Vad roligt det är att läsa om träningar och utflykter! Ikväll är det våran tur, hoppträning står på schemat!
Jag vet inte riktigt vad som tagit åt min ponny, hon är plötsligt alldeles ofantligt överpigg! Visst brukar hon vara pigg och glad men nu är det lite extremt.

Alltid helt loj i stallet och skrittar i lugnt och nästan segt tempo från gården. Men så fort man skrittat och joggat fram så är hon förbytt. Taktar och letar spöken mer än nånsin och tar inte förhållningar direkt bra. Tar varje chans hon får att slänga upp huvudet och stirra på nånting farligt, omöjligt att jobba med henne när hon blir så...
Igår red jag en skogsväg och tänkte bara rida lite tempoväxlingar i trav men hon blir helt låst och springer bara på och letar spöken. Jag kände mig så ofantligt värdelös... Som en liten ponnyunge med noll kontroll som knappt kunde rida lätt utan bara studsade hit och dit. Så vi klättrade några gånger i en kort backe och sen skrittade vi hemåt... Till råga på allt är grusvägarna stenhårda igen och dessutom nyskrapade så det är stort grus över hela vägen. Hon haltar till ibland och går försiktigt så jag hinner inbilla mig att hon är halt. Så kommer man in på mjukt underlag och bomben kommer fram igen...
På väg hem finns en lägda som hör till mitt jobb som ska plöjas i höst så den får jag rida så mycket jag vill på. Den är faktiskt hyfsat plan tillochmed. Red in på den för första gången igår och lade henne på stor åttvolt, plötsligt blev hon sådär sjukt häftig att sitta på med jordens driv. Hade massor i handen men på rätt sätt, lyssnade fint på förhållningar och blev så rund och stor att sitta på. Hon har så sjukt mycket power att plocka fram när hon vill. Upprepade lite sen dressyrträningen och lade in lite galoppfattningar, sen skrittade vi hemåt. I räsertakt.
Blir så less på hennes letande i dikena, hon bara låser allt och blir helt opåverkbar. Funkar inte att reglera tempot varken framåt eller bakåt, hon bara springer på i sin egen lilla värld och spänner sig för allt hela tiden. Och då blir jag arg på mig själv som fastnar i handen, blir stel och sitter som en kråka, studsar i sadeln och har ingen kontroll. Nu när jag vet det mesta hon skyggar för och parrerar redan innan det hänt så har hon börjat leta nya grejer också... Så det går bara inte att rida bara helt lugnt och avslappnat rakt fram... Hon är ju alltid så himla fin och följsam på bana så det är så svårt att förklara för dressyrtränaren hur det blir. Alla verktyg jag får på träningarna funkar visst till viss del, men inte bra. I skritten är hon superfin (utom när hon ska takts...) men så fort man går över i trav är det borta. Funkar typ fem steg och sen blir hon spänd igen.
Jaha, depp depp. Hoppas på gladare mode ikväll efter hoppningen.