Att kämpa för jämställdhet

Jag har inte sagt att alla skall bli civilingenjörer. Mitt livsval var ETT EXEMPEL på ett val som kan ses som normbrytande och som var "värt besväret". För mig var det utbildning och jobb inom en mansdominerad sektor, för någon annan är det något annat.
Jo jag fattade det, men generellt i samhällsdebatten tycker jag ofta att det kommer upp det där med att kvinnor väljer så himla dåligt. Att det är rådumt att välja att bli undersköterska när det handlar om vilket kön man råkar vara född med och vilken klass man kommer från. Till exempel. Det andra som retar gallfeber på mig är att omvårdnad värderas som något katten släpat in. Det borde inte vara så. Fö menade jag inte dig personligen även om jag ser nu att mitt inlägg kunde tolkas så.
 
Jag ser många - dock inte specifikt i den här tråden där det bara kommit från någon enstaka skribent - som vill "känna sig kvinnlig".
Jag har ingen susning om hur man "känner sig kvinnlig". Eller hur man "känner sig manlig". Lika lite aning om båda två.,
Och att "uppskattas som kvinna" hyser jag ingen längtan efter.
Fattar liksom inte vitsen.

Det där med att "känna sig kvinnlig" vet jag inte om jag kan förklara, vet inte om jag någonsin känner mig kvinnlig och vilken känsla det i så fall är. Däremot gillar jag att känna mig snygg. Och om jag sätter på mig en fin, figursydd klänning, sminkar mig och fixar till håret, så får jag en typ av uppskattning som jag inte får osminkad med jeans och tröja. Det är vad jag menar med "uppskattas som kvinna". Utöver utseendet så har jag inte så många traditionellt kvinnliga egenskaper, men kanske finns det någon som lägger mer än utseendet i att "uppskattas som kvinna". Jag gör det dock inte.
 
Jo jag fattade det, men generellt i samhällsdebatten tycker jag ofta att det kommer upp det där med att kvinnor väljer så himla dåligt. Att det är rådumt att välja att bli undersköterska när det handlar om vilket kön man råkar vara född med och vilken klass man kommer från. Till exempel. Det andra som retar gallfeber på mig är att omvårdnad värderas som något katten släpat in. Det borde inte vara så. Fö menade jag inte dig personligen även om jag ser nu att mitt inlägg kunde tolkas så.

Ja, det är ett problem att omvårdnad generellt värderas lågt i ekonomiska termer. Och det är ett problem att det som ses som "typiskt kvinnligt" värderas lågt.

Men jag tycker också det är ett problem om kvinnor av slentrian väljer typiska kvinnoyrken för att de typiska mansyrkena inte finns på kartan för dem. Jag tror att det vore bra - för individerna och för samhället - om lite fler kvinnor valde teknikutbildningar framför vårdutbildningar, till exempel. Och om lite fler män valde vårdutbildningar framför teknikutbildningar. Alla skulle vinna på en jämnare fördelning, och fördelningen hänger ihop med individernas enskilda val.

Dessutom är utbildning viktigt för jämställdhet. Det är genom att utbilda sig som många kvinnor tagit sig ifrån ett liv som hemmafruar till ett mer självständigt liv med ett eget yrke. Det behöver givetvis inte vara en civilingenjörsutbildning, men utbildning ÄR viktigt!
 
njae, men jag läser kritik mot allas livsval oavsett vad man väljer. De som är nöjda med sitt liv ifrågasätts eftersom de inte är "tillräckligt" jämställda.
De som följer könsnormerna kritiseras för det.
De som inte följer könsnormerna kritiseras för det.

Damned if you do, damned if you don´t.
Då läser du enligt min mening fel.

Däremot är det ju så att om man i en tråd om jämställdhet beskriver något som inte är det minsta jämställt, men säger att man är nöjd - ja, då har man ju missat syftet med jämställdhetsdiskussionen. Möjligen får man kritik för det, och för att man kallar något jämställt som inte är det. Men du får ju kritik om du kallar en elefant för en hund också.

Det är inte alls samma sak som att kritisera personers liv.
 
Okej, då förstår jag hur du menar! :) Spinner jag vidare på detta så kan det ju ses nästan som att jag förstärker normen även när jag bryter mot den - till exempel så byter jag däck på bilen och känner mig SÅÅ duktig för att jag gjort något "manligt". Får förmodligen också positiv respons från omgivningen - "åh, vad duktig du var som klarade det alldeles själv!" (lite på samma tema som när en man får cred för att han är "barnvakt" åt sina egna barn!!) Frågan är hur väl jag EGENTLIGEN lyckats med normbrytandet då....?
Ja det varen bra poäng!
Jag tänker att det här är svårt och komplicerat, men vi gör vårt bästa och förhoppningsvis blir det långsamt bättre!
Det viktigaste är ju att vi gör som i den här tråden - reflekterar, vänder, vrider och funderar på saker ur olika perspektiv. Då tror jag att vi kommer långt!
 
Okej, då förstår jag hur du menar! :) Spinner jag vidare på detta så kan det ju ses nästan som att jag förstärker normen även när jag bryter mot den - till exempel så byter jag däck på bilen och känner mig SÅÅ duktig för att jag gjort något "manligt". Får förmodligen också positiv respons från omgivningen - "åh, vad duktig du var som klarade det alldeles själv!" (lite på samma tema som när en man får cred för att han är "barnvakt" åt sina egna barn!!) Frågan är hur väl jag EGENTLIGEN lyckats med normbrytandet då....?
Hur man än vänder sig har man rumpan bak, ungefär.

Alltså, hela grejen med normer och inte minst så starka normer som de som omgärdar kön, gör ju också att det i princip alltid finns ett sätt att tolka vad tex du gör så att tolkningen alltid håller dig kvar inom en sas okej feminitet. Fram till dess att det blir helt omöjligt, och då kan du istället bli ganska hårt socialt straffad för det, om det vill sig lite illa.

Nu kommer jag inte ihåg om din partner är ftm eller mtf, men jag kan lätt föreställa mig de olika mönster utefter vilka en generaliserad omgivning kan tänkas tolka dig, beroende på vilken av de "varianterna" hen är.
 
Dessutom är utbildning viktigt för jämställdhet. Det är genom att utbilda sig som många kvinnor tagit sig ifrån ett liv som hemmafruar till ett mer självständigt liv med ett eget yrke. Det behöver givetvis inte vara en civilingenjörsutbildning, men utbildning ÄR viktigt!
Sjuksköterskor har ju då faktiskt minst tre års högskoleutbildning. Problemet med det yrket är absolut inte att det är för lågutbildat. (Mitt personliga intryck som både fd mentalskötare och det faktum att jag ju söker vård ibland, är dessutom att sjuksköterskor tycks ha en väldigt bra utbildning mot de önskemål och behov som i alla fall jag riktar mot dem.).

Idag har vi det läget i samhället att kvinnor har mer utbildning än män, på gruppnivå, och lägre inkomster, även det på gruppnivå
 
Kvinnor är mer utbildade än män. Men vad man studerar är ju könsuppdelat. De områden män studerar tex teknik ger ju generellt sätt högre lön och bättre arbetsmarknad än många områden inom humaniora där det är fler kvinnor.
 
Kvinnor är mer utbildade än män. Men vad man studerar är ju könsuppdelat. De områden män studerar tex teknik ger ju generellt sätt högre lön och bättre arbetsmarknad än många områden inom humaniora där det är fler kvinnor.

Hur ser fördelningen ut inom de 4 yrken som ger högst livslön? Jag hittade Läkare, Ekonom, Jurist och Civilingenjör på den listan.
 
Hur man än vänder sig har man rumpan bak, ungefär.

Alltså, hela grejen med normer och inte minst så starka normer som de som omgärdar kön, gör ju också att det i princip alltid finns ett sätt att tolka vad tex du gör så att tolkningen alltid håller dig kvar inom en sas okej feminitet. Fram till dess att det blir helt omöjligt, och då kan du istället bli ganska hårt socialt straffad för det, om det vill sig lite illa.

Nu kommer jag inte ihåg om din partner är ftm eller mtf, men jag kan lätt föreställa mig de olika mönster utefter vilka en generaliserad omgivning kan tänkas tolka dig, beroende på vilken av de "varianterna" hen är.

Jo, rumpan sitter där den gör, liksom... Jättesvårt (omöjligt?) att fatta ett beslut eller agera helt fristående från samhällets normer, tror jag! Det är därför ditt experiment hade varit så intressant!

Min partner är mtf, och trots att vi inte bor ihop på heltid, så märks det ibland att hon "har varit man". Hon har t.ex. hjälpt mig att sätta upp lampor och skåp i mitt hem, något som hon nog inte självmant tagit på sig om hon inte varit van att göra det efter ett halvt liv i den manliga normen.... Samtidigt som hon uttrycker hur skönt det är att slippa mansrollens förväntningar på att hon "ska" göra sådant!

Hur omgivningen tolkar MIG, baserat på mina val, min partner etc, det har jag verkligen ingen aning om! Socialt straffad har jag inte blivit än så länge iaf. Men lever nog, trots mitt val att ha ett förhållande med en transkvinna, tillräckligt normativt för att inte bli ifrågasatt!
 
Jo, rumpan sitter där den gör, liksom... Jättesvårt (omöjligt?) att fatta ett beslut eller agera helt fristående från samhällets normer, tror jag! Det är därför ditt experiment hade varit så intressant!

Min partner är mtf, och trots att vi inte bor ihop på heltid, så märks det ibland att hon "har varit man". Hon har t.ex. hjälpt mig att sätta upp lampor och skåp i mitt hem, något som hon nog inte självmant tagit på sig om hon inte varit van att göra det efter ett halvt liv i den manliga normen.... Samtidigt som hon uttrycker hur skönt det är att slippa mansrollens förväntningar på att hon "ska" göra sådant!

Hur omgivningen tolkar MIG, baserat på mina val, min partner etc, det har jag verkligen ingen aning om! Socialt straffad har jag inte blivit än så länge iaf. Men lever nog, trots mitt val att ha ett förhållande med en transkvinna, tillräckligt normativt för att inte bli ifrågasatt!
Trans i sin helhet visar ju verkligen vilken nytta alla skulle ha av att lära sig både traditionellt manliga och kvinnliga sysslor.

Jag läste en underbar intervju där en transkvinna (mtf) berättade att hon hade fått fel på bilen och att hon då hade frågat sig vad hennes "tidigare", "manliga persona" skulle ha gjort i samma situation! Sen lagade hon felet, under handlefning av sig själv i sin förra könsroll.
 
Trans i sin helhet visar ju verkligen vilken nytta alla skulle ha av att lära sig både traditionellt manliga och kvinnliga sysslor.

Jag läste en underbar intervju där en transkvinna (mtf) berättade att hon hade fått fel på bilen och att hon då hade frågat sig vad hennes "tidigare", "manliga persona" skulle ha gjort i samma situation! Sen lagade hon felet, under handlefning av sig själv i sin förra könsroll.

Underbart och tragiskt på samma gång.
 
Trans i sin helhet visar ju verkligen vilken nytta alla skulle ha av att lära sig både traditionellt manliga och kvinnliga sysslor.

Jag läste en underbar intervju där en transkvinna (mtf) berättade att hon hade fått fel på bilen och att hon då hade frågat sig vad hennes "tidigare", "manliga persona" skulle ha gjort i samma situation! Sen lagade hon felet, under handlefning av sig själv i sin förra könsroll.
Men tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter borde väl inte förändras av en könskorrigering? Det som förändras är väl däremot omgivningens förväntningar på hur man ska tackla olika situationer.
 
Trans i sin helhet visar ju verkligen vilken nytta alla skulle ha av att lära sig både traditionellt manliga och kvinnliga sysslor.

Jag läste en underbar intervju där en transkvinna (mtf) berättade att hon hade fått fel på bilen och att hon då hade frågat sig vad hennes "tidigare", "manliga persona" skulle ha gjort i samma situation! Sen lagade hon felet, under handlefning av sig själv i sin förra könsroll.

En vanlig man klarar det som man utan problem.
 
Men tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter borde väl inte förändras av en könskorrigering? Det som förändras är väl däremot omgivningens förväntningar på hur man ska tackla olika situationer.
Nej. Men personen tänkte ändå sådär! Jag tycker att det är begripligt, om man tänker att man dels nånstans har de kunskaper man har förvärvat, dels kan vara mer eller mindre benägen att agera på vissa vis, tex beroende på vilken roll man är i vid tidpunkten. Ungefär så.
 
Nej. Men personen tänkte ändå sådär! Jag tycker att det är begripligt, om man tänker att man dels nånstans har de kunskaper man har förvärvat, dels kan vara mer eller mindre benägen att agera på vissa vis, tex beroende på vilken roll man är i vid tidpunkten. Ungefär så.
Ja. Jag tänkte vidare på det där sedan jag skrivit och har en kompletterande tanke, men jag får slå mig själv på fingrarna. Jag brukar ju inte tycka att ”vi” ska spekulera så mycket i hur ”dom” beter sig så jag håller truten ;)
 
Eftersom jag inte är i ett förhållande så gör jag nog inte mycket för jämställdheten i den bemärkelsen men det som jag gjort som fått mest höjda ögonbryn och tydligt visat på hur ojämställt det är var när jag köpte hus själv. Eller som ungefär alla utanför min familj uttrycker det . Köpte du det själv? med en betoning på själv som egentligen betyder två saker, 1 hur ska en tjej klara av att ha ett hus själv? och 2 Du kommer ju få flytta sen för ingen man vill väl bo i ditt hus.

Ingen av de killkompisar jag känner har någonsin fått sådana ifrågasättningar. Där är det liksom helt självklart att han vill ha ett hus, det är ju praktiskt och allt!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp