stam-individ

[amis]

Sv: stam-individ

Är det ingen som hugger på "Katinkas" bete? Varför? Är det så att vi innerst inne vet att det inte finns så många bra hästar i Sverige? De som är bra hittar sina köpare ändå...utan marknadsföring...eller? För om vi ska vara riktigt ärliga så är ju ALLA intresserade av att köpa en bra häst, pengar saknas inte, toppryttarna att placera dem hos finns....så vad är då problemet?

Jo, enligt mig så är det den stora massan (skulle våga säga 60%) av alla uppfödningar som är svåra att värdera och säga att x är bättre eller mer lovade än x. Med rätt ryttare kanske x kommer längre än x - men då är det en arbetsprodukt.

Så, jag håller med "elle12" och det hon hörde hos Brink. Släpp iväg de (mediokra) 60% procentarna till lägre priser och ta riktigt bra betalt för de bra hästarna. Ett annat alternativ är att behålla "äggen i korgen" och förvalta kapitalet - och vara så klarsynt att man väljer att sälja när tillfälle ges, och om man tror sig kunna få ut en högre summa så småningom. I bland kostar det mer än det smakar.

Sen tror jag inte att det bara är stammen som lockar i utlandet - utan även hanteringen - det är värt många kronor att få en lätthanterlig häst. Att stå ute i ur och skur och försöka lasta en häst kan få vem som helst att öppna plånboken

 

[Masse]

Sv: stam-individ

Vet inte om det är ett mothugg, men...
Vi har ju faktiskt många "svenska" hästar som rids i världseliten av våra svenska elitryttare.
Att vi sedan har okunniga hobbyuppfödare också är ju inte att sticka under stol med. Men de finns i Tyskland också.

Så det är ju istället dessto större prestation av uppfödarna till hästar som Briar, Flippan m fl som lyckas få fram dessa hästar i Sverige. Vi har dessutom för hållande vis många bra avkommor hos våra uppfödare med tanke på antalet ston och kvalifiserade uppfödare.

 

[Sar]

Sv: stam-individ

*kl*

Kan det ha något med att ridkunnigheten generellt verkar högre i Tyskland än i Sverige (i alla fall i mina ögon men man ser ju säkert bara de bästa) eller att fler har råd att använda sig av beridare?
Det skulle isåfall innebära att många "medelmåttiga" hästar blev så pass väl ridna och visade att det ger bättre placeringar för hästarna än en ordinär svensk ryttare och visare hade kunnat åstadkomma. Personligen blir jag mer intresserad av att köpa ett föl där stoet har visat att hon presterat på tävlingsbanorna.

Jag tror sedan att det beror mycket på marknadsföring och ett ännu större urval av hingstar där man verkligen sållar fram de allra främsta, sedan får man ju hoppas att de inte är "slutprodukter" om man väljer att köpa föl efter dem.

 

[Masse]

Sv: stam-individ

När det gäller utbildning och ryttare så tror jag att en väsentlig skilnad ligger i priset. Det är lättare att få kompetent utbildning i Tyskland än i Sverige till ett bra pris.
Dessuton så går ridutbildning väldigt mycket bakåt har jag en känsla av. Ridskolorna hät är mer inriktade på att få många elever och tjäna pengar än att ge en bra utbildning. Vilket går ut över både hästar och elever.

 

[Ih Horses]

Sv: stam-individ

*kl*

Kan det ha något med att ridkunnigheten generellt verkar högre i Tyskland än i Sverige (i alla fall i mina ögon men man ser ju säkert bara de bästa) eller att fler har råd att använda sig av beridare?
Det skulle isåfall innebära att många "medelmåttiga" hästar blev så pass väl ridna och visade att det ger bättre placeringar för hästarna än en ordinär svensk ryttare och visare hade kunnat åstadkomma. Personligen blir jag mer intresserad av att köpa ett föl där stoet har visat att hon presterat på tävlingsbanorna.

Jag tror sedan att det beror mycket på marknadsföring och ett ännu större urval av hingstar där man verkligen sållar fram de allra främsta, sedan får man ju hoppas att de inte är "slutprodukter" om man väljer att köpa föl efter dem.

*delvis knapplån*

Tror att många aspekter väger in. En tror jag att Sar nämner ovan. Vi kanske har bra hästar i Sverige men nivån på ryttarna tycker jag är högre i Tyskland. Plus att i Tyskland går inte hästarna i "svensk unghästform" tills de är 10 år. Allt är på gott och ont och kan missbrukas, avvarter kan man se på allt - 4-åringar som trampas, tränar piruetter tex. Men rent generellt är utbildningen av både häst och ryttare av högre kvalitet i Tyskland.
Det är dessutom mycket vanligare i Tyskland att man lämnar hästen till en beridare för grundträning.

Sedan håller jag med om att mediokra hästar ska vara klart billigare än riktigt bra hästar. Vi har tex många som åker ned till Tyskland och tittar på föl. Förra året hade vi et Cornet Obolensky - Gamblers Cup xx hingstföl till salu. Superfin var den, kostade 10 000 Euro. Alla svenskar som tittade på den sa att den var den finaste de sett men han var för dyr. Detta häst visades på Körungen i Hannover i år och blev segerhingst och såldes för 600 000 Euro. Det hade kanske varit något för svensk avel?

elle12: Jag tror att dina vänner har köpt Cornet Obelenskyhingsten helsyster. De köpte några föl bla ett efter Sir Donnerhall, stämmer det? I så fall kan du berätta om fölets helbror (om de inte redan vet).

 

[Pooh]

Sv: stam-individ

elle12: Jag tror att dina vänner har köpt Cornet Obelenskyhingsten helsyster. De köpte några föl bla ett efter Sir Donnerhall, stämmer det? I så fall kan du berätta om fölets helbror (om de inte redan vet).

De som köpte helsystern vet.

 

[Baddy96]

Sv: stam-individ

väldigt intressant tråd. följer den med spänning.

har själv en ganska nyimporterad holländsk häst och enligt vad jag har sett av annonser här i sverige så hade det varit väldigt svårt att hitta en lika bra häst här i sverige för samma pengar.

 

[elle12]

Sv: stam-individ

*delvis knapplån*



elle12: Jag tror att dina vänner har köpt Cornet Obelenskyhingsten helsyster. De köpte några föl bla ett efter Sir Donnerhall, stämmer det? I så fall kan du berätta om fölets helbror (om de inte redan vet).

Jag står i de som äger Sir Donnerhallens stall. De tog hem några föl samtidigt förra året men delade upp dem på olika köpare här hemma, så de äger ej Cornet Obolenskyn, men jag vem som äger den. Nu såg jag bara Cornet Obolenskyn som hastigast förra året, men Sir Donnerhallen är riktigt fin för att vara ca 1,5 år.

tillbaka till ämnet. Jag tycker att man ska få betalt för bra hästar oavsett om de är svenska eller tyska eller från något annat land. Det är bara det att många automatiskt verkar tro att t ex tyska hästar är så mycket bättre rent generellt, vilket jag inte tror att de är. Jag håller också med om att tyskarna har bättre utbildningsmöjligheter för unghästarna och de är ofta mer och bättre utbildade, men hade den svenska individen fått samma utbildning hade den troligen kunnat vara lika bra vid samma ålder.
Det jag startade tråden med var att man kan ta hem föl från Tyskland med någon kändis eller poppishingst i stamtavlan och sälja för 75000:- osedd, men svenska 50 p föl med fina svenska stammar, med meriter både på fädernet och mödernet är inte så lättsålda för 50000:-. "wolken fee" tyckte att 50000:- är för dyrt för ett svenskt föl i den klassen. Det kostar i runda slängar 20-30000:- att ta fram ett föl med de flesta hingstarna i Sverige i dag. Med pass, vaccinationer, verkningar mm innan fölet kan lämna modern får man lägga på ett antal tusen. Om ett 50 p föl är för dyrt vid 50000:-, vad ska då de "vanliga" svenska fölen kosta? Eller de "vanliga" svenska 3 åringarna?

 

[IBRAHIM]

Sv: stam-individ

Nu tänker jag sticka ut hakan med risk för att bli halshuggen...
HAR vi verkligen så bra hästar i Sverige då? Med tanke på att den vanligaste uppfödaren är en relativt ung tjej med ett eller två ston som inte lever på sin uppfödning. Visst kan man ha bra kvalitet ändå men är selektionen särskilt hård generellt? Det avlas på många ston som aldrig borde ha fått föra sina gener vidare. Då hjälper det inte att ha en hingst med det rätta namnet, det är vi nog alla överens om. Ett "dåligt" sto kan räcka för att sabba en i övrigt bra stam i mina ögon.

Självklart kan man kan hitta riktigt bra individer (fast har de flesta av dem verkligen "svensk" stam?), men för att jag ska vilja avla på dem krävs fler generationer av presterande hästar i stammen.

När jag letade efter nytt avelssto åkte jag också till Tyskland och letade. Resultatet blev två ston (varav ett föl som får stå på tillväxt) med svårklasshästar, hingstprovsvinnare, elitston och hingstmödrar i stamtavlan så långt jag kunnat följa den bakåt. Utan undantag. Med en sådan stamtavla är det troligare att avkommorna blir av hög kvalitet också än om jag köpt en svensk med en eller annan stjärna i stammen. Hur många så gedigna stammar finns det i Sverige? Visst vet jag att det finns några men deras avkommor är nog ännu dyrare än de jag hittade i Tyskland. Och de är nog svårare att hitta. Eller har jag fel?

Vill man sedan "bara" ha en rid/tävlingshäst så kan man ju förstås titta mer på individen än stammen, oavsett om man köper den här eller i Tyskland.

Jag menar inte att alla svenska hästar är skit, tolka det inte så! Och alla tyska hästar är definitivt inte pärlor!
Men om man ser det hela i stort, så ligger Tyskland ganska långt före oss i aveln. Eftersom det föds betydligt fler hästar där tror jag de är tvugna att sålla hårdare. Det var inte så länge sedan åtminstone ett avelsförbund organiserade slakttransporter till Italien för överblivna föl åt sina uppfödare. För att de skulle kunna tömma stallen och betäcka om stona...

När det gäller uppväxten så hade jag hört alla möjliga skräckhistorier om hur fölen/unghästarna i Tyskland har det, bla om ett av stuterierna vi besökte. Det var inte mycket som stämde, hingstarna hade inga munkorgar, alla fick vistas ute under dagen och fölstona gick i flockar i enorma hagar. Hästarna var lugna, harmoniska och många var över 20 år till min förvåning. (Någon hade sparat ungarnas ponny som nu var 45!) Precis som här skiljer det nog från uppfödare till uppfödare.

Jag är öppen för motargument men det är anledningen till att jag köpte häst i Tyskland istället för Sverige.

Håller med till 100% och vill säga att det är inte så enkelt som att köpa svenskt eller tyskt. Linjerna och stammarna blir ju bara mer och mer mixade med åren. I rent avels perspektiv finns det så många parametrar att överväga. Fransnuskerna har fin hopp teknik men svaga ryggar. SWB är kraftigare med mera. Som avlare vill man få fram en häst med vissa egenskaper. Att låsa in sig i Sverige är inte konstruktivt då. Kan man dessutom hitta ett friskt sto i tex. tyskland eller holland med en tilltalande stam för mindre pengar än vad motsvarande skulle kosta i sverige då är valet enkelt. Det finns alldeles för få fina avelston i sverige.

Är relativt ny i denna värld (tycker det är förtjusande skoj och intressant) och min ödmjuka observation är att alldeles för många tror att dom kommer få en fin häst bara för man använder sig av en erkänd hingst.

Visst är det tråkigt att folk känner sig lurade när dom köper en "tysk" som inte lever upp till förväntningarna. Men som i alla affärer är upp till var och en att göra researchen och se till att man får en bra deal.

 

[amis]

Sv: stam-individ

"Jag är världens sämsta säljare, därför måste jag göra det enkelt för folk att köpa."

- F.W. Woolworth

Med andra ord så handlar hemligheten om att göra det enkelt för för folk att köpa... hur många lever med den tanken i fokus när man pratar om sin "produkt"? Min personliga åsikt i fråga om svensk kontra tysk stam är att i Tyskland så är det enkelt att köpa. Bra kontaker och Tyskarna vet hur man säljer. När jag sist handlade så var det OFTA i sverige som ägaren inte riktigt visst hur man skulle gå vidare för att få köpet att gå i land. Allt för lång tid att fundera, frågetecken om vem som skulle stå för besiktning, kan fölet gå kvar och hur mycket skulle det i så fall kosta...en mängd praktiska små detaljer som säljaren inte alltid hade tänkt klart. i tyskland så erbjöds vi att låta fölen gå kvar till ett pris av x kronor till och med x datum... De hade en färdig plan! Enkelt att köpa med andra ord!

 

[wolken fee]

Sv: stam-individ

Jag står i de som äger Sir Donnerhallens stall. De tog hem några föl samtidigt förra året men delade upp dem på olika köpare här hemma, så de äger ej Cornet Obolenskyn, men jag vem som äger den. Nu såg jag bara Cornet Obolenskyn som hastigast förra året, men Sir Donnerhallen är riktigt fin för att vara ca 1,5 år.

tillbaka till ämnet. Jag tycker att man ska få betalt för bra hästar oavsett om de är svenska eller tyska eller från något annat land. Det är bara det att många automatiskt verkar tro att t ex tyska hästar är så mycket bättre rent generellt, vilket jag inte tror att de är. Jag håller också med om att tyskarna har bättre utbildningsmöjligheter för unghästarna och de är ofta mer och bättre utbildade, men hade den svenska individen fått samma utbildning hade den troligen kunnat vara lika bra vid samma ålder.
Det jag startade tråden med var att man kan ta hem föl från Tyskland med någon kändis eller poppishingst i stamtavlan och sälja för 75000:- osedd, men svenska 50 p föl med fina svenska stammar, med meriter både på fädernet och mödernet är inte så lättsålda för 50000:-. "wolken fee" tyckte att 50000:- är för dyrt för ett svenskt föl i den klassen. Det kostar i runda slängar 20-30000:- att ta fram ett föl med de flesta hingstarna i Sverige i dag. Med pass, vaccinationer, verkningar mm innan fölet kan lämna modern får man lägga på ett antal tusen. Om ett 50 p föl är för dyrt vid 50000:-, vad ska då de "vanliga" svenska fölen kosta? Eller de "vanliga" svenska 3 åringarna?

Du har läst fel, om det jag skrev, jag anser för 50 000 kr får man ingen fölunge i Sverige med bra poäng. Utan ett föl med 50 poäng ligger nog mer uppåt 80 000 kr och uppåt.
Det är för liten pris skillnad emellan odinära föl och föl som har det där extra.
Man läser ofta i ridsport föl 45-46 poäng som ligger i pris på 45 000 kr och uppåt.
Frågan är då, vad får jag för samma summa i Tyskland där det verkligen är konkurrens om köparna. och för 4000 till 5000 euro så får man en hel del faktiskt.

 

[elle12]

Sv: stam-individ

OK, då missuppfattade jag dig.

Hur som helst, ingen ringde på ett föl med 50p och ett med 49p som annonserats för 50000:-styck, jag tror inte det gått bättre om man skrivit att de kostade 80000? Nu löste det sig med dem på annat vis, ej sålda, men ev. kommer de ingå i ett samarbete med en ryttare.
Det jag reagerade på var att det tyska fölet med en poppispappa utan bedömningsresultat i annonsen kunde ha sålts flera gånger om för 75000:-, folk ringde i flera dagar efter att annonsen kommit ut och flera kunde tänka sig osett köp. Jag vet att fölet köpts billigt, säg i prisklassen 2-3000 euro i Tyskland, och så billigt tror jag ej att de släpper föl som är motsvarande 49-50 p i Sverige?

Jag tycker också att man får släppa medelföl eller medelhästar för "vettiga" summor, men det borde väl finnas köpare i "rätt" prisklass till 49-50 p föl också? Sedan är det ju inte säkert att ett föl som annonseras för 45000:- säljs för det priset OM det nu blir sålt.