AI och sanning

[nullo-modo]

att man tror inte på något som inte strikt kan bevisas oavsett vilken källan är..

Hade en sådan lärare när jag gick iv efter 9:an. Jag och en annan elev tyckte det var väldigt fascinerade.

 

[vilde]

Du skrev att matematikens strikta bevisning föranleder en tanke om att man ska betrakta annat på liknande vis. Vilket är tokigt. Om vi alla ska söka all kunskap från grunden, så är det i grunden något som gör oss dummare än vi behöver vara som kollektiv. För vi vet ju hur vi förmedlar kunskap till varandra. Det har bara dykt upp fler utmaningar, med bland annat alternativmedia, kunskapsförakt och faktarelativism i spetsen.

Nej det skrev jag inte. Och när du avsiktligt eller oavsiktligt försöker förvränga min frågeställning (för att hitta billiga poänger?) är det exempel på vad jag tog upp i ett annat inlägg och det sättet att diskutera är orsaken till att mycket gått snett..

 

[vilde]

Hade en sådan lärare när jag gick iv efter 9:an. Jag och en annan elev tyckte det var väldigt fascinerade.

Det är ju en filosofisk frågeställning som fascinerat människor väldigt länge, tycker också det och jag tror det kan vara en nyttig tankelek

 

[vilde]

Men så klart.. vi blev ju lurade oxå av "socialstyrelsen" att det var bra med 6 skivor skogaholmslimpa om dagen på bioreklamen

6 till 8 skivor bröd om dagen var det och en bild på ett formbröd hittade jag nu när jag sökte.

Men vilket pålägg man skulle ha sas det inget om. Jag röstar på kallrökt lax

 

[sjoberga]

Nej det skrev jag inte. Och när du avsiktligt eller oavsiktligt försöker förvränga min frågeställning (för att hitta billiga poänger?) är det exempel på vad jag tog upp i ett annat inlägg och det sättet att diskutera är orsaken till att mycket gått snett..

Ja, och jag menar att ett kunskapssökande från grunden vore att göra oss dummare än vi behöver vara. Nog för att det är min tolkning av det du skrev om att din matematiska skolning ger de tankarna, men någon särskild förvrängning tänker jag inte att det är.

Jag tycker det är rätt fett med hundratusentals år av kunskap, istället för att börja söka den från scratch för varje individ av vår art vid födelsen.

Vår civilisation bygger på detta kunskapsbyggande - en tillräcklig portion av acceptans av vederlagd kunskap ihop med en tillräcklig portion av utmaningar mot ny kunskap och ifrågasättande av etablerad kunskap.

 

[vilde]

Ja, och jag menar att ett kunskapssökande från grunden vore att göra oss dummare än vi behöver vara. Nog för att det är min tolkning av det du skrev om att din matematiska skolning ger de tankarna, men någon särskild förvrängning tänker jag inte att det är.

Jag tycker det är rätt fett med hundratusentals år av kunskap, istället för att börja söka den från scratch för varje individ av vår art vid födelsen.

Vår civilisation bygger på detta kunskapsbyggande - en tillräcklig portion av acceptans av vederlagd kunskap ihop med en tillräcklig portion av utmaningar mot ny kunskap och ifrågasättande av etablerad kunskap.

Återigen så missar du helt i ditt inlägg. Just att inte rakt av godta påståenden även om den som gör påståendet kan anses trovärdig är grundkunskap inom vetenskap, att gå så långt som möjligt till ursprungskällan är en grundregel och inte sällan ser man när det är flera led att de ursprungliga resultaten förvanskats, överdrivits eller misstolkats.

 

[vilde]

Källkritik i går i mycket ut på att när någon gör ett påstående så kontrollerar man den objektiva faktan så långt som rimligt.

Till exempel som i en diskussion här tidigare där det sas att det byggs långa sträckor med helt onödiga cykelbanor intill större vägar trots att det går parallella småvägar. För mig som cyklar mycket lät det lite underligt och jag var inte beredd att tro på det rakt av utan frågade efter några exempel vilket jag fick och det lät ju trovärdigt men sen när jag gick ett steg längre och i detalj tittade på de här sträckorna visade det sig att det inte stämde på någon punkt, de exemplen var precis raka motsatsen till påståendet.

 

[Mabuse]

Källkritik i går i mycket ut på att när någon gör ett påstående så kontrollerar man den objektiva faktan så långt som rimligt.

Till exempel som i en diskussion här tidigare där det sas att det byggs långa sträckor med helt onödiga cykelbanor intill större vägar trots att det går parallella småvägar. För mig som cyklar mycket lät det lite underligt och jag var inte beredd att tro på det rakt av utan frågade efter några exempel vilket jag fick och det lät ju trovärdigt men sen när jag gick ett steg längre och i detalj tittade på de här sträckorna visade det sig att det inte stämde på någon punkt, de exemplen var precis raka motsatsen till påståendet.

Är inte det snarare faktagranskning?

Jag tänker att källkritik är just att man är kritisk mot källan, dvs tittar på vem källan är, vem som berättar informationen i vilket syfte, och vad är det informationen baseras på.

I mycket finns ju inga objektiva fakta, utan det handlar mer om att värdera olika källor.

 

[vilde]

Är inte det snarare faktagranskning?

Jag tänker att källkritik är just att man är kritisk mot källan, dvs tittar på vem källan är, vem som berättar informationen i vilket syfte, och vad är det informationen baseras på.

I mycket finns ju inga objektiva fakta, utan det handlar mer om att värdera olika källor.

Kanske har du rätt i det, är lite för trött för att riktigt orka tänka efter. Men någon form av objektiva fakta måste det väl finnas för att det skall vara meningsfullt?

 

[vilde]

Är inte det snarare faktagranskning?

Jag tänker att källkritik är just att man är kritisk mot källan, dvs tittar på vem källan är, vem som berättar informationen i vilket syfte, och vad är det informationen baseras på.

I mycket finns ju inga objektiva fakta, utan det handlar mer om att värdera olika källor.

Du har en poäng, och det är viktigt att klargöra begreppen. Källkritik och faktagranskning är nära besläktade, men de har olika fokus.

Källkritik handlar, som du nämner, om att bedöma och vara kritisk mot källan av information. Det innebär att du tittar på vem som tillhandahåller informationen, vilka motiv eller intressen de kan ha, och om det finns några kända pålitlighetsproblem med källan.

Faktagranskning, å andra sidan, handlar om att verifiera själva innehållet av informationen. Det innebär att du undersöker om påståenden eller påstådda fakta är korrekta och stöds av bevis eller trovärdiga källor.

I praktiken går ofta dessa två hand i hand. En god källkritik hjälper till att identifiera pålitliga och pålitliga källor, medan faktagranskning används för att säkerställa att informationen i sig är korrekt.

Ditt påpekande om att det inte alltid finns objektiva fakta är också relevant. Ibland kan olika källor ge olika perspektiv eller tolkningar av händelser, och det är viktigt för läsare eller användare att vara medvetna om detta och använda kritiskt tänkande när de tar till sig information.

AI genom vilde (och ganska kusligt)

 

[fio]

Men alla hade ju inte morgontidning förr heller, eller pratade nyheter och politik vid middagsbordet.

Pratar man för övrigt mindre om vad som står i tidningen om man läser den i mobilen än om man läser papperstidning?

Jag tänker nog att de som läste tidningen och pratade politik hemma nu gör nog det nu också. Eller finns det belägg för att folk i allmänhet pratar mindre om politik och aktuella händelser nu än för 20 år sedan?

Det är sant att färre köper papperstidningar, men å andra sidan är det ju väldigt många fler som läser tidningen i mobilen.

Ett problem som jag ser det är att lärarna själva kan för lite. Det är svårt att lära ut sånt som man inte förstått själv.

Men hur många tonåringar läste morgontidningar förr? Eller tittade på aktuellt med mamma och pappa? Jag kan inte säga att jag känner igen den bilden, att förr så läste alla tonåringar tidningen på morgonen och på kvällen tittade de på nyheter med mamma och pappa. Den typiska tonåringen stiger ju inte upp tidigt för att läsa morgontidningen, utan skyfflar halvsovande i sig frukost innan man skyndar till skolan. Vi har morgontidning, men inte sitter mina barn och läser den innan de går till skolan, och det har jag nog inte väntat mig att de skulle heller.

Jag tänker att det är väl nu som det var förr: i en del familjer konsumerar man nyheter och pratar om det, och då hänger barnen med på det vare sig de vill eller inte. Och i andra inte. Och så var det både förr och nu.

Har du belägg för att dagens unga har sämre omvärldskunskaper än för 20 år sen, eller vad baserar du det på?

Det är sant att gårdagens tonåringar inte fick sina nyheter via tiktok, men frågan om de läste så mycket morgontidningar och tittade på nyheterna med mamma och pappa heller.

Nä håller med. Vi pratade aldrig om nyheter vid matbordet. Det vi läste var personligt dvs alla roliga kontaktannonser och där fanns oxå hästannonser, stallplatser och sånt och på helgerna tävlingsresultat från nationella och internationella resultat . Det var 1,2 3 och sedan svenskarnas placering. Jag är ju så gammal att jag förekommit i dessa tävlingsresultat
Känner mig som 250 år helt plötsligt.
Nyheterna var döden det tittade vi aldrig på. Vi tittade på vädret och det bästa var den tecknade solfilmen på TV 1 eller 2. Den visas ju fortfarande och anslagstavlan.

#typiskatonåringenfödd1967

 

[sjoberga]

Återigen så missar du helt i ditt inlägg. Just att inte rakt av godta påståenden även om den som gör påståendet kan anses trovärdig är grundkunskap inom vetenskap, att gå så långt som möjligt till ursprungskällan är en grundregel och inte sällan ser man när det är flera led att de ursprungliga resultaten förvanskats, överdrivits eller misstolkats.

Jag svarade ursprungligen på ett inlägg där alternativmedier, som är 100% agendastyrda och 100% förvanskare, överdrivande och misstolkande av fakta , om det ens fanns korn av sanning från start (men det gör det emellanåt) - påstods innehålla både bra och dåligt - lite sådär 50/50 som jag tolkade ditt första inlägg.

Men ja, just nu missar du också min poäng och jag har inget emot det du skriver ovan.

 

[Badger]

Först när jag läste det här tyckte jag det var en rolig slutsats och förvisso sann, men den har ett filosofiskt djup om man tänker efter: vad skulle hända om man som utgångspunkt inte tror på något i vanliga nyhetskanaler och andra etablerade informationskällor?

När det gäller vissa saker skulle det såklart inte fungera men i andra kanske vara bra?

Kanske är det min skolning inom matematiken som gör att jag tycker frågeställningen är intressant för där har man precis det förhållningssättet: att man tror inte på något som inte strikt kan bevisas oavsett vilken källan är..

Jo lite intressant Tänker dock iofs att det är lite så Trumps väljare ser på världen? De litar inte på någonting, alla stora nyhetskällor är bara fake news, utom kanske ngn enstaka kanal med mycket politisk färg, eller någon enstaka röst i etern. Man blir ju väldigt beroende av någon karismatisk personlighet som har sanningen kanske. Eller får väldigt svårt att delta demokratiskt.

 

[Badger]

Men hur många tonåringar läste morgontidningar förr? Eller tittade på aktuellt med mamma och pappa? Jag kan inte säga att jag känner igen den bilden, att förr så läste alla tonåringar tidningen på morgonen och på kvällen tittade de på nyheter med mamma och pappa. Den typiska tonåringen stiger ju inte upp tidigt för att läsa morgontidningen, utan skyfflar halvsovande i sig frukost innan man skyndar till skolan. Vi har morgontidning, men inte sitter mina barn och läser den innan de går till skolan, och det har jag nog inte väntat mig att de skulle heller.

Jag tänker att det är väl nu som det var förr: i en del familjer konsumerar man nyheter och pratar om det, och då hänger barnen med på det vare sig de vill eller inte. Och i andra inte. Och så var det både förr och nu.

Har du belägg för att dagens unga har sämre omvärldskunskaper än för 20 år sen, eller vad baserar du det på?

Det är sant att gårdagens tonåringar inte fick sina nyheter via tiktok, men frågan om de läste så mycket morgontidningar och tittade på nyheterna med mamma och pappa heller.

Tror iofs det finns en liten poäng i det. Det är lättare att läsa en tidning som ligger på bordet när man kommer hem eller börja läsa Expressen och Aftonbladet med någon kändis eller ett gulligt djur utanpå. Lätta ingångar till nyheter. Önskar jag hade plats för en papperstidning, har testat för helger nu och då. Ngn gång ska jag få till det.

Många människor nu betalar ju inte för en endaste liten tidning. Inte ens i en app.

 

[Badger]

Låt mig förklara eller förtydliga istället för att du ska dra förhastade slutsatser som du sedan argumenterat mot. Så kallade halmgubbar.

Jag skrev att nyhetskonsumtionen såklart varierade även förr, behöver därför inte ange ett belägg för att alla ungdomar läste morgontidningen förr. Det har jag nämligen aldrig påstått och du behöver inte argumentera emot.

Jag har inte skrivit att dagens ungdomar har sämre omvärldskunskaper än förr. Jag har däremot skrivit att ungdomar har bristande omvärldsförståelse. Här kan man lyfta fram perspektivet att behovet av omvärldsförståelse rimligen har ökat i och med informationssamhället. En brist är relativ ett behov. Observera även skillnaden i begrepp mellan kunskaper (som du använder) och förståelse (som jag använde). Detta kan jag såklart förtydliga, om du frågar!

Du efterfrågar belägg för att elever har sämre omvärldskunskaper idag än för 20 år sedan, men jag har aldrig påstått att elever har sämre omvärldskunskaper och har än mindre angett tidsperspektiv. 20 år? Var kom det ifrån?

Samtidigt vill du lyfta fram att du är bekymrad för studenters kunskapsnivå, men det får alltså bara du hävda? Utan belägg? Min tanke kring bristande omvärldsförståelse snedvrids av dig och det snedvridna perspektivet ska du sedan få mig att belägga?

Du letar konfliktlinjer som inte finns och det blir en bristande logik i diskussionen när den byggs utifrån halmgubbar.

Att även ämnen som historia numera har en relativiserande läroplan är ju ganska känt? I alla fall om man läser media. Dvs den verkar, enligt media, fokusera väldigt mycket på kritiken av och agenda runt hur man skriver historia mer än den fokuserar på nu kända fakta runt historia. Det är självklart behjärtansvärt att även lära sig se på processen i hur historia skrivs, men kanske inte som själva huvudlinjen. Det kan också vara svårt att förstå för yngre barn (enligt de som forskar på yngre barn) och hör mer kanske hemma på gymnasie och universitetsnivå.

Håller med om att många elever och människor idag säkert växer upp i filterbubblor. Där nyheter i TV och radio och tidningar kanske inte längre lika självklart förekommer i hemmet. Där även föräldrar läser mindre godnattsaga (80% 80-tal 30% numera, inte ens akademiker läser godnattsaga eller någonting alls högt för barn i speciellt hög grad). Vilket kan vara ett problem. Jag ska fundera över det och kanske mer ofta se nyheter på TV istället för läsa i app.

Att kunskapsnivån på barnen är lägre idag är bara ren fakta. Det finns statistik både på att de har lägre kunskapsnivå i både internationella test, svenska test och enstaka universitetsutbildningars test. Att klyftorna ökat mellan de bästa och de sämsta eleverna och att de bästa eleverna tydligen även har förlorat eggen. Det har ju varit legio i media i runt 5-10 år. Läskunnandet var på en väldigt låg nivå ett tag. Där man rent av för runt 8? år sedan såg att folk över 25 i Sverige läste väldigt bra, medan folk under 25 läste väldigt dåligt. Nu sägs det vara lite bättre. Det finns även klara indikationer på att IQ har sjunkit från 80-talisterna framåt. När IQ tidigare ökade år för år.

(barnen är också mer stressade, har mer psykisk ohälsa och mer ångest kring betyg. Betygsmatriserna anses, av forskare, vara utsatta för för mycket fokus av lärarna i varje lektion istället för mer osynliga. Det är som om barnen trampar vatten pluggar och pluggar men inte riktigt kommer lika långt på mer ansträngning än förr.)

Så om du missat att elevers kunskapsnivå sjunkit och klyftorna i skolan ökat de senaste 30 åren, mest senaste 20, så tyder ju det på bristande omvärldskunskaper?

Finns inte en mediakälla som inte diskuterat detta oavbrutet i 10+ år nu, inklusive lärartidningarna.

Klart det delvis beror på föräldrars ointresse, men det är ju det skolan ska kompensera för och misslyckas med i allt högre grad. Men det beror också på läroplanen, pedagogiken, didaktiken, bristen på forskning i sverige inom pedagogik och didaktik. Och såklart populärkulturen som presenterar oss med, framför allt killar som inte är så smarta osv

 

[Sedna]

Håller med om att många elever och människor idag säkert växer upp i filterbubblor. Där nyheter i TV och radio och tidningar kanske inte längre lika självklart förekommer i hemmet. Där även föräldrar läser mindre godnattsaga (80% 80-tal 30% numera, inte ens akademiker läser godnattsaga eller någonting alls högt för barn i speciellt hög grad).

Att kunskapsnivån på barnen är lägre idag är bara ren fakta. Det finns statistik både på att de har lägre kunskapsnivå i både internationella test, enstaka universitetsutbildningars test. Att klyftorna ökat mellan de bästa och de sämsta eleverna och att de bästa eleverna tydligen även har förlorat eggen. Det har ju varit legio i media i runt 5-10 år. Läskunnandet var på en väldigt låg nivå ett tag. Där man rent av för runt 8? år sedan såg att folk över 25 i Sverige läste väldigt bra, medan folk under 25 läste väldigt dåligt. Nu sägs det vara lite bättre. Det finns även klara indikationer på att IQ har sjunkit från 80-talisterna framåt. När IQ tidigare ökade år för år.

Så om du missat att elevers kunskapsnivå sjunkit och klyftorna i skolan ökat de senaste 30 åren, mest senaste 20, så tyder ju det på bristande omvärldskunskaper?

Finns inte en mediakälla som inte diskuterat detta oavbrutet i 10+ år nu, inklusive lärartidningarna.

Klart det delvis beror på föräldrars ointresse, men det är ju det skolan ska kompensera för och misslyckas med i allt högre grad. Men det beror också på läroplanen, pedagogiken, didaktiken, bristen på forskning i sverige inom pedagogik och didaktik. Och såklart populärkulturen som presenterar oss med, framför allt killar som inte är så smarta osv

Men varför tror du jag missat att elevers kunskapsnivå sjunkit? Klart jag vet det!! Jag föreslog diskussion av PISA i annan tråd.

Det blir ju supermärkligt att det jag skrivit om att elever läser för lite, att en del inte vet vad en dagstidnings är, att det finns bristande omvärldsförståelse ska tolkas som att jag INTE ser brister i elevers kunskapsnivåer? Det är JAG som skrivit om kunskapsklyftor och plockat in det som ett perspektiv i tråden. Förstår inte varför du nu ska upplysa mig om det perspektiv jag valt att lyfta in?

Detta börjat vara ett typiskt fenomen på buke. Man plockar ut enskilda inlägg eller delar av inlägg att argumentera emot utan att sätta inläggen i helhet och följa användarens tankar. Att gå tillbaka och titta vad någon skrivit, ska det vara så svårt?

Den här latheten och bekvämligheten som det talas om att unga vuxna har är kraftigt utbredd i hela samhället. Att inte ens gör ett försök att förstå sammanhang av en diskussion utan plocka ut lite delar dödar diskussionsklimatet. Jag har jättemycket att tillägga om skolan och mycket som är fel, om lärares kompetenser och brist på det, om läroplaner och skolpolitik, om pedagogik och didaktik, om individualismen, digitaliseringen, socialisering och föräldrar med mera. Men jag blir totalt ointresserad av att tillföra perspektiv när jag hela tiden måste gå tillbaka och peka på vad jag skrivit tidigare.

 

[Badger]

Låt mig förklara eller förtydliga istället för att du ska dra förhastade slutsatser som du sedan argumenterat mot. Så kallade halmgubbar.

Jag skrev att nyhetskonsumtionen såklart varierade även förr, behöver därför inte ange ett belägg för att alla ungdomar läste morgontidningen förr. Det har jag nämligen aldrig påstått och du behöver inte argumentera emot.

Jag har inte skrivit att dagens ungdomar har sämre omvärldskunskaper än förr. Jag har däremot skrivit att ungdomar har bristande omvärldsförståelse. Här kan man lyfta fram perspektivet att behovet av omvärldsförståelse rimligen har ökat i och med informationssamhället. En brist är relativ ett behov. Observera även skillnaden i begrepp mellan kunskaper (som du använder) och förståelse (som jag använde). Detta kan jag såklart förtydliga, om du frågar!

Du efterfrågar belägg för att elever har sämre omvärldskunskaper idag än för 20 år sedan, men jag har aldrig påstått att elever har sämre omvärldskunskaper och har än mindre angett tidsperspektiv. 20 år? Var kom det ifrån?

Samtidigt vill du lyfta fram att du är bekymrad för studenters kunskapsnivå, men det får alltså bara du hävda? Utan belägg? Min tanke kring bristande omvärldsförståelse snedvrids av dig och det snedvridna perspektivet ska du sedan få mig att belägga?

Du letar konfliktlinjer som inte finns och det blir en bristande logik i diskussionen när den byggs utifrån halmgubbar.

Här. Sveriges resultat i matematik har förbättrats något under 20 talet men från vilken nivå?

Kul med förbättring, men uhm, det är ju ett galet ras sedan 1995. Haken är ju att vi klipper resultaten runt 00 ofta,

Pisa startade ju runt 00 talet så om vi blir bättre i Pisa kan ju Sverige sitta lungt i att det största tappet gjordes innan Pisa kom. Det här är dessutom från 1995, mycket tyder ju på att elevers kunskaper har sjunkit sedan -85... universitetslärare är ju ibland runt 60+ och har minne... (teoretisk fysik på minst ett universitet började med påbyggnadsveckor redan för 25 år sedan för att studenterna började bli kassa, släkting nu 75 var inblandad).

 

[Sedna]

Här. Sveriges resultat i matematik har förbättrats något under 20 talet men från vilken nivå? Kul med förbättring, men uhm. Haken är ju att vi klipper resultaten runt 00 ofta.

Visa bifogad fil 137489

Vad vill du diskutera eller visa på? Vad vill du att jag ska svara? Vad tror du jag tänker om detta? Vi kanske ska börja där…

 

[Badger]

Samtidigt vill du lyfta fram att du är bekymrad för studenters kunskapsnivå, men det får alltså bara du hävda? Utan belägg? Min tanke kring bristande omvärldsförståelse snedvrids av dig och det snedvridna perspektivet ska du sedan få mig att belägga?

https://www.regeringen.se/contentas...rknad-marknadens-lasare-del-2-av-4-sou-201210

1971 genomfördes den första läsundersökningen, The IEA Reading Comprehension study (Thorndike 1973; Husén & Hansson 1975). Den omfattade förutom 10-åringar också 14- åringar och 18-åringar. Av 14 deltagande länder uppvisade Sverige det bästa läsresultatet då 10-åringarnas prestationer jämfördes. Resultaten rönte stor internationell uppmärksamhet då man förundrades över att så goda resultat kunde nås trots att barnen inte börjat skolan förrän vid 7 års ålder. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat var överlag små i den första läsundersökningen. Tjugo år senare, år 1991, genomfördes den andra läsundersökningen, The IEA Reading Literacy Study (Elley 1994; Taube 1995). Studien omfattade elever i årskurs 3 och årskurs 8. De svenska årskurs 3-elevernas genomsnittliga nivå på läsprovet var det tredje bästa bland 27 deltagande länder.

https://www.tidsam.se/framja-lasandet/

Sverige är sämst i Norden och Norden är sämst bland OECD – länderna, så ser den tråkiga sanningen ut.

Det är såklart även föräldrars fel. Men framför allt finns tydligen ingen tydlig didaktik som föreskrivs för läsinlärning. Det används alla möjliga olika skriva till läsning och ordbilder osv i skolorna. Men det finns bara en metod som definitivt fungerar för praktiskt taget alla barn och framför allt barn med lässvårigheter eller dyslexi. Det är Phonics. Som i essens är det sättet 80-talet lärde ut läsning på, ljudningsmetoden.

Phonics är en benämning från den engelskspråkiga världen, som närmast kan översättas med "strukturerad fonem-grafem-koppling". Det är likt det som vi kallade ljudmetoden här i Sverige.

https://www.spsm.se/stod-och-rad/fr.../kan-phonics-jamforas-med-nagon-svensk-metod/

 

[Badger]

Vad vill du diskutera eller visa på? Vad vill du att jag ska svara? Vad tror du jag tänker om detta? Vi kanske ska börja där…

Du sa att det inte fanns belägg för att svenska studenter blivit sämre. Det finns mycket belägg för att svenska skolbarn har blivit sämre de senaste 40 åren. De är radikalt sämre på att räkna och läsa. Det kanske har gått upp lite på senare år igen, men botten var väldigt djup och de är fortfarande mycket sämre än på 70-talet och 80-talet. Trots att svenska barn var ganska dåliga på att räkna på 80-talet jämförelsevis.

Det finns belägg för att klyftorna ökat sedan 60 och 80-talen. Samtidigt som de bästa skolbarnen är sämre på att läsa och räkna en de varit. (btw verkar de även bli allt mer radikalt sämre på att skriva.)

Det verkar sannolikt att det även gäller studenterna.