Jag är inte glad på jobbet och det är nog mest för att jag jobbar med något jag inte trivs med och inte är bra på, dessutom ligger precis allt ansvar på mig och jag saknar motivation till att förbättra mitt område.
Sitter som receptionist/servicecenter/växeltelefonist/vaktmästare/kommunikationsassistent/kemikalieregistrator på en liten högskola. Det är så ofattbart tråkigt att dag ut och dag in göra samma saker. Koda accesskort, låna ut nycklar, boka lokaler, lämna ut och plocka in blanketter, svara på dumma frågor, ta emot leveranser, låna ut verktyg. Ringer det får jag en stor nervös klump i magen pga min telefonfobi, ringer det inte sitter jag och är orolig att det ska ringa. De närmsta kollegorna är okej och roliga, de andra är mest stressade när de kommer och förväntar sig att jag skall lösa deras problem på mindre än en sekund och gör jag inte det blir de arga och ryar. Jag har blivit vrålad på 7 gånger under mina tre år här, inför andra kollegor och studenter.
Studenterna är ungefär likadana och blir arga om de inte får det de vill ha.
Trots att jag även förväntas jobba som vaktmästare med allt det innebär får jag inte lämna receptionen eftersom jag är ensam, och tja, det är jättesvårt att skruva ur en glödlampa på 4e våningen när man sitter på entreplan. Sedan gnäller de för att glödlampan inte är bytt, men går jag iväg och byter den gnäller de på att jag inte var på plats...
Jag får inte stänga dörren till receptionen, trots att jag sitter i kalldrag hela dagen. Får sitta med varma kläder, mössa och vantar och ett element precis brevid. Dessutom är det högljutt utanför och jag får ofta huvudvärk på eftermiddagen.
Det är mycket som är skit och som jag inte trivs med. Men jättesvårt att se var det brister eftersom det finns mycket bra. Min chef är jättebra, hon lyssnar, hon stöttar, hon agerar, hon berömmer, hon kommer med konstruktiv kritik. Men hon begränsas av att hon har för mycket att göra så jag vill inte vara till allt för mycket besvär med mitt gnäll.
Närmsta kollegorna är roliga och trevliga. Det jobb jag gör som kommunikatör (vilket jag är utbildad till) och kemikalieregistrator är riktigt roligt. Där händer det grejer, och jag är fri att jobba som jag vill. Det är då jag har roligt på jobbet och känner riktig arbetsglädje. Men det tyngs konstant ner av tråkstressklumpen som är reception/servicecenter/växeltelefonist/vaktmästare.
Jag är liksom konstant omgiven av folk men ensam, och uttråkad men stressad.
Efter en dag på jobbet vill jag inte göra någonting annat än kanske spela tvspel, se på video eller sova, eftersom jag blir väldigt trött av att möta mycket människor på det här sättet.
Men arbetsglädjen kommer väl från:
1. Kollegor
2. Bra chef
3. Roliga arbetsuppgifter (där känslan är att man är bra på det man gör eller lätt kan luska ut hur man skall göra)
4. Bra lokaler
5. Frihet (jag kan aldrig hänga med på lunch ute för jag har receptionen och växeln, kan aldrig komma sent eller gå tidigt, kan aldrig ta pauser, kan aldrig vara med på fika, sitter som på nålar om jag är med på ett möte eftersom det stressar mig att vara borta från receptionen. Det känns så sjukt ensamt. Det innebär också att jag aldrig kan stressa av. Har trycket varit högt i 4 timmar i sträck kan jag inte gå ifrån och andas i några minuter utan får härda ut i 8 timmar oavsett. Lunch på 30 minuter räcker liksom inte till.)
6. Vidareutbildning (vilket jag får noll av idag)
Jag är på väg bort, även om det går ganska segt...