Tankar och funderingar kring hästens beteende

[Ajda]

Funderade på en sak nu när jag var i stallet. Det är egentligen ingen tråd som passar under "islandshäst". MEN, jag tycker ni här har ett humaniskt åsikter inom hästvärlden därvör vill jag gärna diskutera det här med er.

Min islänning är ranglåg. Alla hästarna i stallet så gott som skuffar ut henne. Alla lägger öronen bakåt såfort hon närmar sig. Nu har de börjat attackera när vi står i stallgången. Det är en häst som kastar sig mot boxdörren och försökr bita henne. De andra lägger mest öronen bakåt i stallet och biter i luften när hon närmar sig. De attackerar alltså inte. När vi rider så blir de jättsura såfort vi närmar oss. Alla utom en, och hon är näst lägst i rang.
Ingen av dessa är islandshästar.
Hon har alltid varit lägst i rang, men islänningarna hon stod med förut var aldrig elaka för det. Visst hon fick finna sig i att gå in sist och ta höhögen som blev över. Men aldrig några sparkar el. liknande.

Till sak. Det verkar vara höga krav på avel bland samtliga hästraser (?). Och det verkar också finnas stora utbud på bra avelshästar. Både ston och hingstar. Skulle man inte kunna gå ett steg längre och avla på de hästar som även är "männskliga" (fel ord, men jag hoppas ni förstår) mot varandra. Man får ofta höra av speciellt halvblodsägare att hästen har blivit sparkad och är halt osv. Borde inte hästar kunna säga ifrån utan utbrott?
Inte många har stora hagar till sina hästar så egentligen är det helt fel då de inte kan fly undan i den utsträckning de skulle behöva när "vänner" tar ut sina aggressioner. Speciellt inte i dessa tider då det är lervälling i hagarna hos många.
Många avlar ju för att få fram bra hästar som är snälla mot barn osv. Men mot sina kamrater verkar inte det vara lika viktigt att de är lugna och harmoniska. Det r ju ändå de som de går tillsammans med större delen av dygnet.

Hur tycker ni? Är jag helt ute och cyklar i mina tankar...?

 

[Boj]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Jag förstår precis vad du menar, men den typen av häst som du tänker på är ofta oerhört ranghöga med ett mycket välutvecklat signalsystem i enbart kroppen.

Jag har själv en sådant sto, hon kan få en flock med hästar att stanna 10 m ifrån henne enbart genom att titta på dem. Förmodligen gör hon något mer som jag aldrig hinner uppfatta, helt klart är dock att ingen utmanar henne och om det sker brukar de få veta hut utan att behöva bli påpucklad.

Sen har varje rang en funktion i flocken, så det kanske inte är en fördel med en massa ledare. För det är så det måste bli, de lägre rangande fyller sin funktion på annat sätt. Vaktare, spejare, lekfarbröder, den vårdande, osv. Ibland känns det nästan som om det måste få finnas en hackkyckling också, har själv haft en sådan häst så jag vet att det känns mera i våra hjärtan än i hästarnas egna.

 

[Korven]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Usch ja, idag stod min pålle och tittade länge på när maten delades ut. Till slut gick han fram till ett sto och delade bord (foderbord) med henne och jag gladdes i mitt hjärta för han har alltid stått utanför och väntat till sist. Han ser ut att stå utanför men han kanske inte gör det i hästvärlden.

 

[annax]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Fruktansvärt att se på när en häst står 50-talet meter från övriga flocken hela dagarna - även när det är fodring på gång. Men det är ju hur en människa ser på det antar jag. Det finns ju tyvärr inte så mkt att göra annat än att byta flock?

I motsats: De ranghöga hästarna på lösdrift (i "mitt" stall) kan när de fodras med kraft stå med egen hink utan att någon av de andra hästarna vågar kliva närmare än 10 meter.

Ajda: Brukar du markera när de gör utfall (den hästen som gör utfall) mot hästen (och dig)? Jag är otroligt noga med att markera att jag inte tolererar några som helst attacker från andra hästar - oavsett hur ranglåg min häst är. Det är inte min häst jag skyddar, det är ju mig själv i det långa loppet.

På så sätt kanske ni skulle kunna få vara ifred när du hanterar hästen i stallet etc.?

Med "markera" menar jag naturligtvis inte att bruka något som helst våld mot den attackerande hästen.

 

[Pocahontas]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Det jag reflekterar över är att du skriver att ingen av dom är islandshäst. Och för mig betyder det då att dom inte har någon flockfostran och är usla på hästspråk. Ofta ser man att sådana hästar är sura mot varandra och gör utfall.
Bara vad jag snabbt kom att tänka på!

Jag skulle också markera mot hästen som gör utfall om den gör det när jag och min häst är i gången -helt oacceptabelt tycker jag! Även om din häst är lägre i rang så är du HÖGRE!

 

[Ajda]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Jag markerar när en häst gör utfall mot min absolut. Det är för att skydda oss båda.

Tror ni att det hla i största allmänhet skulle bli bättre om samtliga hästägare lät sina hästar uppfostras i flock?

 

[Korven]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Ja jag tror att det skulle vara bättre med flock. Jag är så trött på alla "grisar" som gått med bara mamman och nån häst till. Dom är odrägliga och man ser att människan inte kan göra det bättre själv.

 

[Corminta]

Sv: Tankar och funderingar kring hästens beteende

Jag håller helt med om att en flockuppfostran är något av det viktigaste man kan ge sin häst. Jag har själv "många" erfarenheter av hästar som uppfostrats på olika sätt allt från ardennervalack som vid köpet var väldigt tunn och gått i princip själv i sitt tidigare liv (var tre år vid köpet och har nu gått in fjorton år i princip samma flock och på samma gård.) Han är väldigt sur vid fodring och väldigt vakrtande om sin mat (mot andra hästar inte människor!!) dessutom är han väldigt "beskyddande" om sin flock - han ÄTER alla andra hästar. dvs jagar dem tills han inte orkar längre (vilket är tur annars hade han haft ihjäl dem!) det är ett väldigt pyssel att ta in nya hästar i flocken med honom.

Den andra ardennern vet jag inget om bakgrunden på (köpt som treåring nu 14) väldigt stark ledare som har stenhård pli på de andra. Hård men rättvis, lyder de är det lugnt annars jävlar!

Halvblodsto (18 år haft henne sen maj) vet inget om bakgrunden, har dåliga erfarenheter av människornas påhitt (klaustrofobi, sadeltvång, "rädd" för bettet m.m.) men väldigt lik ardenner två i övrigt (ledarsto, dock under ardenner nr 1)

Nordsvensk (11 år) oerhört vek men väldigt snäll. Låter halvårsfölet bossa (vid fodring etc) ville ha sin fyraårsavkomma att dia efter att de träffades för första gången på två år!

Travaren är den konstiga enligt mig.
Vi köpte henne i somras från en gård där hon vuxit upp (ej tränad eller tävlad bara inkörd/riden) Hon är uppvuxen i blandad flock med fölston, unghästar och äldre valacker. Trots detta "enlilgt alla konstens regler" är hon väldigt barnslig. Kan inte läsa de andra hästarnas signaler utan åker på en del smällar då hon inte "lyssnar". Hon kan få världens flippar och springa runt i full galopp och bock aoch ha sig utan att de andra rör en fena (inte ens fölungen är så "okoncentrerad") Vid fodring har hon svårt att "vänta på sin tur" och kan börja jaga nordisen av ingen som helst anledning. hon har svårt att "varna" utan det är pang på rödbetan direkt.
Dvs enligt mig ingen normal uppförande för en flockuppfödd häst.