Sv: Vad anser du är bäst?
Daniel har haft barnvakt en gång fram till han fyllde två år, och det var när Ludvig skulle komma till världen, han var 15 månader då. Vi hade förberett honom ordentligt, pratat om att mamma och pappa skulle åka bort en stund för att hämta bebisen som bott i mammas mage. Min syster som skulle vara barnvakt tillsammans med sin sambo hade varit hos oss ganska ofta precis innan, så D kände dem väl, och vi försökte prata om/med dem varje dag.
Dagen då vi skulle in till BB kom de hem till oss, vi kramade och pussade D och så åkte vi i stort sett på en gång. det gick superbra, Han stod i fönstret och vinkade när vi åkte och var inte ledsen någon gång.
Att det gick så bra tror jag beror på att vi var supernoga att förbereda honom, prata med honom om vad som skulle hända, att de var hemma hos oss och att han kände dem väl.
I somras, samma dag som han fyllde 2, var han hos sina farföräldrar några timmar utan oss med. Vi var inne i Uppsala och det tar bara 20 minuter hem utifall att vi behövdes. D avgudar sina farföräldrar så han trivdes som fisken i vattnet
och frågade inte ens efter oss!
Efter det har han varit själv där ett par gånger till, med pappa några minuter bort bara, och varje gång blir han nästan arg när vi kommer tillbaka
. Han får göra lite som han vill där, och är väldigt påpassad av dem, de har bara våra två barn i släkten!
I höstas, han var nog 26 månader ca, sov han över första gången, hos farmor och farfar. Vi hade frågat honom om han ville och det ville han. Han hade med sig nappen, sina mjukdjur och sin vällingflaska, pappa fick för säkerhets skull sova i samma hus fast i annat rum. Utifallatt liksom ...
Det hela avlöpte så bra som man kan önska, D styrde upp hela kvällen så han fick som han ville, somnade mellan farmor och farfar med sina djur i ett fast grepp, och sov gott hela natten. Han frågade efter pappa en gång i sömnen men sov vidare och var inte ledsen, duktiga killen! Nästa gång vi är där ska han sova över igen säger han, utan pappa
Vi är av den åsikten (rörande överens ) att våra barn ska få ta allt som händer dem i sin egen takt, vilket betyder att de styr över när det är dags att ha barnvakt, hur lång tid det tar att lämna, och var de ska vara. Ingen annan har med det att göra, vill de vara barnvakt till våra barn är det på våra villkor!
Betyder det att det tar 2 timmar innan vi kan lämna dem så är det så det är, betyder det att vi måste vara i Örebro så är det så det är med, och betyder det att vi inte kan göra saker tillsammans utan barnen så får det vara så med. Åren då barnen är små är så korta, och det är ju nu man ger dem tryggheten för resten av livet så det är det värt!
