A
Attlid
Jag rider ett 11 årigt korsningssto (arabiskt fullblod x pinto) flera gånger i veckan och hon är välutbildad, framåt och duktig. I somras fick hon ett föl (Wilda) och träningen har kommit igång ordentligt igen nu. Jag har ridit henne i 3 år och ofta när jag håller på att värma upp i traven börjar hon bråka. Mestadels halvreser hon sig lite, bara någon decimeter över marken och försöker gå dit hon själv vill. I all övrig hantering/ridning är hon ideal-hästen själv.
Jag har inte tänkt så mycket på det här utan bara varit bestämd och när hon börjat lyda igen har jag berömt. Men igår när jag tränade dressyr på ett snöfält en bit ifrån stallet och travade på volten så tog hon plötsligt bettet och travade iväg åt ett annat håll. Jag lyckades samla upp henne igen men då började hon sparka rejält bakut och stegrade sig riktigt högt. Jag röt åt henne och ja, jag använde spöet när hon var som värst, inte så att jag tog i allt jag hade och slog henne men jag markerade att nej, såhär får du inte göra! Hon avslutade det hela med ett rejält bocksprång så jag nästan flög ur sadeln och hon studsade sedan sidledes längs med staketet runt fältet. Jag styrde bestämt med både skänklar, vikt och tyglar tillbaka mot volten och efter några sekunder gav hon upp.
Efter detta var hon precis som vanligt, framåt och duktig, gick fint i form och lydde bra. Men hon har aldrig gjort sådär förut, inte så aggressivt och kraftigt. Första tanken när hon stegrade sig riktigt högt var att jag skulle hoppa av och kolla om hon hade ont men det hann jag inte innan hon började bocka och sparka bakut. Efteråt kände jag igenom henne, kollade sadeln och bettet och ja, allt, men inte ett enda fel/svullnad/sår.
Hon trivs med bettet (tredelat) och har inga vargtänder. Och det verkar inte ha varit sadeln eftersom hon i nästa sekund var hur duktig som helst med öronen framåt...
Tror ni att det bara var att hon ville testa mig? Jag höll mig på nedre delen av fältet när jag tränade dressyr men det sträcker sig ett par hundra meter uppåt också, och i slutet av varje pass brukar vi ta en galopp över hela fältet. Kanske hon bara inte var villig att träna och ville springa istället?
MVH Anna Attlid
Jag har inte tänkt så mycket på det här utan bara varit bestämd och när hon börjat lyda igen har jag berömt. Men igår när jag tränade dressyr på ett snöfält en bit ifrån stallet och travade på volten så tog hon plötsligt bettet och travade iväg åt ett annat håll. Jag lyckades samla upp henne igen men då började hon sparka rejält bakut och stegrade sig riktigt högt. Jag röt åt henne och ja, jag använde spöet när hon var som värst, inte så att jag tog i allt jag hade och slog henne men jag markerade att nej, såhär får du inte göra! Hon avslutade det hela med ett rejält bocksprång så jag nästan flög ur sadeln och hon studsade sedan sidledes längs med staketet runt fältet. Jag styrde bestämt med både skänklar, vikt och tyglar tillbaka mot volten och efter några sekunder gav hon upp.
Efter detta var hon precis som vanligt, framåt och duktig, gick fint i form och lydde bra. Men hon har aldrig gjort sådär förut, inte så aggressivt och kraftigt. Första tanken när hon stegrade sig riktigt högt var att jag skulle hoppa av och kolla om hon hade ont men det hann jag inte innan hon började bocka och sparka bakut. Efteråt kände jag igenom henne, kollade sadeln och bettet och ja, allt, men inte ett enda fel/svullnad/sår.
Hon trivs med bettet (tredelat) och har inga vargtänder. Och det verkar inte ha varit sadeln eftersom hon i nästa sekund var hur duktig som helst med öronen framåt...
Tror ni att det bara var att hon ville testa mig? Jag höll mig på nedre delen av fältet när jag tränade dressyr men det sträcker sig ett par hundra meter uppåt också, och i slutet av varje pass brukar vi ta en galopp över hela fältet. Kanske hon bara inte var villig att träna och ville springa istället?
MVH Anna Attlid
