Petronilla
Trådstartare
Är jag så väldigt konstig?
Idag har jag varit och pinat mig igenom en HLR repetition och jag vet inte varför men jag tycker att det är så jäkla jobbigt.
Jag är jätterationell vid olyckor och vet vad som ska göras. Men efteråt tycker jag förståss att det är jobbig.
Men just det där med samtal om olyckor. Det går kårar av sockerdricka upp och ner genom hela kroppen och jag vill bara resa mig upp och fly.
Så idag sa jag till min chef att det här var min sista repetitionsutbildning.
jag har liksom testat det här sen jag gick på URK på 80 talet och sen genom SKBR, väktarjobbet vart fjärde år och nu inser jag att jag inte behöver plåga mig mera.
Är jag ensam om att lida så av empati?
Idag har jag varit och pinat mig igenom en HLR repetition och jag vet inte varför men jag tycker att det är så jäkla jobbigt.
Jag är jätterationell vid olyckor och vet vad som ska göras. Men efteråt tycker jag förståss att det är jobbig.
Men just det där med samtal om olyckor. Det går kårar av sockerdricka upp och ner genom hela kroppen och jag vill bara resa mig upp och fly.
Så idag sa jag till min chef att det här var min sista repetitionsutbildning.
jag har liksom testat det här sen jag gick på URK på 80 talet och sen genom SKBR, väktarjobbet vart fjärde år och nu inser jag att jag inte behöver plåga mig mera.
Är jag ensam om att lida så av empati?
