Som jag sagt är risken stor att jag blir manisk om jag har för många "måsten" samtidigt från olika håll. Och mer studier, till vilken nytta?
@mackan de säger att det är lättare att få jobb när man har jobb men jag har aldrig lyckats. Däremot som arbetslös då jag kunnat börja direkt.
Du har ju skrivit du ville studera, det jag utgick från.
Att jobba ”med vad som helst” ger ett cv utan hål och visar just att man vill jobba. Det är och förblir en fördel.
Men jag tror du måste göra ett mål och en plan med delplaner för att försöka navigera ut ur nedstämdhet och negativ tankespiral.
Jag gjorde för många år sen nu en ”masterplan”. Den gick i slutänden ut på 2 saker.
1. Bosätta mig och ha jobb på en viss ort
2. Byta yrke till något där jag kan jobba (inte nödvändigtvis med samma jobb) tills jag blir pensionär
Det var en 10+ årsplan. Innehöll först förändringar för att möjliggöra studier. Det inkluderade bo där jag inte ville, jobba extra och i princip ”inget liv”. Sen sa jag upp mig från ett fast jobb (som jag behövde ekonomiskt) för att ta ett sommarvik jag var överkvalificerad för. Tanken med det var att få in en fot hos en användbar arbetsgivare i stad x, och erfarenhet från den typen av AG. Efter sommarviket gick jag som timvik och några månader senare fick jag ett kortare heltidsvikariat. Som förlängdes flera gånger. Samtidigt tog jag studenten. Sen minskade jag ner hästantalet och flyttade till stad x. Sökte andra jobb. Fick annat jobb.
Idag bor jag i stad x och har fast jobb. Jag är fortfarande inte klar med min masterplan men den första 10-års delen är klar (och tog 6.5 år). Nu är jag på nästa del. Jag jobbar fortfarande med sådant jag är överkvalificerad för rent strikt sett.
Så fundera vad du vill och vad du är beredd att göra. Kan inte, går inte och ingenting är inte tillåtna svar

Sen vad som krävs för det. Få ett jobb är inget svar, utan en plan för HUR du ska få det. Osv
Bryt ner det. Byt alla kan inte/går inte mot en väg. Den kan vara lång och jättekrokig. Den kan innhålla väntan osv.