Sv: Var är alla distansryttare????
gurgelgurgelgurgel?
*svarar med fradga i ena mungipan*
Skämt å sido så har jag bara hysteriskt skratt kvar. Hästen är superfräsch och har varit skitfin hela vintern och jag började ha förhoppningar om en felfri och rolig säsong - ev. vår sista då jag har artros i höften och kan knappt ta mig upp i sadeln utan att skrika, men jag tänkte att vi skulle försöka iaf och få en sista säsong där vi kan avsluta på topp.
Så blir första tävlingen inställd och planeringen blev lite ruckad på men jag lägger om den och anmäler till Filipstad istället. Då blir halva stallet snoriga - troligen inget värre då ingen hade feber men iaf verkade det smittsamt och hursomhaver så var Spirre både snorig och hostade i ett par veckor så jag fick stryka.
Då försvann alltså en ritt till från planeringen men jag lade till en på slutet i stället. Problemet var då att första ritten blir lite väl tuff (95 km i Sveg) men då han har känts underbart stark och sund så tänkte jag att det nog inte blir några problem om vi rider lugnt.
Så red jag första passet efter förkylningen i söndags och han kändes som en rund miljon! Jag bara njöt och kände att det blir nog bra i slutändan... Men ser du - jag skodde om och tog av broddarna i torsdags och igår sträckte han tydligen upp den gamla bukmuskelskadan han haft från och till de senaste två åren trots att den inte märkts av sedan i höstas och jag trodde därför, dumt nog, att den var nog stark att klara släta järnskor på gräs, men icke!
Så nu kan han knappt föra fram vänster fram så nu blev det broddat igen i går och på lördag besök hos equiterapeuten.
Det jävliga är att när jag ändå lade ner energi och pengar på "helrenovering" förra sommaren så blir jag förbannad över att vet. på ATG bara ignorerade mina frågor om bogen/buken - jag visste ju hela tiden att det var DEN hältan jag såg och inte de där löjliga reaktionerna i kotorna som antagligen bara var att vila bort - nu är de iaf borta med vinden, men kvar är sträckningen - och hältan!.
Så nu inser jag att min häst måste gå med brodd året runt - och hur bra är det för en distanshäst? Kan man ha dem broddade bara fram? Just nu går han så men det kanske inte är bra i längden?
Och vad gör man egentligen åt en muskel som en gång dragit på sig en rejäl sträckningsskada? Är det bara att lägga ner? Just nu känns det som att det är det enda jag kan göra...
/Camilla - skitless.
gurgelgurgelgurgel?
*svarar med fradga i ena mungipan*
Skämt å sido så har jag bara hysteriskt skratt kvar. Hästen är superfräsch och har varit skitfin hela vintern och jag började ha förhoppningar om en felfri och rolig säsong - ev. vår sista då jag har artros i höften och kan knappt ta mig upp i sadeln utan att skrika, men jag tänkte att vi skulle försöka iaf och få en sista säsong där vi kan avsluta på topp.
Så blir första tävlingen inställd och planeringen blev lite ruckad på men jag lägger om den och anmäler till Filipstad istället. Då blir halva stallet snoriga - troligen inget värre då ingen hade feber men iaf verkade det smittsamt och hursomhaver så var Spirre både snorig och hostade i ett par veckor så jag fick stryka.
Då försvann alltså en ritt till från planeringen men jag lade till en på slutet i stället. Problemet var då att första ritten blir lite väl tuff (95 km i Sveg) men då han har känts underbart stark och sund så tänkte jag att det nog inte blir några problem om vi rider lugnt.
Så red jag första passet efter förkylningen i söndags och han kändes som en rund miljon! Jag bara njöt och kände att det blir nog bra i slutändan... Men ser du - jag skodde om och tog av broddarna i torsdags och igår sträckte han tydligen upp den gamla bukmuskelskadan han haft från och till de senaste två åren trots att den inte märkts av sedan i höstas och jag trodde därför, dumt nog, att den var nog stark att klara släta järnskor på gräs, men icke!
Så nu kan han knappt föra fram vänster fram så nu blev det broddat igen i går och på lördag besök hos equiterapeuten.
Det jävliga är att när jag ändå lade ner energi och pengar på "helrenovering" förra sommaren så blir jag förbannad över att vet. på ATG bara ignorerade mina frågor om bogen/buken - jag visste ju hela tiden att det var DEN hältan jag såg och inte de där löjliga reaktionerna i kotorna som antagligen bara var att vila bort - nu är de iaf borta med vinden, men kvar är sträckningen - och hältan!.
Så nu inser jag att min häst måste gå med brodd året runt - och hur bra är det för en distanshäst? Kan man ha dem broddade bara fram? Just nu går han så men det kanske inte är bra i längden?
Och vad gör man egentligen åt en muskel som en gång dragit på sig en rejäl sträckningsskada? Är det bara att lägga ner? Just nu känns det som att det är det enda jag kan göra...
/Camilla - skitless.