Att förneka vetenskap

Posta ny tråd
Min egen högst personliga teori är att det till viss del handlar om att vetenskapen inte levererar några enkla sanningar. För många blir det för besvärligt att ta till sig och förhålla sig till, då är det enklare att lyssna på de som levererar känslor och tvärsäkra sanningar.
Och det är ett enormt problem som jag tror kommer fortsätta att förpesta det sunda förnuftet om inget drastiskt görs åt det. Typ obligatorisk källkritik och vetenskapsteori från förskola upp till gymnasiet.

 
mandalaki skrev:
Ibland känner jag att google borde förbjudas. Alla kan googla, även de som inte har en susning om hur forskning går till. Därför tror de att deras egna framgooglade studier betyder något - samtidigt som samma personer ofta förkastar välgjorda publicerade studier med att de är köpta, bara för att de inte bekräftar deras egen åsikt.

Det de missar är att vetenskap behöver en uttolkare för oss lekmän. Ett mellanled. Och att uttolkaren måste värderas utifrån andra principer än att hen säger det jag gillar.
Klicka för att se mer...

Jag vill gilla det här inlägget 100 gånger.
:bow::bow::bow::bow::bow::bow::bow::bow:
 
Älskar Dara! :love: :rofl:

Snabba svängar i tråden. Klimatförändringarna är inte något som kan problematiseras på samma sätt som ex "om Sverige har råd X antal asylsökande". Vilket redan skrivits. Att göra den kopplingen visar bara bristen på förståelse för vetenskapliga undersökningar.

Men att emotionella argument funkar visar ju ex valet i USA alldeles utmärkt. Min personliga känsla och upplevelse är viktigare än mätbarhet/sannolikhet.
 
Vi ser väl samma sak bland svenska politiker. De flesta av dem är medvetna om vilka lagar som styr ekonomi och kapitaluppbyggnad men då man har andra värderingar så väljer man andra vägar.
Politiker vet att höga skatter hämmar företagande och tillväxt, men för att få röster så väljer man en högskattepolitik och klagar sedan på att företagarna inte skapar de önskvärda jobben...
 
landsbygdsbo skrev:
Vi ser väl samma sak bland svenska politiker. De flesta av dem är medvetna om vilka lagar som styr ekonomi och kapitaluppbyggnad men då man har andra värderingar så väljer man andra vägar.
Politiker vet att höga skatter hämmar företagande och tillväxt, men för att få röster så väljer man en högskattepolitik och klagar sedan på att företagarna inte skapar de önskvärda jobben...
Klicka för att se mer...

Ekonomisk doktrin och bakomliggande antaganden om incitament baseras inte på naturlagar. I bästa (eller oftast värsta?) fall kan det dock leda till självuppfyllande profetior.
 
Philosophia skrev:
Visst finns det enstaka studier, men det råder ändå vetenskaplig konsensus om människans påverkan på klimatet. Det finns till och med konsensusstudier som stöjder att det råder sådan konsensus.
Klicka för att se mer...

Att människan påverkar klimatet, absolut! Men det råder minst lika mycket konsenus kring milankovic-cykler och att jorden ständigt befinner sig i istid eller interglacial tid. Interglacial = mellan två istider, där befinner vi oss nu.

Källa? Vilken vettig litteratur som helst som behandlar klimat och miljö, från gymnasienivå och uppåt.
 
Manji skrev:
Att människan påverkar klimatet, absolut! Men det råder minst lika mycket konsenus kring milankovic-cykler och att jorden ständigt befinner sig i istid eller interglacial tid. Interglacial = mellan två istider, där befinner vi oss nu.

Källa? Vilken vettig litteratur som helst som behandlar klimat och miljö, från gymnasienivå och uppåt.
Klicka för att se mer...
Absolut, inga konstigheter med det. Konstigheterna är att istället för att ta oss ut interglacialen till en ny istid är vi istället påväg åt andra hållet.
 
Manji skrev:
Att människan påverkar klimatet, absolut! Men det råder minst lika mycket konsenus kring milankovic-cykler och att jorden ständigt befinner sig i istid eller interglacial tid. Interglacial = mellan två istider, där befinner vi oss nu.
Klicka för att se mer...

Naturligtvis. Det finns nog inte en enda klimatforskare som förnekar förekomsten av Milankoviccykler.
 
Nu har jag bara läst nationalekonomi i tre terminer, men det är ett fält där det verkligen är enormt viktigt att människor förstår vad vetenskap är och hur logik fungerar. Sorry för Bukes längsta inlägg.

Inom ekonomi är möjligheterna att göra kontrollerade experiment små. Det är också svårt att göra observationer eftersom det är svårt att definiera och mäta och saker som t.ex. nytta. Ingen har någonsin sett en efterfrågekurva, det man ser är en punkt på kurvan där den faktiska konsumtionen sker. Det ger ett cavet: inkomstrestriktionen. I köttvärlden kan folk ha nytta av något som de inte har råd att efterfråga, vilket då blir osynligt.

Inom nationalekonomin arbetar med matematiska modeller för att beskriva ekonomin (=samhället) på så bra sätt som möjligt. Beskrivningen kan sedan användas som en del i ett beslutsunderlag, men då gäller det att man använt en för den specifika situationen relevant matematisk modell och är medveten om dess svagheter. Modellerna kan liknas vid kartor - oftast är en dålig karta bättre än ingen alls, men då krävs det kunskap och eftertanke.

Den grundläggande klassiska modellen (den alla känner till med utbuds- och efterfrågekurvor. Där efterfrågan snyggt minskar med ökat pris och utbudet lika elegant ökar) bygger på flera antagande som är erkänt orealistiska.
1.Perfekt information. Alla vet allt. Jag vet precis vad mjölken kostar i alla affärer och allt om alla alternativ till mjölk. Ingen kan luras. Och tex rökare kan uppskatta hälsoeffekterna och beakta dem i sitt nyttomaximerande beslut att blossa på.
2. Ingen mättnad/avtagande marginalnytta och bara normala varor. Det betyder att mer är alltid bättre än mindre. Enligt den klassiska modellen skulle jag alltså bli lika glad för den 23:e hunden som jag är för Pyssling.
3. Inga skalfördelar. Det är inte billigare att tillverka fler.
4. Inga transaktionskostnader. Inga kortavgift, mäklararvoden, kostnader för att flytta bohag eller bryta kontrakt etc.
5. Inga externaliteter. Besluten på modellmarknaden berör bara köpare och säljare. Ingen utomstående blir varken lidande eller får någon förmån av min konsumtion. Således t.ex ingen klimatpåverkan
6. Alla beslut fattas av rationella, nyttomaximerande individer. (Men tänk på Barnet! Barn fattar normalt inte egna ekonomiska beslut så deras preferenser avspeglas inte i vilka varor som efterfrågas om det inte sker indirekt via föräldrarna)

De här svagheterna måste man hela tiden hålla i minnet och justera för (vilket de senaste årens Ekonomiprogram till Alfred Nobels minne mycket har handlat om). Likaså måste man minnas att modellerna i regel beskriver ekonomin: dvs när de fungerar ger det ett "är" och inte "bör". Modellerna kan kanske visa hur man i en given situation bakar den största möjliga kakan, men inte svara på frågan om det är önskvärt om inte alla får en bit.

Ekonomi - användbart men farligt. Och det är alltid lika spännande att så många som förnekar människans klimatpåverkan, som samtidigt argumenterar för någon form av ödesbunden vetenskaplighet när det handlar om hur samhället ska organiseras.

PS Jag hör till skolan som räknar nationalekonomin till en vetenskap pga dess mål att förstå och att ifrågasätta och omvärdera för att fördjupa förståelsen.
 
Bristen på logiskt tänkande - dvs att kunna dra relevanta slutsatser utifrån sin kunskap är nästan värre än bristen på kunskap.

Ta exemplet med klimatförändringarna. Det är så långt som vi kan avgöra helt klart att klimatet varierat pga jordaxelns lutning, solaktivitet, kontinenternas konstellationer, biologisk aktivitet etc. Men att använda det som ett argument till att inte försöka minska människans klimatpåverkan, det är lika logiskt som att hävda att jag lugnt kan spela rysk roulette. Folk dör ju oftast av andra anledningar.

Likaså måste man inte stoppa utsläppen för att forskare har visat på klimatpåverkan. Det är likväl möjligt att fatta beslutet att köra på som vanligt. Att prioritera "nu" framför "sedan". Om man nu anser att livet går ut på att flyga och käka kött. Men då måste man vara på det klara med att det är ett val man gör både för sig själv och för övriga invånare på planeten. Forskarna tar fram kunskap - vad vi väljer att göra med den kunskapen är upp till oss. Jag förstår inte riktigt varför man anser det så viktigt att bevisa att forskarna har fel - det borde räcka att framhålla sina egna prioriteringar.

Jag är dock lite konfunderad över sådana som Trump som både gör valet att köra på som vanligt och som samtidigt väljer att skaffa barn. Hur stor måste sannolikheten vara för att man ska avstå något som kan komma att kasta ungarna eller deras barn i kaos?
 
Senast ändrad:
När det gäller forskning och att 3% avviker från konsensus tänker förresten jag att det är helt enligt vad man kan förvänta sig; att en del kommer avvika. Gör man ett test tillräckligt många gånger kommer slumpen göra att det i några fall blir avvikande resultat- det är därför forskare (seriösa sådana) alltid säger att det "behövs mer forskning" när de fått ett visst spännande oväntat utslag. De vet att det kan hända att de tio nästkommande studierna visar nåt helt annat. Det är så med det mesta när det gäller tester osv- därför är också ens första tanke på labbet, om man får ett helt galet värde, att det här får vi ta om. För är det galet nog är sannolikheten större att det blivit fel än att värdet egentligen är uppåt väggarna.
 
BornAgain skrev:
Nu har jag bara läst nationalekonomi i tre terminer, men det är ett fält där det verkligen är enormt viktigt att människor förstår vad vetenskap är och hur logik fungerar. Sorry för Bukes längsta inlägg.

Inom ekonomi är möjligheterna att göra kontrollerade experiment små. Det är också svårt att göra observationer eftersom det är svårt att definiera och mäta och saker som t.ex. nytta. Ingen har någonsin sett en efterfrågekurva, det man ser är en punkt på kurvan där den faktiska konsumtionen sker. Det ger ett cavet: inkomstrestriktionen. I köttvärlden kan folk ha nytta av något som de inte har råd att efterfråga, vilket då blir osynligt.

Inom nationalekonomin arbetar med matematiska modeller för att beskriva ekonomin (=samhället) på så bra sätt som möjligt. Beskrivningen kan sedan användas som en del i ett beslutsunderlag, men då gäller det att man använt en för den specifika situationen relevant matematisk modell och är medveten om dess svagheter. Modellerna kan liknas vid kartor - oftast är en dålig karta bättre än ingen alls, men då krävs det kunskap och eftertanke.

Den grundläggande klassiska modellen (den alla känner till med utbuds- och efterfrågekurvor. Där efterfrågan snyggt minskar med ökat pris och utbudet lika elegant ökar) bygger på flera antagande som är erkänt orealistiska.
1.Perfekt information. Alla vet allt. Jag vet precis vad mjölken kostar i alla affärer och allt om alla alternativ till mjölk. Ingen kan luras. Och tex rökare kan uppskatta hälsoeffekterna och beakta dem i sitt nyttomaximerande beslut att blossa på.
2. Ingen mättnad/avtagande marginalnytta och bara normala varor. Det betyder att mer är alltid bättre än mindre. Enligt den klassiska modellen skulle jag alltså bli lika glad för den 23:e hunden som jag är för Pyssling.
3. Inga skalfördelar. Det är inte billigare att tillverka fler.
4. Inga transaktionskostnader. Inga kortavgift, mäklararvoden, kostnader för att flytta bohag eller bryta kontrakt etc.
5. Inga externaliteter. Besluten på modellmarknaden berör bara köpare och säljare. Ingen utomstående blir varken lidande eller får någon förmån av min konsumtion. Således t.ex ingen klimatpåverkan
6. Alla beslut fattas av rationella, nyttomaximerande individer. (Men tänk på Barnet! Barn fattar normalt inte egna ekonomiska beslut så deras preferenser avspeglas inte i vilka varor som efterfrågas om det inte sker indirekt via föräldrarna)

De här svagheterna måste man hela tiden hålla i minnet och justera för (vilket de senaste årens Ekonomiprogram till Alfred Nobels minne mycket har handlat om). Likaså måste man minnas att modellerna i regel beskriver ekonomin: dvs när de fungerar ger det ett "är" och inte "bör". Modellerna kan kanske visa hur man i en given situation bakar den största möjliga kakan, men inte svara på frågan om det är önskvärt om inte alla får en bit.

Ekonomi - användbart men farligt. Och det är alltid lika spännande att så många som förnekar människans klimatpåverkan, som samtidigt argumenterar för någon form av ödesbunden vetenskaplighet när det handlar om hur samhället ska organiseras.

PS Jag hör till skolan som räknar nationalekonomin till en vetenskap pga dess mål att förstå och att ifrågasätta och omvärdera för att fördjupa förståelsen.
Klicka för att se mer...

Välskrivet inlägg, och bra förklaringar...

Men jag tillhör dem som anser att (national-) ekonomi, som ämne inte kan klassificeras som vetenskap på riktig samma sätt som naturvetenskaperna, just på grund av de svagheter som du räknar upp.

Gravitationen finns där och är testbar, och kommer att fungera likadant hela tiden, medan det inom ekonomi går att se vad som hände i efterhand, och placera in detta i, för ändamålet, relevanta matematiska modeller, men det osannolikt att exakt samma skeende någonsin kommer att upprepas...
Så snart man byter ut eller viktar om en/några variabler i sina matematiska modeller, och eftersom människor dessutom agerar irrationellt, så kommer utfallet alltid att vara omöjligt att förutsäga, om man inte begränsar den matematiska modellen extremt mycket.
 
skogaliten skrev:
... men det osannolikt att exakt samma skeende någonsin kommer att upprepas...
Klicka för att se mer...
Fast det gäller även för naturvetenskapen, mer inom vissa områden än andra förvisso men exakta mätningar existerar inte för något. Troligen är inte ens matematiken i sig exakt om man går riktigt på djupet. Jag ser det nog som en gråskala, och det är klart att man kan förstås dra en gräns någonstans.
 

Välj ämne nedan

Ekonomi & Juridik Anläggning Hästmänniskan Gnägg Utrustning Hästvård Foder & Strö Hästhantering Träning Ridning Avel Tävling Distans Dressyr Fälttävlan Hoppning Islandshäst Körning Trav Western Övr. Grenar Hundhälsa Hundträning Hundavel & Ras Övr. Hund Katthälsa Övr. Katt Lantbruksdjur Däggdjur Övr. Djur Samhälle Juridik & Ekonomi Skola & Jobb Relationer Kropp & Själ Hemmet Trädgård & Växter Mat Kläder & Bli fin Fordon IT & Mobiler Kultur Fritid Tjatter Äldre Gravid - 1år Småbarn Övr. Barn Dagbok Hästnyheter Radannons Företag Bukefalos Bukefalosnyheter

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp