Alltså. Det finns folk som anser att det inte är det minsta roligt att nätdejta...Jag hade tråkigt en kväll...
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Alltså. Det finns folk som anser att det inte är det minsta roligt att nätdejta...Jag hade tråkigt en kväll...
Precis. Dvs jag tror inte att "alla andra" tänker på ett vis och jag på ett annat. Däremot tänker jag överhuvudtaget inte på förhållanden i termer av "satsa" eller "gå vidare". De uttrycken speglar för mig en väldigt underlig bild av interaktion mellan människor som föreställer stå varandra nära.
Jag kommer inte ihåg hur min nuvarande och jag pratade om att just flytta ihop, men efter tio år tillsammans och när de två barn vi ansvarade för tillsammans var nästan vuxna, framstod det till bådas förvåning som en bra idé att bo i samma lägenhet. Vi kanske ändrar oss igen någon gång. Men inte heller det kommer då att vara en "satsning", utan bara något som av något skäl blir lämpligt. Om vi bor ihop eller inte säger inget om "kvaliteten" på relationen, som jag ser det.
Eftersom jag nätdejtar nuförtiden så tänkte jag att jag kunde hoppa in i tråden.
Dock har de flesta dejterna jag varit på varit mer eller mindre udda. Ska delge er min senaste dejt där mannen numera i mina bekantskapskretsar känns igenom som "hummermannen".
Jag hade tråkigt en kväll och det var en kille som verkade trevlig och såg bra ut som absolut ville ses. Jag gick med på detta och vi sågs på en bar.
Efter bara fem minuter har jag börjat bli smått irriterad på honom. Han avbryter mig KONSTANT. Så fort jag försöker berätta något så börjar ha genast prata om något annat utan att ta någon notis om mitt smått irriterade ansiktsuttryck.Jag tänker att "jaja, han kanske är nervös".
Vi ställer oss vid baren och ska beställa. Jag blir än en gång smått irriterad då han genast skriker till bartendern att vi ska ta var för sig. Jag brukar själv bjuda eller ta varannan om jag bjuder ut någon, åtminstone att man kommer till något samförstånd om hur man ska göra. Mitt intryck blir att han är något sniken, men jag struntar i detta och tänker att det är ingen big deal ändå.
När vi slår oss ner sitter han och blinkar med ena ögat åt mig hela tiden. Jag börjar skratta och han frågar om han inte får flirta med mig varav jag svarar att det ser lite creepy ut. För nej, det är inget diskret flirtande, han blinkar menande varannan minut och jag har svårt att hålla mig för skratt.
Efter en öl börjar han tjata om att vi ska gå hem till honom. Jag ställer mig tvekande till detta men plötsligt grabbar han tag i mig och säger att "nu går vi!".
Jag springer på vägen in i affären för att köpa cig. Han utbrister därinne att vi ska äta hummer och köper så med sig en hummer. Jag får bära hummern hem till honom då han anser att det är pinsamt att bära på en hummer.
Väl hemma hos honom gör han iordning hummern och vi slår oss ner. Han börjar äta.... Medan jag tittar på. Han dukar inte fram något till mig utan äter hummern själv... Med SKALET på! Jag har nu ett väldigt undrande ansiktsuttryck medan han glufsar i sig och gör njutningsläten och ham frågar vad det är. Jag frågar honom bara om han äter skalet också och ha svarar att han inte orkar bry sig.
Efter att ha ätit upp hummern vill han ha en puss, vilket jag tackar nej till efter mycket tjat.
Sedan ska han servera en drink till oss. Han dricker snabbt upp sin och frågar sedan om han får lite av min, vilket jag säger går bra. Sedan dricker han upp den också...
Här säger jag att "no hard feelings, men jag tror inte vi är rätt för varandra" och reser sig för att gå. Han frågar förvånat om jag inte vill ses igen och säger sedan "Tror du verkligen att du kommer att hitta en bättre kille än MIG!? tror du verkligen att du kommer att hitta en snyggare killeän MIG!?" vilket jag inte riktigt vet vad jag ska svara på.
Och så var dejten med hummermannen slut. Det var den märkligaste dejten jag varit på!
Ikväll ska jag på dejt igen, bara han inte ska köpa hummer är jag ganska nöjd!
Fascinerande att du följer med honom hem efter den inledningen på kvällen.Eftersom jag nätdejtar nuförtiden så tänkte jag att jag kunde hoppa in i tråden.
Dock har de flesta dejterna jag varit på varit mer eller mindre udda. Ska delge er min senaste dejt där mannen numera i mina bekantskapskretsar känns igenom som "hummermannen".
Jag hade tråkigt en kväll och det var en kille som verkade trevlig och såg bra ut som absolut ville ses. Jag gick med på detta och vi sågs på en bar.
Efter bara fem minuter har jag börjat bli smått irriterad på honom. Han avbryter mig KONSTANT. Så fort jag försöker berätta något så börjar ha genast prata om något annat utan att ta någon notis om mitt smått irriterade ansiktsuttryck.Jag tänker att "jaja, han kanske är nervös".
Vi ställer oss vid baren och ska beställa. Jag blir än en gång smått irriterad då han genast skriker till bartendern att vi ska ta var för sig. Jag brukar själv bjuda eller ta varannan om jag bjuder ut någon, åtminstone att man kommer till något samförstånd om hur man ska göra. Mitt intryck blir att han är något sniken, men jag struntar i detta och tänker att det är ingen big deal ändå.
När vi slår oss ner sitter han och blinkar med ena ögat åt mig hela tiden. Jag börjar skratta och han frågar om han inte får flirta med mig varav jag svarar att det ser lite creepy ut. För nej, det är inget diskret flirtande, han blinkar menande varannan minut och jag har svårt att hålla mig för skratt.
Efter en öl börjar han tjata om att vi ska gå hem till honom. Jag ställer mig tvekande till detta men plötsligt grabbar han tag i mig och säger att "nu går vi!".
Jag springer på vägen in i affären för att köpa cig. Han utbrister därinne att vi ska äta hummer och köper så med sig en hummer. Jag får bära hummern hem till honom då han anser att det är pinsamt att bära på en hummer.
Väl hemma hos honom gör han iordning hummern och vi slår oss ner. Han börjar äta.... Medan jag tittar på. Han dukar inte fram något till mig utan äter hummern själv... Med SKALET på! Jag har nu ett väldigt undrande ansiktsuttryck medan han glufsar i sig och gör njutningsläten och ham frågar vad det är. Jag frågar honom bara om han äter skalet också och ha svarar att han inte orkar bry sig.
Efter att ha ätit upp hummern vill han ha en puss, vilket jag tackar nej till efter mycket tjat.
Sedan ska han servera en drink till oss. Han dricker snabbt upp sin och frågar sedan om han får lite av min, vilket jag säger går bra. Sedan dricker han upp den också...
Här säger jag att "no hard feelings, men jag tror inte vi är rätt för varandra" och reser sig för att gå. Han frågar förvånat om jag inte vill ses igen och säger sedan "Tror du verkligen att du kommer att hitta en bättre kille än MIG!? tror du verkligen att du kommer att hitta en snyggare killeän MIG!?" vilket jag inte riktigt vet vad jag ska svara på.
Och så var dejten med hummermannen slut. Det var den märkligaste dejten jag varit på!
Ikväll ska jag på dejt igen, bara han inte ska köpa hummer är jag ganska nöjd!
Det är lätt att skilja sig i Sverige, vet du. Min man och jag skulle tex kunna skilja oss, men fortfarande leva tillsammans, om vi kom fram till juridiska fördelar med det. Eller iofs göra slut, men förbli gifta, tex om det skulle gynna barnen att vi inte skilde oss.
Men varför tror du att vi inte pratar? Vi pratar hela tiden.
Men herregud!Eftersom jag nätdejtar nuförtiden så tänkte jag att jag kunde hoppa in i tråden.
Dock har de flesta dejterna jag varit på varit mer eller mindre udda. Ska delge er min senaste dejt där mannen numera i mina bekantskapskretsar känns igenom som "hummermannen".
Jag hade tråkigt en kväll och det var en kille som verkade trevlig och såg bra ut som absolut ville ses. Jag gick med på detta och vi sågs på en bar.
Efter bara fem minuter har jag börjat bli smått irriterad på honom. Han avbryter mig KONSTANT. Så fort jag försöker berätta något så börjar ha genast prata om något annat utan att ta någon notis om mitt smått irriterade ansiktsuttryck.Jag tänker att "jaja, han kanske är nervös".
Vi ställer oss vid baren och ska beställa. Jag blir än en gång smått irriterad då han genast skriker till bartendern att vi ska ta var för sig. Jag brukar själv bjuda eller ta varannan om jag bjuder ut någon, åtminstone att man kommer till något samförstånd om hur man ska göra. Mitt intryck blir att han är något sniken, men jag struntar i detta och tänker att det är ingen big deal ändå.
När vi slår oss ner sitter han och blinkar med ena ögat åt mig hela tiden. Jag börjar skratta och han frågar om han inte får flirta med mig varav jag svarar att det ser lite creepy ut. För nej, det är inget diskret flirtande, han blinkar menande varannan minut och jag har svårt att hålla mig för skratt.
Efter en öl börjar han tjata om att vi ska gå hem till honom. Jag ställer mig tvekande till detta men plötsligt grabbar han tag i mig och säger att "nu går vi!".
Jag springer på vägen in i affären för att köpa cig. Han utbrister därinne att vi ska äta hummer och köper så med sig en hummer. Jag får bära hummern hem till honom då han anser att det är pinsamt att bära på en hummer.
Väl hemma hos honom gör han iordning hummern och vi slår oss ner. Han börjar äta.... Medan jag tittar på. Han dukar inte fram något till mig utan äter hummern själv... Med SKALET på! Jag har nu ett väldigt undrande ansiktsuttryck medan han glufsar i sig och gör njutningsläten och ham frågar vad det är. Jag frågar honom bara om han äter skalet också och ha svarar att han inte orkar bry sig.
Efter att ha ätit upp hummern vill han ha en puss, vilket jag tackar nej till efter mycket tjat.
Sedan ska han servera en drink till oss. Han dricker snabbt upp sin och frågar sedan om han får lite av min, vilket jag säger går bra. Sedan dricker han upp den också...
Här säger jag att "no hard feelings, men jag tror inte vi är rätt för varandra" och reser sig för att gå. Han frågar förvånat om jag inte vill ses igen och säger sedan "Tror du verkligen att du kommer att hitta en bättre kille än MIG!? tror du verkligen att du kommer att hitta en snyggare killeän MIG!?" vilket jag inte riktigt vet vad jag ska svara på.
Och så var dejten med hummermannen slut. Det var den märkligaste dejten jag varit på!
Ikväll ska jag på dejt igen, bara han inte ska köpa hummer är jag ganska nöjd!
Men alltså, hur man ser på framtiden? Hur menar du att det är ett urskiljbart samtalsämne? Jag skulle bli helt tyst om någon frågade mig hur jag ser på framtiden. Jag fyller snart 50, så det är inte det att jag är så ung att jag inte är medveten om min dödlighet. Jag antar att jag vill ungefär samma saker om 20 år som jag vill nu, helt enkelt. Ändrar det sig, så gör det.Jag kan på sätt och vis känna igen mig i det där när jag träffade mannen jag senare gifte mig med.
Vi träffades och umgicks väldigt flitigt. Av olika anledningar hade jag egentligen ingenstans att bo så det blev bara mest "praktiskt" (för mig!) att jag flyttade in till honom.
Ett år senare var vi gifta, ett äktenskap som varade i 18 år.
Idag känns det dock väldigt främmande att bara flytta ihop med någon utan att ha pratat om vad den andre tycker och tänker om framtiden.
Men jag tror att det för min del handlar mycket om att jag nu, med stigande ålder, inser att livet faktiskt har ett slut. Jag ser inte lika lätt på förhållanden nu som jag nog faktiskt gjorde då.
Ja. Och sånt kan ju ändras under tidens gång. Man flyttar ihop pga trappor, sen kommer man på att man numera bor ihop för att det är trevligt och kanske vill den ena sedan bo i sommarhuset några år och kanske har den ena en "bihustru" under någon tid. Tex. Det blir som det blir, under pågående trivsamt prat om det. The Talk en gång för alla, låter för mig konstigt statiskt. Man ändras ju och saker omkring en ändras.Jag känner igen mig och kan konstatera att sånt jag babblar och pratar om för jämnan eller bara förutsätter är för andra THE TALK. Där man reder ut om man ska bo ihop, under vilka former, vilka man ska ha sex med och var man firar jul. Jag kan nog inte ha THE TALK. Usel på sånt. Jag bestämde mig i sjunde månaden av min graviditet att flytta ihop med barnafadern, ett av mina starkaste argument var att han bodde med hiss i huset, jag fyra lååååånga trappor upp utan hiss.
Istället för att prata om framtid skulle jag vilja prata om historien, hur man ser på sin egen historia säger mer än hypotetiskt framtidsprat som dessutom ofta är kraftigt färgat av känslomässiga resonemang. Som någon uttryckte det, "det enda vi vet säkert om framtiden är att den inte är här".Men alltså, hur man ser på framtiden? Hur menar du att det är ett urskiljbart samtalsämne? Jag skulle bli helt tyst om någon frågade mig hur jag ser på framtiden. Jag fyller snart 50, så det är inte det att jag är så ung att jag inte är medveten om min dödlighet. Jag antar att jag vill ungefär samma saker om 20 år som jag vill nu, helt enkelt. Ändrar det sig, så gör det.
Snarare det, ja. Ens livshistoria kommer ju också upp hela tiden, tänker jag. På många sätt. Jag berättar en anekdot om min syster, jag nämner när och var jag lärde mig laga tjälknöl eller nämner att jag har ridit sedan jag var nio år. Dessa saker säger samtidigt en del om nuet och min troliga framtid: jag har häst, jag gillar mat, min familj är spridd över hela världen. De praktiska konsekvenserna av detta över tid, är väl ganska självklara.Istället för att prata om framtid skulle jag vilja prata om historien, hur man ser på sin egen historia säger mer än hypotetiskt framtidsprat som dessutom ofta är kraftigt färgat av känslomässiga resonemang. Som någon uttryckte det, "det enda vi vet säkert om framtiden är att den inte är här".
Eller den gamla vanliga storyn, hur man valde en hiss och blev en bihustru och alla dess variationer.Snarare det, ja. Ens livshistoria kommer ju också upp hela tiden, tänker jag. På många sätt. Jag berättar en anekdot om min syster, jag nämner när och var jag lärde mig laga tjälknöl eller nämner att jag har ridit sedan jag var nio år. Dessa saker säger samtidigt en del om nuet och min troliga framtid: jag har häst, jag gillar mat, min familj är spridd över hela världen. De praktiska konsekvenserna av detta över tid, är väl ganska självklara.
Men alltså, hur man ser på framtiden? Hur menar du att det är ett urskiljbart samtalsämne? Jag skulle bli helt tyst om någon frågade mig hur jag ser på framtiden. Jag fyller snart 50, så det är inte det att jag är så ung att jag inte är medveten om min dödlighet. Jag antar att jag vill ungefär samma saker om 20 år som jag vill nu, helt enkelt. Ändrar det sig, så gör det.
Jag har en fundering - det här med sex och sexuella preferenser. När ni andra nätdejtar, tar ni någonsin upp det innan ni träffar någon? Och hur i hellskotta gör ni då det utan att det ser ut som att ni bara är ute efter sex eller så?
För egen del är sex skitviktigt och jag är smått livrädd för att kära ner mig i en till snubbe som bara gillar vanilj. Men jag vet liksom inte hur jag ska bära mig åt för att undvika att det händer heller.
//Zebra som helst skulle se att sånt fanns med bland alla dessa snabbval av hårfärg/längd/religion/klädstil/husdjur/barn/osv
Ja jag sitter på Darkside själv men den ger inte så mycket på den fronten så att säga. Sitter du på tips på andra sidor som kanske är mer lämpade för dejting så tackar jag inte nej till detJag testade sidor med med fokus på den sexuella sidan av partnerskap, och blev positivt överraskad av hur trevligt folk det är där. Betydligt färre pervon och vidriga mail än på vanliga sidor. Däremot har jag väldigt svårt att identifiera mig med att sex skulle vara en så stor del av vardagen som det är för huvudparten där, så kändes ändå inte som en sida för mig.
Jag får helt enkelt leva i celibat, det har ju gått bra i några år nu!
(Tro det eller ej, men jag ska på dejt på fredag. Hur det nu skulle gå att få ihop praktiskt med 2 h resväg och hästar på varsitt håll)
Eller den gamla vanliga storyn, hur man valde en hiss och blev en bihustru och alla dess variationer.
Du kan ju skriva det i din presentation eller ta upp det tidigt i konversationen. Jag tycker inte det är konstigare än att prata om man vill ha barn eller ej eller vilken typ av relation man är ute efter. Sex är ju ett av benen en relation står på (iallafall för mig).Jag har en fundering - det här med sex och sexuella preferenser. När ni andra nätdejtar, tar ni någonsin upp det innan ni träffar någon? Och hur i hellskotta gör ni då det utan att det ser ut som att ni bara är ute efter sex eller så?
För egen del är sex skitviktigt och jag är smått livrädd för att kära ner mig i en till snubbe som bara gillar vanilj. Men jag vet liksom inte hur jag ska bära mig åt för att undvika att det händer heller.
//Zebra som helst skulle se att sånt fanns med bland alla dessa snabbval av hårfärg/längd/religion/klädstil/husdjur/barn/osv
Ja jag tycker det jag också. Men ändå får snubbar uppfattningen att jag bara är ute efter sex eller är öppen även för en kk. Jag fick tom höra av en snubbe att han fick den uppfattningen när jag "tog upp det så fort" - det var inte ens jag som tog upp ämnet utan jag följde bara med i konversationenDu kan ju skriva det i din presentation eller ta upp det tidigt i konversationen. Jag tycker inte det är konstigare än att prata om man vill ha barn eller ej eller vilken typ av relation man är ute efter. Sex är ju ett av benen en relation står på (iallafall för mig).
Det kanske är ett bra sorteringsverktyg då? De som agerar som idioter när ämnet kommer upp åker på ignore. De är troligen inte mindre idiotiska om du skulle linda in det tänker jag.Ja jag tycker det jag också. Men ändå får snubbar uppfattningen att jag bara är ute efter sex eller är öppen även för en kk. Jag fick tom höra av en snubbe att han fick den uppfattningen när jag "tog upp det så fort" - det var inte ens jag som tog upp ämnet utan jag följde bara med i konversationenJag vet helt enkelt inte hur jag ska ta upp sånt på ett bra sätt som inte missuppfattas och inte får en snubbe att se mig som ett bra objekt att köra töm och glöm med. Samtidigt känns det dumt att inte ta upp det för jag vet själv hur frustrerad jag blir efter ett tag med bara en massa vaniljsex så jag vill absolut inte investera känslor i en sån snubbe.
Haha jo det har du rätt i. Men jag vill ju inte att de som faktiskt är vettiga ska tro att jag är helt störd hellerDet kanske är ett bra sorteringsverktyg då? De som agerar som idioter när ämnet kommer upp åker på ignore. De är troligen inte mindre idiotiska om du skulle linda in det tänker jag.