Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
Åkte ut till havet idag med sambon och hundarna. Dvärgpinschern har lite vilodag från träning idag då hon gått ganska hårt på senare tid, men jag kunde inte låta bli att bara valla upp en ruta och be sambon lägga ut en leksak. Så varken jag eller hunden skulle veta var den var.
Hon anade ganska snabbt vad det handlade om och stod och skrek och tyckte att jag skulle släppa henne på en gång så att hon fick börja nån gång.
Tyvärr var terrängen alldeles för plan så det blev alldeles för lätt. Men på vilodagen kan man få göra nåt enkelt så man inte överhettar lillhjärnan.
Men är hon inte ganska söt?
Det är inte utan anledning hon går under smeknamn som Kula Kanin och liknande.
Det har hänt att folk misstagit henne för en hare när vi varit ute i skogen. Inte helt konstigt egentligen med tanke på hur hon far fram.
Morfars lilla pudelkorsning gör något likanade, men hon brukar få hoppa ännu högre för att hålla koll på vart vi är. Det är inte lätt att gå bland ormbunkar när man är liten
Kanske inte den enda men tyvärr är det få som inte gör nåt med sina små hundar.
Ska försöka få in filmen från dagens viltspårträning också. Om någon klarar av att kolla på den. Man blir lite sjösjuk, svårt att filma och gå efter hund samtidigt.
Hon ÄR duktig på att spåra, hon var ju duktig på personsök i tisdags också trots att ni inte kört det på länge. Sen att jag inte var så rolig att leta och hitta, det är ju en annan femma.
Aaaaw! Lilla Julie Hon är så söt! Och så lik Kaiser! Men så är de ju faktiskt släkt också
Just den här studsiga tekniken när man ska springa fort använder sig också Kaiser av. Han kan nog också lätt misstas för en hare, om än en väldigt mörk och rödtonad sådan, samt att jag brukar kalla honom för ett litet rådjur när man hoppar runt i vallen när den vuxit sig lite för hög.
Jag viltspårade faktiskt med en liten DP som heter Kaiser igår. Fast den lilla rackaren sprang bort i skogen när vi tränat klart och var borta jättelänge. Fy fad oroliga vi var. Men till sist dök den lilla spjuvern upp. Fast ja.. först trodde vi att det var en hare.
Försöker pusha på husse att han ska börja träna viltspår med Kaiser. Han har spårat rådjur två gånger. Första gången vid ett eftersök (han var inte eftersökshunden, utan en annan) och andra gången när ett rådjur var skjutet och hittat. Andra gången var han tydligen jätteivrig så länge han fick nosa i backen, men så snart han kommit fram till rådjuret var det inte intressant längre
Tur att ingen stod på harpass då, när lille Kaiser kom skuttande tillbaka
Tala om det.
Fasen jag måste försöka ta reda på om det kommer nåt anlagsprov nu snart. Så kan man ligga i hårdträning ett tag och försöka gå det innan det blir för mycket snö och för kallt.
I värsta fall får jag väl vänta till våren, men det vill jag helst inte.
