Bukefalos 30 år!

Fibusen

Trådstartare
Hjälp! Vad gör vi? Sonen blir två år i augusti, och förra sommaren hände det första gången, han var alltså inte ens 1 år. Sen dröjde det ett bra tag igen, men nu senaste månaderna så är det varje gång bilfärden är längre än ca 30 min. Jag vet inte vad vi ska göra? Vi har fått lergigan utskrivet, men det är ju enbart en lösning när vi ska på längre resa (åker Dalarna-Uppsala då och då pga sonen har hypokondroplasi), vi kan ju inte behöva stoppa i han för att vi ska åka och handla tex då dom kan bli väldigt utslagna av det.

Så vad gör vi? Tips som hjälpt er? När blev det bättre?

Nu måste jag ha med mig mamma varje gång jag ska åka lite längre, som här om dagen när jag köpt en sadel jag skulle hämta 40 min bort. Hon måste alltså sitta och kräkvakta och vara beredd med påse alt att hon måste barnvakta.

När jag och sambon åker och ska storhandla lär en köra och en sitta bak redo.

Vad gör vi? Jag tycker så synd om honom då han verkligen kaskadspyr. 😭
 
Fy vad jobbigt. Min son hade samma, började kräkas i bilen innan ett års ålder. Vi kopplade det inte helt först för det hände inte varje gång. Men det kunde vara både vid korta och längre resor.

För honom blev det faktiskt lite bättre med skärmtid i bilen. Salta kex, Tuc, har vi alltid i bilen till honom också. Och en vuxen som satt bredvid när det passade, men ofta åkte vi själva med honom också. När han var drygt 3 började vi med postafen efter läkarkonsultation, en fjärdedels tablett som nu är upptrappat till en halv tablett. Han blir sömnig av den och sovande barn kräks inte så vi har alltid uppmuntrat till sömn i bilen och planerat bilresorna så det passar med en lur.

Vid 4,5 års ålder bytte vi till framåtstol och då minskade kräkningarna ytterligare. Har bara hänt 1-2 ggr senaste året, han blir 5,5 år nu. Vi ger fortfarande en halv postafen vid långresor, vid kortare hjälper det att ha lite Tuc att gnaga på.

Jag själv var åksjuk länge och kräktes absolut upp i 10-årsåldern men då kunde man ju pricka en påse själv åtminstone 😛
 
Hjälp! Vad gör vi? Sonen blir två år i augusti, och förra sommaren hände det första gången, han var alltså inte ens 1 år. Sen dröjde det ett bra tag igen, men nu senaste månaderna så är det varje gång bilfärden är längre än ca 30 min. Jag vet inte vad vi ska göra? Vi har fått lergigan utskrivet, men det är ju enbart en lösning när vi ska på längre resa (åker Dalarna-Uppsala då och då pga sonen har hypokondroplasi), vi kan ju inte behöva stoppa i han för att vi ska åka och handla tex då dom kan bli väldigt utslagna av det.

Så vad gör vi? Tips som hjälpt er? När blev det bättre?

Nu måste jag ha med mig mamma varje gång jag ska åka lite längre, som här om dagen när jag köpt en sadel jag skulle hämta 40 min bort. Hon måste alltså sitta och kräkvakta och vara beredd med påse alt att hon måste barnvakta.

När jag och sambon åker och ska storhandla lär en köra och en sitta bak redo.

Vad gör vi? Jag tycker så synd om honom då han verkligen kaskadspyr. 😭
Varit i samma sits med dottern som nu är 10. Har inte så mycket råd att ge men blev klart bättre när vi vände framåt, hon blev tillräckligt stor för postafen samt bättre på att säga till innan de blir för illa.
 
Jag vet inte när vi kommer kunna vända honom framåt, han har som sagt hypokondroplasi och är kort, så tekniskt sett så kommer han kunna få plats att åka baklänges bra mycket längre än andra barn. Vilket är det bästa vid en olycka, så känns lite fel att vända stolen för tidigt längre fram när det inte ens behövs pga hans längd.

Det är skitjobbigt, jag hoppas på att det ska växa bort, men verkar ju som det sitter kvar högt upp i ålder. 😢
 
  • Hjärta
Reactions: eyz
Har ingen erfarenhet av små barn, men var själv åksjuk från mycket liten upp till klimakteriet, så har samlat på mig en del tips under åren (åksjuke-tabletter/plåster fungerade aldrig för mig). Sova sig igenom resan är ju det allra bästa, när jag var liten klättrade jag upp och lade mig på hatthyllan bakom/ovanför baksätet där jag fick plats att ligga raklång, det var ju lite annorlunda med säkerhetstänk på den tiden... Om man inte kan sitta så man ser framåt så är det bästa att ligga ner, men jag vet inte om man kan justera vinkeln på barnstolar så de blir mer liggande, det kanske är säkrare med mer upprätt.

I övrigt:
Så lite vätska i magen som möjligt, gärna lite uttorkad (man får vätska upp igen efter resan).
Aldrig borsta tänderna med tandkräm innan resa (för mig behöver det gå minst tre timmar mellan, jag borstar utan tandkräm om jag ska åka någonstans på fm).
Undvik socker och kolsyrad dryck. (Gör man väl kanske ändå med så små barn.)
Ät lakrits (hjälper faktiskt bättre mot åksjuka än åksjuke-tabletter, men små barn kanske inte ska äta lakrits?).
Ät torrt och salt, salta kex som VLMF tipsade om är jättebra. Suger upp vätskan i magen och torkar ut.
 
Att vända hjälper oftast ändå inte. Vilken stol har ni? De med bas kan vara rörliga i sig och öka problemet, även isofix som inte sitter stenhårt kan förvärra. En bältad bakåtvänd stol i framsätet brukar vara bäst. I gruppen Bilbarnstolar på fb finns många tips och råd.
 
Hjälp! Vad gör vi? Sonen blir två år i augusti, och förra sommaren hände det första gången, han var alltså inte ens 1 år. Sen dröjde det ett bra tag igen, men nu senaste månaderna så är det varje gång bilfärden är längre än ca 30 min. Jag vet inte vad vi ska göra? Vi har fått lergigan utskrivet, men det är ju enbart en lösning när vi ska på längre resa (åker Dalarna-Uppsala då och då pga sonen har hypokondroplasi), vi kan ju inte behöva stoppa i han för att vi ska åka och handla tex då dom kan bli väldigt utslagna av det.

Så vad gör vi? Tips som hjälpt er? När blev det bättre?

Nu måste jag ha med mig mamma varje gång jag ska åka lite längre, som här om dagen när jag köpt en sadel jag skulle hämta 40 min bort. Hon måste alltså sitta och kräkvakta och vara beredd med påse alt att hon måste barnvakta.

När jag och sambon åker och ska storhandla lär en köra och en sitta bak redo.

Vad gör vi? Jag tycker så synd om honom då han verkligen kaskadspyr. 😭
Akupressurband? Kan vara värt prova iallafall.

1779880613220.webp
 
Jag var ett sånt barn som blev bilsjuk otroligt lätt och det blev tyvärr nedärvt av en av mina avkommor. Vi har bilat mkt i Norden dom senaste.åren. Vi vände bilstolen tidigare än normalt, salta kex är bra, iskallt i bilen, vi vuxna får sitta med vinterjacka & mössa och barnen med filt om dom fryser. Absolut ingen skärm eller aktivitet som får en att se ner/på nått annat än genom fönstret. Äta salt mat men lite, dricka lite. Försöka sova, planlägg körning efter vilan, se ut och ha billekar tex den först som ser en gul bil vinner. Åksjuketablett i samråd med läkare. Max tid i bil = 2h, så en kort paus på 10-15 minuter också kör vi igen. Ren bil som inte luktar nånting vare sig rent lr smutsigt, varm dammig bil lukt är vidrigt men även rengöringsmedels doft är ett stort nej.

Sen, gällande mig själv, blev det väl "bättre" med åldern som i att jag hanterar det bättre men kan fortfarande bli bilsjuk efter 5 min på en dålig dag. Blir fortfarande extremt lätt åksjuk och kan inte åka båt/flyg/buss/tåg en längre sträcka utan att ta åksjuketablett, och då räknar jag en längre sträcka som över 25 min 😅 Kan bli riktigt illamående av bussen till jobbet vissa dagar och har under en period för en tid sedan (i samråd.med läkare) ätit tablett mot åksjuka varje dag.
 
Bägge mina har också varit väldigt åksjuka, minsta kom typ 5 min innan hon började spy. Vi försökte alltid åka på kvällen så att de sov i bilen det var det bästa. Skärm har varit och är fortfarande det sämsta då blir de åksjuka direkt. Däremot ljudböcker, när de va små körde vi högt i bilen sen när de blev större så fick de egna hörlurar.
Vi vände också tidigt framåt efter det har det gått så mycket bättre.
 
Mitt barn var (och är egentligen) väldigt åksjuk. Det som fungerar bäst för oss är att äta riktig mat innan, svalt i bilen (men inte ac på utan hellre öppna fönster) och typ prata/sjunga/fokusera på annat.
 
Hjälp! Vad gör vi? Sonen blir två år i augusti, och förra sommaren hände det första gången, han var alltså inte ens 1 år. Sen dröjde det ett bra tag igen, men nu senaste månaderna så är det varje gång bilfärden är längre än ca 30 min. Jag vet inte vad vi ska göra? Vi har fått lergigan utskrivet, men det är ju enbart en lösning när vi ska på längre resa (åker Dalarna-Uppsala då och då pga sonen har hypokondroplasi), vi kan ju inte behöva stoppa i han för att vi ska åka och handla tex då dom kan bli väldigt utslagna av det.

Så vad gör vi? Tips som hjälpt er? När blev det bättre?

Nu måste jag ha med mig mamma varje gång jag ska åka lite längre, som här om dagen när jag köpt en sadel jag skulle hämta 40 min bort. Hon måste alltså sitta och kräkvakta och vara beredd med påse alt att hon måste barnvakta.

När jag och sambon åker och ska storhandla lär en köra och en sitta bak redo.

Vad gör vi? Jag tycker så synd om honom då han verkligen kaskadspyr. 😭

Jobbigt! ❤️

Vår treåring blir lätt åksjuk. Knepen som fungerar för honom är att hålla honom riktigt sval, han har själv lärt sig detta nu och är jättenoga med att ta av sig fleecetröja, mössa, vantar osv (några tjocka plagg ska de ju inte ha under bältet ändå, men en tunn ull/fleecetröja har vi haft tidigare men inte längre). Vi har sänkt temperaturen i bilen. Börjar han gny öppnar jag fönstret så att det fläktar på honom en stund. Och att han aldrig får ha ätit precis innan han ska åka bil, då spyr han nästan direkt. Sedan kör jag i svängar mm som om jag hade en riktigt vinglig unghäst bak i en hästtransport.

Jag har själv varit åksjuk hela mitt liv, det har blivit lite bättre med åren men jag väljer oftast att köra om vi ska någonstans för är jag passagerare mår jag alltid illa. Att vända till framåtvänt behöver inte alls hjälpa och det är ju inte att rekommendera på länge, länge, men det har du säkert koll på. När jag var liten åkte jag framåtvänt alldeles för tidigt men jag spydde även på riktigt korta turer ändå. För mig har förarens körstil alltid spelat stor roll. Som sagt, att köra väldigt mjukt som om man kör häst i transport tycker jag hjälper en hel del.
 
Vi har samma "problem" med vår 3,5 åring. Vi står ut, försöker åka alla längre resor så barnet sover under resan. Ibland får hon 1/4 postafen innan resan. Vi kommer av säkerhetsskäl inte vända framåt innan hon är minst 7 år och/eller 125 cm lång. Hellre kräk i bilstolen än en svårt skadad nacke vid en olycka.

Att undvika att äta för mycket innan resa hjälper mycket för vår tjej. Att köra mycket mjukt och lugnt såklart.

Lättillgängliga kräkpåsar. Inte slappna av innan barnet är ute ur bilen om man är "kräkvakt". Vet inte hur många gånger kräket kommit när vi parkerat på destinationen och vi har börjat "packa ihop".

Nu börjar hon bli så stor att hon själv kan ta en kräkpåse om hon hinner känna att hon mår illa. Men ibland kommer det så plötsligt att hon inte hinner märka det tror jag.

Sen blir man ju rätt bra på att rengöra bilbarnstolar...

Gillar verkligen inte åksjukan men det är säkert från mig hon ärvt det så får väl skylla mig själv.
 
Jobbigt! ❤️

Vår treåring blir lätt åksjuk. Knepen som fungerar för honom är att hålla honom riktigt sval, han har själv lärt sig detta nu och är jättenoga med att ta av sig fleecetröja, mössa, vantar osv (några tjocka plagg ska de ju inte ha under bältet ändå, men en tunn ull/fleecetröja har vi haft tidigare men inte längre). Vi har sänkt temperaturen i bilen. Börjar han gny öppnar jag fönstret så att det fläktar på honom en stund. Och att han aldrig får ha ätit precis innan han ska åka bil, då spyr han nästan direkt. Sedan kör jag i svängar mm som om jag hade en riktigt vinglig unghäst bak i en hästtransport.

Jag har själv varit åksjuk hela mitt liv, det har blivit lite bättre med åren men jag väljer oftast att köra om vi ska någonstans för är jag passagerare mår jag alltid illa. Att vända till framåtvänt behöver inte alls hjälpa och det är ju inte att rekommendera på länge, länge, men det har du säkert koll på. När jag var liten åkte jag framåtvänt alldeles för tidigt men jag spydde även på riktigt korta turer ändå. För mig har förarens körstil alltid spelat stor roll. Som sagt, att köra väldigt mjukt som om man kör häst i transport tycker jag hjälper en hel del.
Jag tror mycket på körandet. Har inga åksjuka barn själv men en kompis till barnet som ofta åker bil med oss som har varit rejält åksjuk, även om det är bättre nu. Det barnet har alltid klarat min bilkörning bra, jag hade en häst som vägrade gå på transporten efter dålig körning så man fick planera körningen otroligt mycket för att slippa lastproblem och hade också en bil länge med rätt taskiga bromsar 🙄 (det var länge sen) men jag kör på ett sätt som gör att jag nästan aldrig behöver bromsa (så illa att jag ibland måste ut och bromsa loss lite på vår nu betydligt nyare bil..) utan motorbromsar väldigt mycket både inför korsningar och kurvor. säger inte att du kör dåligt ts, men jag avskyr att åka bil med nästan alla andra eftersom de planerar sin körning på ett helt annat sätt än vad jag gör 😅
 
Jag tror mycket på körandet. Har inga åksjuka barn själv men en kompis till barnet som ofta åker bil med oss som har varit rejält åksjuk, även om det är bättre nu. Det barnet har alltid klarat min bilkörning bra, jag hade en häst som vägrade gå på transporten efter dålig körning så man fick planera körningen otroligt mycket för att slippa lastproblem och hade också en bil länge med rätt taskiga bromsar 🙄 (det var länge sen) men jag kör på ett sätt som gör att jag nästan aldrig behöver bromsa (så illa att jag ibland måste ut och bromsa loss lite på vår nu betydligt nyare bil..) utan motorbromsar väldigt mycket både inför korsningar och kurvor. säger inte att du kör dåligt ts, men jag avskyr att åka bil med nästan alla andra eftersom de planerar sin körning på ett helt annat sätt än vad jag gör 😅
Detta stämmer helt klart på mig, jag blir åksjuk fortfarande om jag åker med min pappa (vars körstil gissningsvis är orsaken till att jag var åksjuk länge som liten 😛). Jag kör dock jätteförsiktigt med min son så varför han är åksjuk vete fasen..
 
Jag är jätteåksjuk. Verkligen på den nivån att en längre bilresa kan få mig helt däckad. Var extremt åksjuk redan som barn, så pass att det blev ett problem att ens åka till affären eller mormor och det var en resa på ungefär fem minuter. Nu är jag född -89 så det var inte såna regler då som det är nu, så jag fick tidigt åka fram för att det överhuvudtaget skulle gå. Jag kan inte ens svara på ett sms när jag åker bil, jag måste titta ut precis exakt hela tiden. Håller med tidigare talare om att inte ha för varmt i bilen, mammas gamla Volvo 240 som vi hade när jag var barn utan AC var fruktansvärd. Det är mer än en gång jag har kaskadspytt ner hela bilen.

Jag hade en period i tonåren när det var lite bättre. För att sen bli värre igen, tyvärr. Idag är jag lika åksjuk som jag var som barn. Ibland är det enda som hjälper att jag kör, och det är ju inte ni hjälpta av på väldigt länge. Jag är också helt däckad i flera timmar efteråt efter en lång bilresa. Men salta kex eller typ lättsaltade chips brukar göra att det värsta illamåendet i alla fall lägger sig, så ni kanske ska erbjuda honom salta kex i bilen? Och att han ska titta ut?
 
Vanliga åksjukepiller från apoteket hjälper jättebra! Vi köpte i samband med resor till nöjesparker med galna åk som man blir helt däckad av. Jag själv blir extremt sjösjuk dessutom och pillren hjälper fantastiskt bra. Rena miraklet.
 
För mig blev åksjukan bättre om jag kunde hålla fingrarna/handen utanför bilrutan så det blåste på dem. Att bara ha bilen iskall kanske hade hjälpt lika bra, men när jag kom på att fingrarna utanför hjälpte så hade jag aldrig åkt i en bil med ac och när jag började åka bil med ac så hade det mesta vuxit bort
 

Liknande trådar

  • Bilsemester med tvååring
  • Bilstol vid bakåtvänd stol?
  • Vad äter era småbarn?
  • Vad gör ni på sommarloven?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp