Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

vix

Trådstartare
Kan man det?
Min sambo och far till våra två barn gör verkligen inte livet lätt för mig just nu. Egentligen har vi bra förutsättningar för att ha det bra tillsammans men det är så sjukt mycket sorg och besvikelser. Jag hatar honom stundtals och önskar att jag hade flyttat förra året när vi var i samma snurr som nu. Hur kan jag ta steget till en seperation utan att han och barnen kommer hata mig. Känns som jag borde hoppa av innan vi verkligen avskyr varandra.

Han tolkar allt jag säger som fan tolkar bibeln och jag ser bara dåliga saker i allt han säger och gör. Vi kommer ingen vart alls. Hur mycket skit ska man ta? Jag borde sätta högre värde på mig själv, men hur? Tårarna bara rinner för jag skulle så gärna vilja att allt ska bli bra, blir det någonsin det..
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

..sag det som du skriver det har.

Du mar daligt, ni trampar i ett negativt spar. Du ar radd att du ska borja avsky honom och att det kanns som om det basta ar om bada far lite distans.

Att arbeta igenom forhallandet, eller lagga om det, utan att ha det i facet hela tiden...
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Ni kanske skulle testa någon form av parterapi?
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Parterapi?

Kan ju vara bra oavsett om ni håller ihop eller ej.
För går ni skilda vägar måste ni ju ändå kunna enas om mångt och mycket iom barnen.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Kan ju sluta lyckligt om båda vill. Men då måste verkligen båda vilja på riktigt.
Det märker du ju snart om du tar upp detta med honom.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Tårarna bara rinner för jag skulle så gärna vilja att allt ska bli bra, blir det någonsin det..
Har man för länge och på tok för många gånger gått över gränsen när det gäller att såra och skada varandra så tvivlar jag starkt på att terapi kan hjälpa. Många väntar så länge att det är försent att reparera. De har helt enkelt och rakt igenom tappat respekten för varann. Orden har gett för djupa brännsår att det blir svårt att lita på att de aldrig mer ska hoppa ur den andres mun (eller att en själv inte kan låta bli att häva ur sig grymheter i syfte att såra)
Jag har flera väninnor som skiljt sig och samtliga har blivit så skadade och förstörda i sina förhållanden.(de själva var inte bättre de) Några av dem har sökt hjälp som inte hjälpte ändå. Alldeles för länge sa de ord till varann under bråken som är så kränkande och elaka att man blir sorgsen av att förstå att människor lever i en sådan verklighet.
Dina barn kommer inte att hata dig.
gulan
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Du anar inte hur träffad jag känner mig av dina ord. Dock är det min sambo som kan säga de mest vidriga saker som sårar. Jag vill inte och kan inte säga sånna saker till den man älskar. Därför har jag också förstå varför han anser att han kan och har rätt att säga det som gör mig så ledsen.

Sist jag tog upp det här med familjerådgivning, fick jag svaret att: Ja du kan ju behöva att reda ut dina problem, varsågod. Men det var ett år sedan.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

...da gar du for dins skull, sa du far hjalp med att hantera vad som blivit sagt hittills och vad som kan komma att sagas.

Varfor vill du bo med en manniska som forminskar dig och uppenbarligen inte alls har ett intresse av att reda ut era problem?
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

"Kan du inte följa med och säga vad du tycker är fel"?
Just de där orden om att det bara är du som har problem känns obehagliga i magen men jag tror ändå det kan vara bra att försöka iaf. Verkligen försöka allt för att kunna säga det till sig själv.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Du anar inte hur träffad jag känner mig av dina ord. Dock är det min sambo som kan säga de mest vidriga saker som sårar. Jag vill inte och kan inte säga sånna saker till den man älskar. Därför har jag också förstå varför han anser att han kan och har rätt att säga det som gör mig så ledsen.

Sist jag tog upp det här med familjerådgivning, fick jag svaret att: Ja du kan ju behöva att reda ut dina problem, varsågod. Men det var ett år sedan.

Men isåfall vill han ju inte?
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Verkligen försöka allt för att kunna säga det till sig själv.
Och riskerar därmed också att -när man är på den där "vägen" då man verkligen försöker allt (för att liksom riktigt vara 200% säker på att det inte går) bränner ut sig och blir så trasig att det tar 10 falt längre tid att resa sig.
gulan
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Du anar inte hur träffad jag känner mig av dina ord. Dock är det min sambo som kan säga de mest vidriga saker som sårar. Jag vill inte och kan inte säga sånna saker till den man älskar. Därför har jag också förstå varför han anser att han kan och har rätt att säga det som gör mig så ledsen.

Sist jag tog upp det här med familjerådgivning, fick jag svaret att: Ja du kan ju behöva att reda ut dina problem, varsågod. Men det var ett år sedan.

För det första är det inte bara ditt problem, en relation är bådas problem och att han inte ens vill prata med en familjerådgivare ser jag som att han inte vill reda ut problemen.

Jag har så väldigt svårt att förstå det där översta, det är som att en del personer personer tycker att de har rätt att säga vad som helst till andra människor, utan att det händer något....
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Du...det ska va gôtt o leva....det ska va lätt o leva och det ska vara underbart härligt att leva...kan man inte det med sin partner så är det fel ...oavsett om man har bekymmer...
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Sist jag tog upp det här med familjerådgivning, fick jag svaret att: Ja du kan ju behöva att reda ut dina problem, varsågod. Men det var ett år sedan.

Om du säger till honom att det enda sättet du kan se att ni fortsätter er relation på är genom att gå i parterapi. Om han inte kan tänka sig det så ser du ingen annan utväg än separation?

Vägrar han då fortfarande parterapi, ja då vet du ju vad förhållandet är värt för honom.

Förutsatt att du själv verkligen ser en möjlighet till fortsättning förstås :)
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Så länge han har den mentala makten över dig kommer du att vara kvar där och tycka att det är bådas ansvar att ert förhållande fungerar. Jag kan lova dig att din partner inte tänker så. Han tänker att han är perfekt och det är du som felat, varpå det är ditt ansvar att se till så att ert liv tillsammans fungerar.

Jag tycker faktiskt att du ska börja i terapi själv, utan honom. Bygga dig själv och se till så att du får det självförtroendet och den självkänslan du behöver för att vara glad och lycklig i dig själv.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

var i normaliseringsprocessen befinner du dig? Med tanke på att du känner att du vill leva ihop med en man som sårar dig verbalt gång på gång på gång...

Din sambo blir förmodligen inte glad om du lämnar honom, men jag kan lova dig att barnen tackar dig senare i livet om du gör just det, just nu! HUR tror du det är för barnen att växa upp i en miljö där verbal misshandel pågår oavbrutet? Vad lär sig barnen av det?
Tro mig, du gör dig själv och barnen en stor tjänst om du lämnar den man som misshandlar dig verbalt och anser att det är du som har problem.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Oj vad jag känner igen mig i det du skriver.

Hade en sådan relation i 13 år och eftersom vi har barn ihop så måste jag ha kontakt med mitt ex. Det var aldrig fel på honom, jag var dum i huvudet, en idiot, asocial, kom inte överens med folk mm mm

Jag hade kalla fötter innan vi separerade och grät mig till sömns många nätter men det är det bästa jag någonsin gjort!

Numera träffar jag en man som anser att jag är snygg, åtråvärd, trevlig, glad och underbar. Jag har svårt att uppskatta komplimangerna han ger mig men det går bättre och bättre nu :)

Jag är inte värdelös, jag är faktiskt värdefull och så även du!
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Tack för alla era inlägg. Ska försöka förklara lite bättre.

Vi har varit tillsammans 15 år, träffades när jag var typ 20 år. Två småbarn, hästar hundar och katter.
Han har en uppväxt som inte alla gånger varit kärleksfull. Snarare har han ständigt blivit nedtryckt och dumförklarad.

Han har inlärningssvårigheter, svårt att komma ihåg, planera långsiktigt. Lever mycket här och nu, för dagen. Kort stubin med både mig, djur och tyvärr även barnen. Ibland tror jag han är deprimerad.

Det mesta började nu när han skulle vara hemma med barnen, det blev kaos. Han fixar inte dagen. Han är sliten och barnen far nästan illa. Detta efter två veckor. Han vill klara det lika bra som jag, så han sätter stor press på sig själv.

När jag ser allt tokigt som han gör med barnen och säger ifrån. Då är jag hans jävla lärare och han elev. Han kan svara på saker: jaja mamma, visst mamma. Jag är hopplös när jag någongång säger emot. och han tycker att jag är som hans pappa.

Han känner det som ett misslyckande och biter ihop för han vill klara det. Vi har ett stort problem och det är kommunikation. Dock lyckades jag få ett bra samtal med honom igår och sa att jag skulle gå på familjerådgivningen på mån nästa vecka. Han ville inte följa med men blev rädd för vad dom skulle få mig att ta för beslut. Det sista han sa innan jag gick och la mig var: Jag gör ju så gott jag kan, men vad vill du att jag ska göra annorlunda.

Jag vet att jag måste välja. Kan /vill jag curla den här mannen i hela mitt liv. Vara familjens projektledare i ALLT. Jag har starka känslor och han har många fina sidor. Men just nu gör han inte livet lätt för mig.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Ni kanske inte ska bo ihop?
Jag vet flera par som har blivit lyckligare av att vara särbos. De har visserligen haft äldre barn (mellan-högstadiet). De tar vara på tiden tillsammans och värdesätter varandra på ett nytt sätt, och slipper typ 90% av vardsagstjaffset.

Det är min input, i övrigt tycker jag att ni (han) tog ett steg framåt i går.
Prova terapi, be om bra vägar för kommunikation och sätt upp "regler" för hur ni pratar och ger respons till varandra.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Prova terapi, be om bra vägar för kommunikation och sätt upp "regler" för hur ni pratar och ger respons till varandra.
Det där är ungefär som om man skulle säga till en fysiskt misshandlad person -sätt upp regler att nu slåss vi/du inte mer. Att bli av med ett brutalt beteende är oerhört svårt. Verbal misshandel sätter djupa spår det ochså.
gulan
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Kan inte sova utan ligger och snurrar i sängen och funderar på något som psykoterapeuten sa till mig i dag. Jag ska besluta mig. För...
2
Svar
21
· Visningar
1 396
Senast: tuaphua
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
6 473
Kropp & Själ Hej! Jag skriver väl mest för att dels kanske få råd och sedan höra att det finns fler än jag.. Som rubriken lyder så har jag svårt att...
2
Svar
22
· Visningar
2 857
Senast: Snowball
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 820
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Uppdateringstråd 29
  • Sojasås + katter

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp