar
2 469
Senast: SkorpSmulan
·
Ridning Jag är rädd varje gång jag rider min häst. Sitter hela tiden med en känsla av att han kommer att bocka och sticka iväg. Ska dra...
Svar
8
· Visningar
3 876
Senast: AbCdE
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få... 2
Svar
21
· Visningar
4 223
Senast: __sofia__
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare... 2
Svar
38
· Visningar
12 872
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 31
  • Valp 2025
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp