Arbetsförmedlingen

[Enya]

Vad händer med Arbetsförmedlingen? Är det bara jag som inte riktigt förstår vad som är på gång? Jag förstår ju det där att kontor ska stängas och en stor bit ska digitaliseras och det kan ju vara bra kanske, moderniserat. Många behöver inte fysiskt gå till Arbetsförmedlingen så ofta som de (AF) kanske vill (har velat) och man kommer långt med den digitala världen. men det skulle ju inte petas i hjälpen för funktionsnedsatta. Det är ju det de gör nu ändå tydligen! Så, nu hänger jag inte med mer, vad händer? Varför ska man pajja hjälpen för funktionsnedsatta också, hur ska vi få hjälp? Vi behöver ju mer än de utan funktionsnedsättningar!

Som nyss bliven arbetslös med funktionsnedsättningar där det bästa stödet från Arbetsförmedlingen har varit från just SIUS, synspecialist och audionom så känner jag mig något stressad med magknip över situationen. Herregud och jävlar, som om det inte är svårt nog att få jobb utan det där extra stödet och hjälpen?! Det finns ofantligt mycket fördomar i dagens samhälle om olika funktionsnedsättningar och vad man klarar och inte klarar, där är de olika specialisterna guld värda för att kunna hjälpa till med hjälpmedel såväl som information och att knyta vettiga kontakter med arbetsgivare.

Förlåt för att jag undrar, men vill man inte att funktionsnedsatta ska ha jobb? Och dessutom rätt hjälpmedel, anpassningar, stöd och bli behandlade på rätt sätt på sina arbetsplatser? Varför lovar man först att inte röra de som arbetar med just det, och sedan gör en kovändning och tänker börja säga upp folk som arbetar med just det?

Nej, jag tror jag har missat något viktigt kanske, en pusselbit som förklarar allt. Eller?

 

[tanten]

Ja, vad händer.
Ren galenskap enligt min ringa åsikt.

AF stänger kontor på små orter med få arbetstlllfällen och behåller i stora städer där arbetsmarknaden är betydligt större och rörligare.
Af r en koloss, den har uppdraget att förmedla arbedte menlyckas inte speciellt väl. Bara det faktum att en kann fjärdedel av alla lediga platser finns i deras register säger en del. Mycket byråkrati och stelbenthet. En ändrig har der ropats på från olika håll. Det finns stadigt mer än 100.000 jobb som inte tillsätts för att företagen intet hittar rätt folk.

Men när budgeten sattes så bestämde sig AFs ledning för att bara skära ner utan något som helst alternativ. Tanken var ju att delar av AFs uppgifter skulle föras över till andra. Inte att genast slakta hela organisationen. Nu finns ju absout ingenting på plats som kan ta över de delar som skulle föras över till andra. Varför var det så förfärlig bråttom?

Det känns som ledningen tjurigt satt sig i sandlådan och sagt -ni tycker inte om oss längre så vi lägger ner.

Vilken hjälp får de som verkligen behöver hjälpen nu? som du @Enya?
Personer med funktionshinder, sjukdom, bristande språk, låg utbildning eller annat som gör att de itne genast hittar nya jobb - hur ska de få hjälp?.
Många små kommuner kommer att få en rejäl ökning av arbetsbördan. De uppgifter som AF haft där måste nån ta över. Det blir kommunen som får sköta det. AF har ansvaret för de nyanlända. Det blir knivigt när det inte ens finns ett AF-kontor inom många mils avstånd.

Ja, jag är arg.

 

[Thaliaste]

Ja, vad händer.
Ren galenskap enligt min ringa åsikt.

AF stänger kontor på små orter med få arbetstlllfällen och behåller i stora städer där arbetsmarknaden är betydligt större och rörligare.
Af r en koloss, den har uppdraget att förmedla arbedte menlyckas inte speciellt väl. Bara det faktum att en kann fjärdedel av alla lediga platser finns i deras register säger en del. Mycket byråkrati och stelbenthet. En ändrig har der ropats på från olika håll. Det finns stadigt mer än 100.000 jobb som inte tillsätts för att företagen intet hittar rätt folk.

Men när budgeten sattes så bestämde sig AFs ledning för att bara skära ner utan något som helst alternativ. Tanken var ju att delar av AFs uppgifter skulle föras över till andra. Inte att genast slakta hela organisationen. Nu finns ju absout ingenting på plats som kan ta över de delar som skulle föras över till andra. Varför var det så förfärlig bråttom?

Det känns som ledningen tjurigt satt sig i sandlådan och sagt -ni tycker inte om oss längre så vi lägger ner.

Vilken hjälp får de som verkligen behöver hjälpen nu? som du @Enya?
Personer med funktionshinder, sjukdom, bristande språk, låg utbildning eller annat som gör att de itne genast hittar nya jobb - hur ska de få hjälp?.
Många små kommuner kommer att få en rejäl ökning av arbetsbördan. De uppgifter som AF haft där måste nån ta över. Det blir kommunen som får sköta det. AF har ansvaret för de nyanlända. Det blir knivigt när det inte ens finns ett AF-kontor inom många mils avstånd.

Ja, jag är arg.

Ja, man kan ju verkligen fråga sig varför det var så bråttom att skära i budgeten innan det fanns en plan för hur uppdraget skulle förändras.

Men utifrån det som komma skall för AF, hur tänker du som centerpartist att aktörer från en vinstdriven marknad ska lyckas med det som en statligt driven aktör inte lyckas med? T ex på små orter i glesbygd och personer som har svårast att komma in på arbetsmarknaden?

 

[Halfrek]

Förändringsresan (vårt egna catchy namn) inom AF har varit på gång länge men eftersom budget + januariavtal hände fick den accelereras utan av bara fan. Tycker GD och gänget gör helt rätt, det här är konsekvenserna av de politiska beslut som fattats och reaktionen gnälla på AF på grund av de här förändringarna ter sig väldigt märklig för mig som arbetar på myndigheten (i två månader till iaf..) Det är ju samma politiker som nu skriker i panik som själva sett till att det här händer.

 

[MiaMia]

Grundproblemet tror jag är att frågan om AF har blivit överpolitiserad och en principsak.

Alla har väl varit överens om att det är en organisation om behöver reformeras och uppdragen ses över.
Men nu gick man in och skar utan att vänta på utredning om hur det ska fungera istället.

Det finns en övertro på att förmedlandet kan skötas lika bra privat. Det stämmer säkert för de som klarar sig på egen hand. Men de som behöver olika typer av extra hjälp har ofta som en del av sitt behov att det finns en stabil aktör som har ett sammanhållande ansvar för helheten. Inte bara separerade pluttar, typ möjligheten att söka bidraget x om vilkoren y är uppfyllda. Det där "osynliga" som ligger emellan det direkta jobbförmedlandet och den formella myndighetsutövningen.

I efterhand så tror jag det här kommer påminna lite om den stora reformeringen av sjukförsäkringen. Man sjösätter och sedan säger man "OJ, trillar folk ur systemet DÄR. SÅ var det inte MENAT". Om saker som inte varit det minsta svårt att göra lite konsekvensanalys av innan om man velat. Men det var viktigare att kunna genomföra sina flaggskeppsprinciper fort och synligt, än långisktigt och bra.

 

[Enya]

Ja, vad händer.
Ren galenskap enligt min ringa åsikt.

AF stänger kontor på små orter med få arbetstlllfällen och behåller i stora städer där arbetsmarknaden är betydligt större och rörligare.
Af r en koloss, den har uppdraget att förmedla arbedte menlyckas inte speciellt väl. Bara det faktum att en kann fjärdedel av alla lediga platser finns i deras register säger en del. Mycket byråkrati och stelbenthet. En ändrig har der ropats på från olika håll. Det finns stadigt mer än 100.000 jobb som inte tillsätts för att företagen intet hittar rätt folk.

Men när budgeten sattes så bestämde sig AFs ledning för att bara skära ner utan något som helst alternativ. Tanken var ju att delar av AFs uppgifter skulle föras över till andra. Inte att genast slakta hela organisationen. Nu finns ju absout ingenting på plats som kan ta över de delar som skulle föras över till andra. Varför var det så förfärlig bråttom?

Det känns som ledningen tjurigt satt sig i sandlådan och sagt -ni tycker inte om oss längre så vi lägger ner.

Vilken hjälp får de som verkligen behöver hjälpen nu? som du @Enya?
Personer med funktionshinder, sjukdom, bristande språk, låg utbildning eller annat som gör att de itne genast hittar nya jobb - hur ska de få hjälp?.
Många små kommuner kommer att få en rejäl ökning av arbetsbördan. De uppgifter som AF haft där måste nån ta över. Det blir kommunen som får sköta det. AF har ansvaret för de nyanlända. Det blir knivigt när det inte ens finns ett AF-kontor inom många mils avstånd.

Ja, jag är arg.

Jag förstår att du är arg! Jag känner mig oerhört frustrerad för det känns lite som om någon förhastar en massa beslut som inte är helt igenomtänkta och även om det ju givetvis drabbar de som arbetar på Arbetsförmedlingen så är de som drabbas ännu hårdare människor som står ännu lägre ner på arbetsmarknaden. Jag har generellt svårt att tänka mig att psykologer, audionomer, SIUSkonsulenter, synspecialister, arbetsförmedlare m. fl. har svårt att få nya jobb, generellt sett alltså. Men utan de här människorna som hjälper människor som har svårt att få jobb i dag, hur ska de/vi få jobb och rätt hjälp hos arbetsgivare?

Jag har inte velat sätta mig in i det så noga från början. Jag hade fullt upp med oron på jobbet, det berörde mig från början bara indirekt, men när alla medicinska sekretera sa upp sig och chefen blev sjukskriven så drabbades jag direkt genom att den tillfälliga chefen fattade beslutet att det nog var bättre att jag sökte mig någon annanstans. Att ha en person med anpassad anställning fungerade inte riktigt när det var kris där och de inte hade ordentligt med personal (typ ingen fast sekreterare). Så trots att jag fått förlängt med tre månader från förra chefen togs det tillbaka och jag hade lite mer än tre veckor kvar att jobba istället, för att sedan bli arbetslös. Det fick mig helt ur fattningen totalt, sömnproblem, stress och oro redan innan detta hände och så detta som gjorde allt värre. Jag har dock envist tänkt på det här med AF att det blir omorganiseringsarbete och funktionsnedsatta kommer fortfarande få rätt hjälp. Och det behövs röras lite i Arbetsförmedlingen rent generellt, en verksamhetsförändring behövs. Så tänkte jag. Det kommer ordna sig. Men nu känns det som om det inte riktigt går att blunda för det, när jag läser hur krisigt det verkar vara där, hur det påverkar de anställda som jobbar med funktionsnedsatta, folk som kommer bli uppsagda där i den delen av Arbetsförmedlingen. Det skulle ju inte hända?

Ja, jag får ont i magen för min egen skull. När jag pratade med en vän som ser långt sämre än jag och hon pratade om att hon ska börja söka jobb halvtid och sjukersättning halvtid så högg det till i magen för hennes skull också. Hon behöver mer hjälp än jag! Kommer hon få hjälp? Samtidigt som Försäkringskassan är stenhårda med sjukersättning och sjukpenning och anser att alla människor kan jobba lite på något vis, bara att ta sig i kragen liksom, så slaktar AF nu i hjälp och stöd för funktionsnedsatta, det som behövs för att alla ska kunna jobba med något i alla fall någon del av dygnet. Det gör ju att man har stenhårt krav på sig att jobba, men ingen hjälp till ett jobb eller anpassning för att fungera på ett jobb. Jag VILL jobba! Hon vill jobba. Det är dock inte vi som är hindret för det utan många gånger är det arbetsgivare som är det....

Hade det inte varit för SIUSkonsulenten hade jag legat i sängen djupt ner i en depressionsshåla just nu. Jag lämnade mitt jobb den 29 mars och måndag morgon den 1 april skulle jag fixa livet som arbetslös- anmäla mig arbetslös, fixa papper, anmäla mig på a-kassan, söka jobb osv. Det fanns inte en chans i världen att jag hade klarat det + gå på de intervjuer och vara människa nog att ge en rättvis bild för arbetsgivaren om vem jag är när jag var så full av stress, sömnbrist och sorg över att ha förlorat mitt jobb och oron över att inte få nytt. Lägg därtill känslan av värdelöshet för att jag inte förlorade jobbet för att jag på något vis var dålig eller otillräcklig på arbetsplatsen, utan det berodde ju på att mina öron och öron inte fungerar normalt och att någon kände att det var ett hinder. Jag har svårt att tro att jag är ensam om att känna allt det här tunga och att behöva hjälp av en SIUS. De finns av en anledning. Jag märker det när jag pratar med min vän som ser sämre än vad jag gör, hur lika våra erfarenheter är och vilka behov hon behöver och vilka hon behövde förut. Vi är inte ensamma, hon och jag.

Jag tror att det här på riktigt kommer skada människor med behov av hjälp och stöd. Det är faktiskt inte ok.

 

[Enya]

Grundproblemet tror jag är att frågan om AF har blivit överpolitiserad och en principsak.

Alla har väl varit överens om att det är en organisation om behöver reformeras och uppdragen ses över.
Men nu gick man in och skar utan att vänta på utredning om hur det ska fungera istället.

Det finns en övertro på att förmedlandet kan skötas lika bra privat. Det stämmer säkert för de som klarar sig på egen hand. Men de som behöver olika typer av extra hjälp har ofta som en del av sitt behov att det finns en stabil aktör som har ett sammanhållande ansvar för helheten. Inte bara separerade pluttar, typ möjligheten att söka bidraget x om vilkoren y är uppfyllda. Det där "osynliga" som ligger emellan det direkta jobbförmedlandet och den formella myndighetsutövningen.

I efterhand så tror jag det här kommer påminna lite om den stora reformeringen av sjukförsäkringen. Man sjösätter och sedan säger man "OJ, trillar folk ur systemet DÄR. SÅ var det inte MENAT". Om saker som inte varit det minsta svårt att göra lite konsekvensanalys av innan om man velat. Men det var viktigare att kunna genomföra sina flaggskeppsprinciper fort och synligt, än långisktigt och bra.

Nej det känns verkligen inte som om någon har koll på vad man gör och vad för konsekvenser det får längre fram. nu ska allt ske nu nu nu istället för att planera något vettigt av det. Ja, arbetsförmedlingen borde gå en kurs i verksamhetsutveckling, det är ju min åsikt som jag hävdat i flera år, men detta, är det inte att överdriva lite grann?

 

[tanten]

Grundproblemet tror jag är att frågan om AF har blivit överpolitiserad och en principsak.

Alla har väl varit överens om att det är en organisation om behöver reformeras och uppdragen ses över.
Men nu gick man in och skar utan att vänta på utredning om hur det ska fungera istället.

Det finns en övertro på att förmedlandet kan skötas lika bra privat. Det stämmer säkert för de som klarar sig på egen hand. Men de som behöver olika typer av extra hjälp har ofta som en del av sitt behov att det finns en stabil aktör som har ett sammanhållande ansvar för helheten. Inte bara separerade pluttar, typ möjligheten att söka bidraget x om vilkoren y är uppfyllda. Det där "osynliga" som ligger emellan det direkta jobbförmedlandet och den formella myndighetsutövningen.

I efterhand så tror jag det här kommer påminna lite om den stora reformeringen av sjukförsäkringen. Man sjösätter och sedan säger man "OJ, trillar folk ur systemet DÄR. SÅ var det inte MENAT". Om saker som inte varit det minsta svårt att göra lite konsekvensanalys av innan om man velat. Men det var viktigare att kunna genomföra sina flaggskeppsprinciper fort och synligt, än långisktigt och bra.

Ja, man gick in och skar. Dvs AF gick in och skar utan att invänta alternativen.

Jag har jobbat på en "kompletterande aktör" där man matchade arbetslösa mot jobb. Sådana som inte klarad att fixa jobb utan hjälp. AF gjorde noll och intet för dem. Min arbetsgivare matchade ut folk till jobb med lyckade resultat.
Framförallt var en garant för att få bort lycksökbluffarna detta att aktörerna inte fick betalt förrän folk faktiskt var ute i jobb.

Det här var INTE det som avsågs när det klubbades igenom.

...
Försäkringskassans indragning av sjukskrivning var deras eget påhitt. Jag talade med politiker i utskottet som slet sitt hår. Utförsäkringen hittade FK på alldeles själva. Men det går inte att komma från statsmakterna efteråt och "rätta till" Det kallas för ministerstyre och är inte tillåtet.

Jag är rädd att detta kommer att bli på samma förödande sätt. En myndighet får direktiv och gör lite som de tycker, inte som avsikten var.

Jag förstår inte hur AF tänker. Stora förmedlingar kunde de väl skära i, men behålla kontor på orter med svagare arbetsmarknad - orter där fler människor behöver mer hjälp? Speciellt människor som har någon form av hinder, är gamla, invandrade eller lågutbildade.

 

[MiaMia]

Försäkringskassans indragning av sjukskrivning var deras eget påhitt. Jag talade med politiker i utskottet som slet sitt hår. Utförsäkringen hittade FK på alldeles själva. Men det går inte att komma från statsmakterna efteråt och "rätta till" Det kallas för ministerstyre och är inte tillåtet.

Men det är just det man undviker genom att bestämma vad som är deras eget tolkningsutrymme.
Men vettig utredning så har man koll på vad man behöver reglera och inte. Och då skriver man förodrningar som ger den effekten man avsåg.
Inte lämnar öppet för myndigheten att "hitta på själva" om det inte är det som man vill att de ska göra. Man får ju styra hur mycket man vill genom lagar, regleringsbrev osv. Ministerstyre är det bara om man går in i avgörandet av enskilda ärenden.

 

[Fd Diabetikern]

Jag har inget vettigt att tillföra diskussionen men jag har verkligen inget förtroende för AF i något ärende alls.

Var i kontakt med dem för några år sedan och tack vare byråkrati höll det på att stjälpa mig rejält. Jag var ddå arbetslös. lyckades hitta ett extraknäck- lovat sommarjobb samt ytterligare timmar på hösten varpå AF ville jag skulle söka andra sommarjobb som inte gav något efter. När jag ifrågasatte detta blev jag den som var motsträvig och "arbetsovillig" Gick så långt att min ag skrev ett skriftligt brev om lovat fortsatt under hösten och jag fick ta det vidare. Kändes ruggigt bra att få fast tjänst där sen.

Kontaktade dem som arbetsgivare och fick nada respons. Jo efter ett halvår då tjänsterna redan var tillsatta sen länge.

Jag tycker det är bra att de finns men mitt förtroende är obefintligt tyvärr

 

[sjoberga]

Vad händer med Arbetsförmedlingen? Är det bara jag som inte riktigt förstår vad som är på gång? Jag förstår ju det där att kontor ska stängas och en stor bit ska digitaliseras och det kan ju vara bra kanske, moderniserat. Många behöver inte fysiskt gå till Arbetsförmedlingen så ofta som de (AF) kanske vill (har velat) och man kommer långt med den digitala världen. men det skulle ju inte petas i hjälpen för funktionsnedsatta. Det är ju det de gör nu ändå tydligen! Så, nu hänger jag inte med mer, vad händer? Varför ska man pajja hjälpen för funktionsnedsatta också, hur ska vi få hjälp? Vi behöver ju mer än de utan funktionsnedsättningar!

Som nyss bliven arbetslös med funktionsnedsättningar där det bästa stödet från Arbetsförmedlingen har varit från just SIUS, synspecialist och audionom så känner jag mig något stressad med magknip över situationen. Herregud och jävlar, som om det inte är svårt nog att få jobb utan det där extra stödet och hjälpen?! Det finns ofantligt mycket fördomar i dagens samhälle om olika funktionsnedsättningar och vad man klarar och inte klarar, där är de olika specialisterna guld värda för att kunna hjälpa till med hjälpmedel såväl som information och att knyta vettiga kontakter med arbetsgivare.

Förlåt för att jag undrar, men vill man inte att funktionsnedsatta ska ha jobb? Och dessutom rätt hjälpmedel, anpassningar, stöd och bli behandlade på rätt sätt på sina arbetsplatser? Varför lovar man först att inte röra de som arbetar med just det, och sedan gör en kovändning och tänker börja säga upp folk som arbetar med just det?

Nej, jag tror jag har missat något viktigt kanske, en pusselbit som förklarar allt. Eller?

Det enkla svaret är att svenska folket röstade för en situation där KD/M och SD fick möjlighet att ställa till kaos för arbetsförmedlingen utan att behöva ta ansvar för det alls. Med passivt stöd av L och C.

Helkasst.

Men konservativ högerpolitik har sällan renderat i några förbättringar för funktionsnedsatta. I bästa fall finns det en allmosetanke. Att ta vara på människors förmåga, även om den behöver stöd för att komma till sin rätt är inte aktuellt på den sidan av tankesfären.

 

[Enya]

Jag har inget vettigt att tillföra diskussionen men jag har verkligen inget förtroende för AF i något ärende alls.

Var i kontakt med dem för några år sedan och tack vare byråkrati höll det på att stjälpa mig rejält. Jag var ddå arbetslös. lyckades hitta ett extraknäck- lovat sommarjobb samt ytterligare timmar på hösten varpå AF ville jag skulle söka andra sommarjobb som inte gav något efter. När jag ifrågasatte detta blev jag den som var motsträvig och "arbetsovillig" Gick så långt att min ag skrev ett skriftligt brev om lovat fortsatt under hösten och jag fick ta det vidare. Kändes ruggigt bra att få fast tjänst där sen.

Kontaktade dem som arbetsgivare och fick nada respons. Jo efter ett halvår då tjänsterna redan var tillsatta sen länge.

Jag tycker det är bra att de finns men mitt förtroende är obefintligt tyvärr

Jag har inte heller helt bra erfarenheter från AF om man säger så. Ett exempel är när de ville ha intyg och papper från läkare och jag meddelade läkare det som lovade att skcika. AF var sedan på mig om att de inte fått, jag var på läkaren, Af var på mig igen om att de inte fått, jag var på läkaren. Ytterligare en gång var AF på mig om att jag inte ordnat med det här och sa att jag var osamarbetsvillig och att jag riskerades att uteslutas och tappa hjälpen och stödet från dem, varpå jag blev förbannad och meddelade att jag redan hade tryckt på läkaren men absolut skulle göra det igen självklart. Gjorde så, aningens hårt kanske, och berättade det för AF som sedan inte sa mer. Hörde inte mer om papperna. Nu i dagarna när jag läste några papper från AF insåg jag att de papperna de ville ha fick de ett halvår efter jag tjafsade med läkaren om det. Det var banne mig inte jag som var osamarbetsvillig!

Eller när jag fick ett jobb som de inte ansåg som säkert så ringde en och frågade om anpassning vilket gjorde att arbetsgivaren valde att inte påbörja anställningen jag faktiskt hade fått.... De får inte lov att kontakta arbetsgivaren utan mitt tillstånd, och det hade de inte. De tyckte jobbet var för farligt och det var ju inte heltid, bättre gå arbetslös tills ett heltidsjobb dyker upp. 1 år senare var jag fortfarande arbetslös och inget mer hänt på fronten....

Eller vad sägs om när jag fixade plats för arbetsträning allt enligt vad handläggaren givit mig order att göra, de lovade att fixa hjälpmedel. Efter tre veckor utan hjälpmedel tyckte arbetsgivaren att det inte var lönt att jag var kvar...

Fler saker har hänt, men detta känns som allvarligast. Det som funkar bäst är ändå de jag har kontakt med i dag.

Som sagt. Det behövs en förändring där.

 

[Enya]

Det enkla svaret är att svenska folket röstade för en situation där KD/M och SD fick möjlighet att ställa till kaos för arbetsförmedlingen utan att behöva ta ansvar för det alls. Med passivt stöd av L och C.

Helkasst.

Men konservativ högerpolitik har sällan renderat i några förbättringar för funktionsnedsatta. I bästa fall finns det en allmosetanke. Att ta vara på människors förmåga, även om den behöver stöd för att komma till sin rätt är inte aktuellt på den sidan av tankesfären.

Alla människor har ju rätt att arbeta, tycker jag. Även med stöd. Fast det är ju svårt om man inte får stödet och samtidigt inte rätt att inte arbeta. De flesta människor har någon form av förmåga man kan ta tillvara på. Var ska vi göra av alla människor som inte kan arbeta då och vad ska de göra eftersom de inte får gå hemma?

 

[Halfrek]

Alla människor har ju rätt att arbeta, tycker jag. Även med stöd. Fast det är ju svårt om man inte får stödet och samtidigt inte rätt att inte arbeta. De flesta människor har någon form av förmåga man kan ta tillvara på. Var ska vi göra av alla människor som inte kan arbeta då och vad ska de göra eftersom de inte får gå hemma?

AF har ju fortfarande sektorsansvar för funktionsnedsatta inom arbetsmarknadspolitiken så det är inte så att AF kommer kunna ta sin hand helt ifrån denna grupp. Allt är inte klart ännu men vad jag kan förstå så gör de minskade resurserna att krutet kommer läggas på samverkan med Försäkringskassan, stödet för arbetsgivare (dvs lönestöd, anpassning etc) och mindre på långa vägledningsprocesser. Hur det hela kommer landa är långt ifrån klart ännu.

 

[sjoberga]

Alla människor har ju rätt att arbeta, tycker jag. Även med stöd. Fast det är ju svårt om man inte får stödet och samtidigt inte rätt att inte arbeta. De flesta människor har någon form av förmåga man kan ta tillvara på. Var ska vi göra av alla människor som inte kan arbeta då och vad ska de göra eftersom de inte får gå hemma?

Jag vet inte varför du ställer frågan till mig, för jag har precis samma inställning som du. Det finns en massa outnyttjad kapacitet, ekonomi och individuellt välmående i att få människor att bidra på arbetsmarknaden.

Vi ska inte gömma folk i förtidspensioner (= att gå hemma heltid), vi ska jobba med reformer på arbetsmarknaden och aktiv habilitering och anpassning som gör att vi kan maximera människors förmåga att bidra oavsett om den maximala förmågan är 100%, 80%, 50%, 25% eller 10%. Och att man hela tiden har ett ekonomiskt incitament både som individ och samhälle att verkligen ta tillvara på så mycket som möjligt av den förmågan.

Men det går inte riktigt ihop sig med konservativ högerpolitik, så det är synd att vi röstar så brunblått numer.

 

[Petruska]

Jag tänker ungefär som @sjoberga och @Enya här. Fullständigt vanvettig budget!

Jag vet så klart också att väldigt många inte får den hjälp de önskar sig av AF och att väldigt många jobb förmedlas utan att AF blir inblandat. Men de fall jag känner till där arbetslösa av olika skäl har behövt särskild hjälp för att komma i arbete, så har AF visat sig fungera väldigt väl för den hjälpen. Det gäller även då det handlat om samarbete med Försäkringskassan.

Att privata aktörer skulle vara lika bra för den gruppen arbetssökande - ja, tillåt mig misströsta.

 

[sjoberga]

Att privata aktörer skulle vara lika bra för den gruppen arbetssökande - ja, tillåt mig misströsta.

Framförallt är det ett ideologiskt experiment som visat sig ha tokiga konsekvenser förut och de nya lösningarna låter inte särskilt mycket mer underbyggda. Till och med ideologiskt inlåsta privatiseringsförespråkare borde väl införa någon form av återkoppling från verkligheten till sitt tankeflöde?

Hela den här tanken om att individen ska ta hela ansvaret för att kunna utnyttja sin förmåga gick på något sätt överstyr under Arbetslinjen (TM Nya Moderaterna). Från att initialt ha tillfört nyttigheter så lade man så mycket prestige i vågskålen att den helt tippade över och sen har vi varit lite fast. Inte ens (s) verkar särskilt intresserade av att balansera upp den igen.

 

[Petruska]

Framförallt är det ett ideologiskt experiment som visat sig ha tokiga konsekvenser förut och de nya lösningarna låter inte särskilt mycket mer underbyggda. Till och med ideologiskt inlåsta privatiseringsförespråkare borde väl införa någon form av återkoppling från verkligheten till sitt tankeflöde?

Hela den här tanken om att individen ska ta hela ansvaret för att kunna utnyttja sin förmåga gick på något sätt överstyr under Arbetslinjen (TM Nya Moderaterna). Från att initialt ha tillfört nyttigheter så lade man så mycket prestige i vågskålen att den helt tippade över och sen har vi varit lite fast. Inte ens (s) verkar särskilt intresserade av att balansera upp den igen.

Nej, man läser ju då och då och här och var att Sverige har blivit Europas (världens?) mest nyliberala land.

Herregud, när min man hade varit långtidssjukskriven kom han i kontakt med en sån där uppköpt konsult via AF. Mötet slutade med att konsulten nästan skrek att det här inte fungerar, och min man försökte trösta och muntra upp henne. Nåväl, slutet gott allting gott: han fick hjälp av AF:s egna sedan och har idag sitt drömjobb sedan några år tillbaka.

 

[sjoberga]

Nej, man läser ju då och då och här och var att Sverige har blivit Europas (världens?) mest nyliberala land.

Lite OT men ledsamt nog har motreaktionen framförallt blivit en nationalistisk högerkonservatism när vi istället skulle behöva en motreaktion åt det socialistiska hållet. Det är inte det liberala - i dess rätta bemärkelse i min mening - vi behöver åtgärda genom repressiva åtgärder som minskar friheten för många och ska stöpa oss i exakta "svenska" former. Det är det där "ny" vi behöver åtgärda genom att istället förstärka friheten för alla genom satsningar - även de som behöver stöd i olika omfattning för att kunna använda sin frihet.

 

[MiaMia]

Framförallt är det ett ideologiskt experiment som visat sig ha tokiga konsekvenser förut och de nya lösningarna låter inte särskilt mycket mer underbyggda. Till och med ideologiskt inlåsta privatiseringsförespråkare borde väl införa någon form av återkoppling från verkligheten till sitt tankeflöde?

Hela den här tanken om att individen ska ta hela ansvaret för att kunna utnyttja sin förmåga gick på något sätt överstyr under Arbetslinjen (TM Nya Moderaterna). Från att initialt ha tillfört nyttigheter så lade man så mycket prestige i vågskålen att den helt tippade över och sen har vi varit lite fast. Inte ens (s) verkar särskilt intresserade av att balansera upp den igen.

Om femtio år kan det nog vara intressant att läsa idehistoren över den epoken.

Men att befinna sig i den som en av de svaga eller att se den aktuella politiken i realtid.