Vad har ni lärt er om er själv?

[Bison]

Industri FTW! Och att vara kvinna är verkligen inget hinder för att jobba inom industrin

Verkligen inte, snarare tvärtom
Tycker det är synd att det är så få kvinnor. De är mest på kontoret eller på de mindre fysiskt krävande platserna.
På hela min avdelning är det bara två stycken totalt på mitt skift och kanske 20 män

 

[Tokyo]

Här är en till som insett att jag inte tål att jobba med människor. Men det är chef och kollegor som är problemet, inte kunder/gäster. Vet inte vad det är för fel på mig, men även när jag har ett roligt och givande jobb (med trevliga kollegor!) så känner jag mig totalt kvävd av att jobba med/under andra. Jag mår liksom genuint dåligt av det. Måste hitta något sätt att försörja mig på som känns givande, men som också låter mig vara så självständig som möjligt. Annars kommer jag att dö.

 

[Thomasine]

Att jag kan vara strikt, rigid, "fyrkantig" och principfast in absurdum när det gäller vissa saker som andra betraktar som bagateller och helt oviktigt.
.
Exempelvis dresscode på jobbet (konservativ skulle en del säga), bordskick, alltid bädda sängen när man stiger upp, passa tider, totalt oförstående till att vissa människor är "morgonsömniga".

 

[Ramona]

Jag har lärt mig att jag inte är så himla känslig som jag tror. Ja, jag har känslorna på utsidan, men jag är i mångt och mycket väldigt obrydd om saker och ting.

 

[crazyrabbitlady]

Att säga nej.

Att jag älskar att vara ensam och bara slappa.

Att jag egentligen inte är så flexibel om jag ska vara helt ärlig. Jag vill inte behöva planera om. Så därför gör jag gärna en plan för varje potentiell möjlighet (varje _realistisk_ sådan) för att kunna vara förberedd.

Att jag inte ska bo ihop med andra men att jag gärna har personer som jag kan bara hänga med, äta med osv på gångavstånd.

 

[starcraft]

Att jag har noll intresse att arbetsledare folk (men lyckas alltid hamna i såna positioner även när jag uttryckligen säger att jag inte vill ha den rollen, ”för jag är ju så duktig på det jag gör”)

Att jag har ett större behov av återhämtning än jag tror.

Att det är okej att vara den jag är, jag är värd att älskas för den jag är och att sätta gränser inte innebär att jag är elak/dramaqueen/besvärlig som jag fått höra innan.

 

[Myzan87]

Att det kanske är dags att byta arbetsplats och tjänst eftersom stressen på nuvarande arbetsplats är hög så kanske det kan va trevligt att gå ner ett steg.

Att jag älskar min trädgård

Att jag är socialt kompetent när det gäller jobbet men hemma vill jag va ensam om kvällarna för att ladda batterier

Att jag tar lätt upp andras sinnesstämningar. Tyvärr har det varit mycket stress och ångest i närheten, vilket jag givetvis har märkt av. Så just nu läser jag en bok för att kunna stänga av sånt mentalt

 

[Voeux]

Att jag inte behöver rätta mig i ledet.

Spoiler: Psst!

…inte ens på Buke

 

[RedQueen]

Att jag faktiskt mår mycket bättre om jag tränar ett par gånger i veckan.

Jag har även insett att jag inte klarar av att jobba med människor inom omsorgs- och serviceyrken och ska därmed inte jobba med något sådant igen.

Att det är okej att vara jag och det är okej att sätta gränser, andras känslor kring det är inte mitt ansvar.

Och att jag verkligen, verkligen, verkligen inte gillar jul- och påskmust.

 

[Rita]

Att jag är en kvick människa, t ex går snabbt, pratar fort, fattar kvickt osv.

Jag fattade det först runt 45-årsåldern... snabb.

Sen en del annat också men att jag uppfattades så var lite "aha". Man går ju inte runt och känner sig snabb direkt utan är bara

 

[enough]

Vilken spännande tråd, och ett stort ämne.
Kortfattat känns det som att de första 15 åren av livet lärde jag mig många sätt som jag var fel på och efter det har livet ganska mycket gått ut på att lära om, lära mig att jag faktiskt är okej. Ett successivt förlopp som ibland tagit lite större skutt, och när jag tror att jag är framme visar det sig senare att det gick ju att bli ännu bättre kompis med sig själv. En rätt härlig resa faktiskt.

Några viktiga milstolpar var när jag började snöa in på feminism och blev medveten om könsnormer. Då föll det på plats varför det känts så avigt för mig att vara tjej genom hela min uppväxt.

Och när jag fattade att det är helt okej att vara lite tyst och eftertänksam, att social kompetens kan vara nånting annat än att ta plats, höras och vara rapp i käften.

Och när jag kom på att de sidor jag gillar hos andra, som gör de till speciella personer, är alla de där små avigheterna. Då kanske det är just såna saker som folk gillar hos mig med.

Mitt senaste stora skutt skedde nyligen när jag förstod att jag var fetischist och att det inte är en förbannelse att skämmas över, utan nåt fint som kan ge mig väldigt mycket, och som jag mår bra av att låta ta plats i mitt liv. Att acceptera denna viktiga bit av mig har varit så pass stort att det liksom dragit med även andra bitar och gjort mig ännu tryggare i mig själv överlag.

 

[*Gotlandsrusset*]

Att jag är extremt känslig för folks sinnesstämningar och bra på att "wear other peoples' feelings" som jag brukar säga på engelska.

Att jag lägger alldeles för mycket tid och energi på att fundera över huruvida människor runt om mig har det bra, är glada och tänker goda tankar om mig och att jag behöver bli bättre på att prioritera mig själv ibland (detta är delvis relaterat till punkten ovan).

Att jag kan vara riktigt socialt självsäker när det behövs eller när jag är på det humöret. Hade någon sagt det till mitt 15-åriga jag hade jag bara skrattat.

Jag känner igen mig själv i allt det du skrivit, låter precis som jag.
Det jag lärt mig under åren och som är en otrolig lättnad är att : jag duger som jag är, jag behöver inte ta ansvar för andras känslor och jag börjar mer och mer skita i vad andra tycker om mig. Gilla mig eller gör de inte, de är inte mitt problem.

Jag har också slutat oroa mig så förbannat hela tiden, som tonåring levde jag mycket i ångesten och den tog ständigt över. Det löser sig och övertänkandet tar inte över längre.

 

[Rie]

Att jag har ett väldigt lugnt temperament. Blir väldigt sällan arg, tror inte att in sambo har sett mig riktigt arg. Sur någon gång, visst.
Jag vet inte med mig att jag någonsin har skrikit åt någon Det jag gör är att jag pratar lågmält med isklirr i varje markerat ord.
Och om/när jag väl blir arg så blir jag så inni h*e arg...... är långsint också. De som väl förargar mig får göra mycket för att eventuellt komma tillbaka till där de var innan.
Tror inte att jag märks speciellt mycket. Ingen person att uppmärksamma , men å andra sidan verkar jag inte förarga folk heller.
Är nog åt det introverta hållet, eller kanske ambivert för vissa saker stämmer om man läser om extrovert.

 

[Fibusen]

Att jag faktist fixar att plugga. Hoppade av gymnasiet men pluggar nu till USKA och har under första läsåret enbart fått A i slutbetyg och A på i princip 95% av alla inlämnade uppgifter.

 

[MCP]

Jag har även lärt mig, och accepterat, att jag gillar avslagen läsk bättre än när den är full med kolsyra

(Jag har iofs vetat det ganska länge, men nu har jag nått en ålder då jag inte längre låtsas gilla bubblande kall läsk )

 

[Fjordfrälst]

Intressant tråd! Att jag verkligen älskar djur (och inte minst hästar) och att jag älskar att bo på landet (främst där jag växt upp) och att jag för alltid kommer vara tacksam för min uppväxt på en gård är något jag vetat om länge . Men annat jag lärt mig under årens gång är bla;

Jag har lärt mig att stå på upp för mig själv vad gäller mina värderingar- att inte bli så lättpåverkad av andra utan jag har egen vilja, tro osv som jag har rätt till.

Genom min bilolycka som kunde ha kostat mig livet har jag lärt mig att ett jobb är värt mycket men aldrig någonsin mer värt än livet, aldrig mer kommer jag sätta ett arbete före mitt eget liv.

Har alltid tyckt att det varit självklart att jag bara arbetat i vården men känner mig väldigt hemma nu inom handel måste jag säga, trivs himla bra och det gör mig säkert gott att testa på något nytt i dessa dagar!

Livet går så himla fort och jag får nästan "panik" för att åren bara runnit och rinner iväg men istället för att få ålderskris som tidigare vänder jag på det och är mera tacksam för varje dag då det ju inte är en självklarhet trots allt.....

 

[95johsv]

Att jag utvecklas och kommer hitta både bra och dåliga sidor hos mig själv längre fram i livet och det är faktiskt OK!

Jag har också insett att ord på den jag är inte stämmer och har därför slutat säga att jag är x utan jag säger hur jag är utan ”bindande ord”. Det har minskat skammen över mig själv enormt faktiskt.

Sedan kan jag ändå erkänna att jag fortfarande skäms över mig själv pga hur omvärlden ser på ”sådana som mig” och det kommer att ta tid att komma över, om jag ens lyckas. Det är nog mitt livsmål

 

[tornblomma]

All bra konst föds ur ångest och sorg.

Nej det är väl en myt?

 

[Takire]

Nej det är väl en myt?

Jag tänkte så också (att det är en myt) men det är kanske så för @em-pirre? Kan säkert vara olika för olika människor .

 

[Fjordfrälst]

Härlig kvalitetstid med mamma idag ❤. Först plockade vi jordgubbar; bäst att passa på innan självplocket stänger för säsongen . Sen åkte vi vidare till CG och handlade lite och så till stallet för att delta i pay and jump (eller om man vill tömköra osv) på distans; man skulle ta sig igenom en förutbestämd bana som jag byggde fram medan mamma värmde upp pållan sen fick hon börja skritta genom banan innan vi hoppade . Himla härlig dag .