Söka nytt arbete under sjukskrivning?

monster1

Trådstartare
Jag har varit sjukskriven för utmattning i sexmånader och under den här perioden arbetat halvtid. Det blir tydligare och tydligare att jag med största sannolikhet inte kommer att kunna tillfriskna om jag ska arbeta kvar i samma strukturer som det är just nu på min arbetsplats. T ex så har ingen ersättare för mig tagits in under perioden utan alla mina arbetsuppgifter finns i stort sett kvar även om en del är uppskjutet på framtiden och några delats ut på andra i organisationen. En av mina viktigaste sammarbetspartners i organisationen lämnade sin tjänst i april och den tjänsten är sedan dess vakant, det är en chefstjänst och detta gör mitt arbete ännu svårare. Summa sumarum jag kommer inte kunna bli frisk och må bra i den här organisationen.
Problemet för mig är att jag är fortfarande sjuk, min hjärna fungerar inte som den ska vilket gör det svårt för mig att gå in i en ny organisation och visa "framfötterna" eller ens bara göra ett dugligt arbete (på det sätt som förväntas av någon med min utbildning, jag är liksom inte stresstålig, projektledande, självgående etc just nu). Något företag behöver alltså ta sig an mig som är ett skröpligt renoveringsprojekt, men hur? Är det någon som varit i en liknande situation, hur gör man? Kan man få stöd och hjälp någonstans ifrån?
Jag måste bara ta mig ur den här situationen...
 
Jag var aldrig sjukskriven, hoppade av innan jag nådde väggen. Men gick arbetslös i tre månader innan jag gick på nästa tjänst, det var ett måste för att samla ihop bitarna av mig själv. Undrar hur många mil jag promenerade de månaderna, för att bli frisk?

Jag gick på en helt annan tjänst, tre pinnhål ner (om man vill se det så), starkt begränsad i ansvar och väldigt inrutad. Ingen övertid, inget av det som ens kunde vara en halv anledning till stress.

Bästa jag har gjort, det tog ändå ett halvår till innan jag var tillbaka på någon slags bana. Men det gjorde inget att jag gick på 30 % kapacitet, det funkade på den tjänsten.
 
Jag har varit i din situation, och jag fick börja arbetsträna för ett år sedan. Hur bra som helst - jag har fått komma igång i min egen takt och på arbetsplatser som känns lustfyllda och stimulerande, utan att man fyller en vakans och har press på sig att prestera lika bra som personalen - plus jag har med mig färska referenser nu inför jobbsökandet i höst då jag har tappat kontakten med chefer och kollegor från flera år sedan.

Under arbetsträningen gick sjukersättningen över i rehabersättning, samma belopp. Nu är jag på ett så kallat "FK-team" på AMS, så förmodligen kommer rehabersättningen gå över i aktivitetsstöd under tiden jag söker jobb, då jag inte är berättigad till a-kassa. Lite luddigt med alla olika ersättningar, men när du väl har kommit igång och upprättat en god kontakt med din handläggare kommer det kännas lättare :)
 
Nu kanske jag har fel för mig - men jobbar inte du i en kommun? De brukar väl inte vara omöjliga med att ta sitt rehabiliteringsansvar.

Förmodligen är det lättare för dig att få en ny tjänst i samma kommun än att ge dig ut på den öppna arbetsmarknaden.
 
Nu kanske jag har fel för mig - men jobbar inte du i en kommun? De brukar väl inte vara omöjliga med att ta sitt rehabiliteringsansvar.

Förmodligen är det lättare för dig att få en ny tjänst i samma kommun än att ge dig ut på den öppna arbetsmarknaden.
Hela organisationen är likvärdig så även om det fanns en tjänst som skulle passa mig här så skulle det inte hjälpa, de skulle inte känna igen ett kvalitetsledningssystem om det så bet dem i rumpan.

Jag är en specialkompetens därför finns det inga andra passande tjänster. Visst jag skulle kanske kunna sitta i receptionen eller något men det skulle inte vara särskilt bra för någon, jag skulle bli en väldigt dyr (och kass) receptionist, rent teoretiskt skulle jag kunna jobba i driften, men jag tror inte de vill ha mig där och jag vill absolut inte vara där stämningen inom personalen och inställningen till oss tjänstemän är nog för en sjukskrivning bara det. För min egen del skulle jag tappa otroligt i marknadsvärde om jag inte jobbar med det jag är utbildad för. Det är ju rätt trist att kasta en femårig utbildning i sjön bara tre år efter examen.

Jag har en väldig oro inför framtiden vilket försvårar tillfrisknandet därför vore det väldigt skönt om man kunde få göra något som ger en tillbaka självförtroendet och tron på en framtid.
 
"För min egen del skulle jag tappa otroligt i marknadsvärde om jag inte jobbar med det jag är utbildad för. Det är ju rätt trist att kasta en femårig utbildning i sjön bara tre år efter examen.

Jag har en väldig oro inför framtiden vilket försvårar tillfrisknandet därför vore det väldigt skönt om man kunde få göra något som ger en tillbaka självförtroendet och tron på en framtid."

Fundera lite på ovanstående. Du står inför utbrändhet, längre sjukskrivning och kanske rejält låga chanser att komma tillbaka på arbetsmarknaden ö h t. Det är inte sällan läget för långtidssjukskrivna.

Men du pratar om marknadsvärde, bortkastad utbildning (hur tänker du här?) och samtidigt handlar det om oro för framtiden.

Är det inte bättre att 1) komma tillbaka på arbetsmarknaden i någon hanterbar form 2) fundera på vad som mer kan funka i förvärvsarbetesväg?
 
Jag har varit sjukskriven flera år och ska nu börja arbetsträna. Min arbetsplats är väldigt schysst och är införstådd med att jag kommer arbetsträna på annan plats med mål om att hitta annan tjänst. Men är du såpass okej att du känner att du funkar så är det väl "bara" att söka annat jobb? Kanske med stöd av försäkringskassan eller Af. Om de kan gå in och betala en del av din anställning i början tex?
 
Jag har varit sjukskriven flera år och ska nu börja arbetsträna. Min arbetsplats är väldigt schysst och är införstådd med att jag kommer arbetsträna på annan plats med mål om att hitta annan tjänst. Men är du såpass okej att du känner att du funkar så är det väl "bara" att söka annat jobb? Kanske med stöd av försäkringskassan eller Af. Om de kan gå in och betala en del av din anställning i början tex?
Det är ju det jag inte är. Jag är helt oproduktiv, jag behöver jobba någonstans där jag får ta tid och kan få stöd och göra små uppgifter som går att avsluta.
 
Det är ju det jag inte är. Jag är helt oproduktiv, jag behöver jobba någonstans där jag får ta tid och kan få stöd och göra små uppgifter som går att avsluta.

Då skulle jag ta kontakt med FK om jag vore som dig. De kan hjälpa till med rehabilitering, om inte annat pressa på så arbetsgivaren tar sitt ansvar
 
"För min egen del skulle jag tappa otroligt i marknadsvärde om jag inte jobbar med det jag är utbildad för. Det är ju rätt trist att kasta en femårig utbildning i sjön bara tre år efter examen.

Jag har en väldig oro inför framtiden vilket försvårar tillfrisknandet därför vore det väldigt skönt om man kunde få göra något som ger en tillbaka självförtroendet och tron på en framtid."

Fundera lite på ovanstående. Du står inför utbrändhet, längre sjukskrivning och kanske rejält låga chanser att komma tillbaka på arbetsmarknaden ö h t. Det är inte sällan läget för långtidssjukskrivna.

Men du pratar om marknadsvärde, bortkastad utbildning (hur tänker du här?) och samtidigt handlar det om oro för framtiden.

Är det inte bättre att 1) komma tillbaka på arbetsmarknaden i någon hanterbar form 2) fundera på vad som mer kan funka i förvärvsarbetesväg?
Jag har kämpat rätt hårt för att utbilda mig till det jag är idag. Mitt engagemang i det som kretsar kring mitt yrke vilket delvis även är mitt fritidsintresse och det jag brinner för är väldigt viktigt för mig. Det må vara hur fel som helst, men just nu finns det inget annat. Mina föräldrar är gamla, mina vänner bor på annat håll (och är fördjupade i sina egna karriärer) mina syskon har egna liv och familjer. Det här är det som finns.
 
Finns den platsen?

Varför är du så osäker på dig själv? Fem års utbildning, högt marknadsvärde, ändå vill du ha någon slags avancerad lärlingstjänst? Varför är du så osäker på din uppgift?
För att min hjärna är trasig. Jag kan inte koncentrera mig, klarar inte av att ta initiativ, fastnar i tankarna hela tiden, har värdelöst närminne, tappar ord, humöret svajar osv. Jag är paj, trasig, kaputt...
Behöver hjälp att komma tillbaka på banan, är det verkligen konstigt? Det är vad jag förstått standard när man är utmattad och deprimerad att hjärnan inte funkar. Och det är svårt att ha ett kreativt yrke där man ska lösa halvt omöjliga problem för inga pengar alls utan att ha en hjärna som fungerar.

Jag har inte högt marknadsvärde jag är trasig och har inte tillräckligt med erfarenhet, jag har bara inte råd att gå ner ännu mer i värde.
 
För att min hjärna är trasig. Jag kan inte koncentrera mig, klarar inte av att ta initiativ, fastnar i tankarna hela tiden, har värdelöst närminne, tappar ord, humöret svajar osv. Jag är paj, trasig, kaputt...
Behöver hjälp att komma tillbaka på banan, är det verkligen konstigt? Det är vad jag förstått standard när man är utmattad och deprimerad att hjärnan inte funkar. Och det är svårt att ha ett kreativt yrke där man ska lösa halvt omöjliga problem för inga pengar alls utan att ha en hjärna som fungerar.

Jag har inte högt marknadsvärde jag är trasig och har inte tillräckligt med erfarenhet, jag har bara inte råd att gå ner ännu mer i värde.
Nej det är inte konstigt alls. Men du skulle kanske behöva stöd från din arbetsgivare. Det är inte den det är fel på? Nu tycker jag det är synd att säga att det är DIG det är fel på, men just nu är det ju så. Den tjänst du har, är den orsak till att du brakat in i väggen? Går det att ändra något där så du kan komma tillbaka?
 
Nej det är inte konstigt alls. Men du skulle kanske behöva stöd från din arbetsgivare. Det är inte den det är fel på? Nu tycker jag det är synd att säga att det är DIG det är fel på, men just nu är det ju så. Den tjänst du har, är den orsak till att du brakat in i väggen? Går det att ändra något där så du kan komma tillbaka?
Vår arbetsmiljö är i högsta grad ett problem, mitt fel är att jag inte gick tidigare. Jag har på olika sätt tillsammans med andra i organisationen försökt förmå våra högre chefer att arbeta för att ta fram processer och strukturer för att vi ska kunna utföra vårt arbete på ett bra sätt. Tyvärr "förstår" de inte problemet och troligen kommer de aldrig att förstå problemet heller. Jag är inte ensam om att fara illa av arbetet. Ett halvår efter att jag börjat fick min närmaste chef en stroke (och har inte kommit tillbaka efter det) min kollega fick då ta över den tjänsten (ingen ny rekryterades) han fick sedan en hjärtinfarkt efter ca 2 månader vi gick sedan utan chef i 1,5 år, jag var ett tag helt ensam på min enhet, men nu är vi fyra st inkl chefen vilket är bra. Alla högre chefer har högt blodtryck utom möjligen förvaltningschefen, en av mellan cheferna så högt blodtryck att han fått ligga inne på sjukhus. Vi har haft två tjänstemän som slutat det senaste halvåret pga av missnöje, vi har stor cirkulation på personal på vissa tjänster medan de som jobbat länge i organisationen sitter som berg (de som börjar nya slutar ofta inom några år) senaste tiden har vi haft så många som slutat eller blivit sjuka och så få som velat börja att vi tagit in pensionärerna för att täcka upp. På driftssidan är arbetsmiljön och stämningen otroligt dålig och på gränsen till mobbing, i där slutade tillslut driftschefen (min närmaste samarbetspartner) och man har inte lyckats tillsätta den tjänsten igen, 6 månader har de gått utan chef nu.

Det går att ändra på massor av saker men ledningen är inte intresserad av att göra det, de ser inte att det finns ett problem och dessutom tror det starkt på att om man låtsas att problemet inte finns så löser det sig självt. Jag har påtalat att min arbetssituation inte fungerar jättelänge, jag har bara varit för dum för att fatta att jag måste sluta. Men det är också mitt första jobb inom det jag är utbildad för, jag är ensam på en plats där jag inte känner någon, jag längtade väldigt mycket efter att få landa när studierna var avklarade, det var väldigt turbulenta år och det här var mitt drömjobb i teorin, i praktiken dock det omvända.

Min tjänst är som ett ständigt pågående krig, där jag ska försvara något som ingen egentligen är intresserad av men man av någon anledning gillar att låtsas att man tycker att det är viktigt fastän man upprepade gånger visar på att så inte är fallet. När jag försöker göra mitt jobb så tycker alla bara att jag är jävligt jobbig. Dessutom är jag hela tiden överhopad med arbete, trots att ingenting sedan blir gjort på det sätt som jag föreskrivit vilket gör mitt arbete helt meningslöst. Jag har ansvar men ingen befogenhet och väldigt dåligt med stöd iom att jag är rätt ensamen med det jag gör.
 
Nej det är inte konstigt alls. Men du skulle kanske behöva stöd från din arbetsgivare. Det är inte den det är fel på? Nu tycker jag det är synd att säga att det är DIG det är fel på, men just nu är det ju så. Den tjänst du har, är den orsak till att du brakat in i väggen? Går det att ändra något där så du kan komma tillbaka?
För att summera det hela, det finns inget stöd att få. Efter sexmånaders sjukskrivning är det dags att acceptera att jag aldrig kommer att bli frisk om jag stannar på den här arbetsplatsen.
 
Okej, då sätter vi punkt för den arbetsplatsen, den låter inget vidare. (den låter nästan som min vad gäller skade/sjukdomsstatistiken + mobbingtendenserna, men vi jobbar inom vården och typ jobbar gratis med våra kroppar och psyken som verktyg...:arghh: )

Finns den här typen av arbete på annan plats? Alltså det är ju skitsvårt att råda när man inte vet vad du är/gör, men jag respekterar och förstår att du inte vill berätta det här.Jag har för mig att du berättat om detta tidigare i liknande tråd? Kan du, vill du, finns det möjlighet för dig att flytta på dig för liknande tjänst? Inom eller utanför landet?

Om inte samma tjänst finns, kan du bygga vidare på det du har bakom dig till något helt annat där dina fem års utbildning är en tillgång? Var och hur kan du gå vidare? Det är ju något bara du kan svara på här, eftersom bara du vet vad du gör liksom.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp