Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Han har inlärningssvårigheter, svårt att komma ihåg, planera långsiktigt. Lever mycket här och nu, för dagen. Kort stubin med både mig, djur och tyvärr även barnen. Ibland tror jag han är deprimerad.
Det sista han sa innan jag gick och la mig var: Jag gör ju så gott jag kan, men vad vill du att jag ska göra annorlunda.
Fast så gott en människa kan är absolut inte det man nöjer sig att leva med. Det är jättebra att någon gör så gott denne kan, men om det inte räcker för vad man själv vill göra och vad man själv vill ha för livskvalitet så spelar det ju ingen roll hur mycket den försöker.

Vill man ha en häst att tävla höga klasser i dressyr på köper man ingen fjordning liksom. Det spelar ingen roll hur skolad och hur duktig fjordingen är, den har ändå inte förutsättningarna till att gå grand prix dressyr.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Verbal misshandel sätter fruktansvärt djupa spår, för min del gick det så långt att jag utvecklade ett medberonde.

Ett rent och skärt helvete att leva med men jag kämpar på!
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Verbal misshandel sätter fruktansvärt djupa spår, för min del gick det så långt att jag utvecklade ett medberonde.

Ett rent och skärt helvete att leva med men jag kämpar på!
Ja för det följer ju samma mönster. Oavsett om personen med det grövsta språket lovar och lovar, så kan ju den andre inte lita på att det aldrig dyker upp igen.
TS sambo ligger bredvid henne i sängen och känner ånger och "frågar" Det sista han sa innan jag gick och la mig var: Jag gör ju så gott jag kan, men vad vill du att jag ska göra annorlunda så är det precis som den som slagit sitter och ångrar sig eller gråter och vill ha förlåtelse. Man förlåter och förlåter men någon större ändring blir det inte (eller väldigt sällan i alla fall)
En av mina vänner blev kallad "fittluder", din feta kossa och ditt förbannande arsle i flera år av sin kille. Hur hon överhuvudtaget kunde ha ett fungerande vardagsliv med denne är för mig en gåta. Men hon menade att man vänjer sig...bara det att när hon började gå i terapi några månader efter separationen mådde hon så dåligt att det var ett elände att se henne.
gulan
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Jag förstår absolut hur du tänker, men han dög ju förut. Vi har ett långt förflutet och gemensamma barn. Hur kan jag göra så mot dom?

Om jag tänker på min tävlingshund som blev förtidspensionär pga skada. Henne skulle jag aldrig göra mig av med bara för att hon inte klarar tävling på SM nivå. Och min yngre förmåga som har världens kapacitet men inte synkar så himla bra tillsammans (än) henne vill jag ju inte göra mig av med. Igår sa ha dock att han hatar hundarna och tyckte att jag skulle ta bort dom. Dom är en del av mig, har han inte fattat det? Skulle inte vara någon lycklig människa om jag inte fick träna och tävla tillsammans med dom.

Så svårt med alla dessa känslor
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Fast det spelar ju ingen roll hur han "egentligen" är om han inte är sån längre.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Kan ju inte låta bli att grubbla på vad som har förändrats. Jag ältar rätt mycket tror jag. Det går kanske att lösa. Jag vänder mig ut och in för att få det på rätt köl igen.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Nästan rätt. Bara det att han stannade nere och funderade på allt som sagts och la sig mycket senare. Han fick otroligt mycket att tänka igenom.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Kan ju inte låta bli att grubbla på vad som har förändrats. Jag ältar rätt mycket tror jag. Det går kanske att lösa. Jag vänder mig ut och in för att få det på rätt köl igen.

Kommer aldrig att hända att han ändrar sig . det är bara DU som kan ändra dig....antingen lämnar du honom eller så börjar du att resektera dig själv och vägrar TA SKIT ...fixar han inte det så är det tyvärr hans förlust
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Anstränger han sig nåt för att få det på rätt köl?
Om ja - räcker de ansträngningarna för dig?

Kan du leva med honom (som det är idag) och vara lycklig?
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Ofta är det inte förrän man får barn som man upptäcker att partnern är på helt annan planet när det gäller ansvar, projektledning, respekt för partnern och kapacitet.

Du är inte den första kvinnan som upptäckt att din man är det jobbigaste barnet.

Barnen behöver en bättre förebild.

Och mannen kommer ALDRIG att lära sig så länge du finns att projicera på.

Bryt upp och låt honom bli vuxen på egen hand.

Innan du bränner ut dig totalt och hamnar i det medberoendeträsk ainasoja beskriver så tydligt.

Seriöst så tror jag det är rätt vanligt att tjejer som gillar djur har sådana här män :o
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Han försöker och anstränger sig, det gör han. Men jag vet inte än om det räcker. Hur vet man det?

Nej jag vill inte leva som vi gör nu, det vet jag.....
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Han försöker och anstränger sig, det gör han. Men jag vet inte än om det räcker. Hur vet man det?

Nej jag vill inte leva som vi gör nu, det vet jag.....

men hur vill han ha det då ? och bidrar han till att det är så....?
Dessa män brukar inte vilja ha det som dom gör det till
det är bara han som kan 'ndra på sig själv
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Men finns dom där andra männen då? Vet inte om jag vill/fixar att leva ensam.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Oj, nu blir det jobbigt. Tror inte att han ser problemet som jag. Jag curlar och sopar mattan för honom. Men då sa han igår att han inte ville/eller att jag behövde göra det. Men då rasar nog korthuset
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

parterapi ....om han blir nervös om du går själv kommer han nog med...många män tycker det är omanligt att gå på sånt men dom vill kanske inte bli av med sina partners heller
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Ja, de finns...

Men jag lovar, det är LÄTTARE att leva ensam än med en som måste curlas. Det suger energi.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Hur vet man det?
Är du lycklig? Nej. Dåså, då räcker det ju inte. Hans bästa ansträngning och försök räcker inte.
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Hur kan jag göra så mot dom?

Tro mig, den meningen har jag ältat i absurdum känns det som. Hela tiden med tanken om att bara dom övriga i familjen har det bra så klarar jag mig.

Det tog flera månader innan jag var tillfreds med beslutet och många långa timmars ältande med vänner som bollplank, rumpsparkare, tröst.

Jag har insett att jag också måste prioritera mig själv (oavsett vilket beslut man tar), jag separerar för min skull och detta kommer indirekt påverka mitt barn och nu på andra sidan har jag kommit fram till att det också blir för hennes skull.

KRAM (pm:a om du vill)

/Nyseparerad med både barn och hund
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Men finns dom där andra männen då? Vet inte om jag vill/fixar att leva ensam.

Jag har hittat en underbar man, en man som tycker att jag duger som jag är och som inte vill förändra mig.

Det spelar ingen roll hur mycket du än ändrar på dig, han kommer ändå att fortsätta!!

Jag hatar mitt ex i dagsläget men han kommer aldrig mer att trampa på mig, varenda gång han är ute på fel spår när vi talar med varandra så sätter jag ner foten.

Jag mår bra nu och jag har insett att jag är värd att bli älskad för att jag är den jag är inte den personen han ville att jag skulle vara!

Gå!!! Det finns andra män MEN du måste må bra själv innan du kan gå in i ett nytt förhållande för jag kan slå mig i backen på att nästa kommer att vara fruktansvärt lik ditt ex annars!!!

Jag gjorde själv det misstaget två gånger efter varandra!!!
 
Sv: Att lämna någon som man nog egentligen vill leva med?

Usch, jag får ont i hjärtat :(. Jag vill vakna på mornarna och känna att om jag skulle få välja om min man av alla människor i världen, så skulle jag välja honom igen. Hur känner du?
Välj dig själv, så löser sig resten. Praktiska saker och vadskaallatänka får inte styra. Du behöver inte ta det här!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej! Jag skriver väl mest för att dels kanske få råd och sedan höra att det finns fler än jag.. Som rubriken lyder så har jag svårt att...
2
Svar
22
· Visningar
2 857
Senast: Snowball
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 817
Senast: lundsbo
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
29 080
Senast: Elendil
·
  • Artikel
Dagbok Först tänkte jag skriva i en kropp som inte orkar, men grejen är att ju längre tid jag varit sjuk desto mer en del av mig känns kroppen...
2 3
Svar
47
· Visningar
6 506
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp