@stjarnfrugt
Vi har ju betat igenom flera olika tränare under åren... En av de mest framgångsrika dressyrryttarna i länet red henne som 4-åring med kommentaren att det var den "Tjurigaste jävla häst hon suttit på". Min förra dressyrtränare hade henne på tillridning ett tag, men hon skapade på nåt sätt mer spänning i hästen. Min nuvarande hemma-dressyrtränare rider henne ibland, första gången tyckte hon det var hemskt.
Sen red hon henne igen efter behandling och massor med tömkörning och tyckte att hon var mycket bättre. Men, det är inte lätt. Och hon har talat om för mig att det aldrig kommer att bli en häst man bara sätter sig på och åker runt och ser snygg ut.
Jo, hon har ju haft ryggproblem, troligen som följd av nackskadan. Svårt att säga om hon fortfarande har ont. Ryggen är mjuk och fin efter ridning, innan är den alltid spänd.
@mackan Ja, känslan är att man aldrig riktigt kommer "hela vägen" med henne. Hon släpper inte till det där sista.
@Jfrelin Foten far ju omkring redan i lättridningen? Och i galoppen när det är svårt och hon står emot lite.
Off topic i denna tråden, men här är en filmsnutt där jag rider kompisens fullblod. Hon ramlade ju av och kraschade sin njure och en del revben i höstas, och han stod i 2 månader. Nu har jag börjat rida igång honom lite smått. Han är helt tvärtemot Chatsi. Vill inte ha någon kontakt med tygeln, har sprungit och slängt med huvudet i både trav och framförallt skritt. Superstressad och vikt in huvudet och bara toksprungit och försöker man bromsa viker han in huvudet mer och springer lite fortare.
Idag var han riktigt lugn och fin i början, travade med lite vila i steget, kunde skritta på kort tygel och vi gjorde flera övergångar skritt/trav trav/skritt utan att han slängde runt med huvudet. Precis när vi började filma började stressa lite igen.
Lägg märke till helt stilla skänkel, och inga okontrollerade rörelser med handen heller.
Vi har ju betat igenom flera olika tränare under åren... En av de mest framgångsrika dressyrryttarna i länet red henne som 4-åring med kommentaren att det var den "Tjurigaste jävla häst hon suttit på". Min förra dressyrtränare hade henne på tillridning ett tag, men hon skapade på nåt sätt mer spänning i hästen. Min nuvarande hemma-dressyrtränare rider henne ibland, första gången tyckte hon det var hemskt.
Sen red hon henne igen efter behandling och massor med tömkörning och tyckte att hon var mycket bättre. Men, det är inte lätt. Och hon har talat om för mig att det aldrig kommer att bli en häst man bara sätter sig på och åker runt och ser snygg ut. Jo, hon har ju haft ryggproblem, troligen som följd av nackskadan. Svårt att säga om hon fortfarande har ont. Ryggen är mjuk och fin efter ridning, innan är den alltid spänd.
@mackan Ja, känslan är att man aldrig riktigt kommer "hela vägen" med henne. Hon släpper inte till det där sista.
@Jfrelin Foten far ju omkring redan i lättridningen? Och i galoppen när det är svårt och hon står emot lite.
Off topic i denna tråden, men här är en filmsnutt där jag rider kompisens fullblod. Hon ramlade ju av och kraschade sin njure och en del revben i höstas, och han stod i 2 månader. Nu har jag börjat rida igång honom lite smått. Han är helt tvärtemot Chatsi. Vill inte ha någon kontakt med tygeln, har sprungit och slängt med huvudet i både trav och framförallt skritt. Superstressad och vikt in huvudet och bara toksprungit och försöker man bromsa viker han in huvudet mer och springer lite fortare.
Idag var han riktigt lugn och fin i början, travade med lite vila i steget, kunde skritta på kort tygel och vi gjorde flera övergångar skritt/trav trav/skritt utan att han slängde runt med huvudet. Precis när vi började filma började stressa lite igen.
Lägg märke till helt stilla skänkel, och inga okontrollerade rörelser med handen heller.
