Att stå ut med förälderns sambo

[Mirre]

*Gnälltråd*
Min mors sambo (A) driver mig till vansinne snart. Han är så fruktansvärt otrevlig mot både mig och barnen. Allt och alla ska hackas på hela tiden. Men själv gör han såklart inget fel

Vi åt mat hos dem idag (alldeles nyss faktiskt, sitter i deras kökssoffa och skriver) mini är jättesvår att få att äta, jag försökte prata med honom om det och direkt avbröts jag av A, tillräckligt högljutt för att överrösta mig totalt.
När mini inte svarade honom hävde han ur sig "men har du stängt av hjärnan eller?" Till en treåring! Självklart sade jag ifrån och fick direkt skit för det. "Du tar då alltid ungarna i försvar" Eeeh ja! Självklart försvarar jag mina barn när de får oförskämd dynga slängd i ansiktet. Min mor svarade bara med att sucka och säga att "hon vill inte ha nåt bråk".
Nehe, så jag ska bara vara tyst och hålla med? Skulle inte tro det nej. Hon tar alltid hans parti, men när han inte hör sedan så klagar hon på honom och förutsätter att jag ska vara hennes personliga amatörpsykolog.

Sjuåringen tog såklart efter det A hävde ur sig till mini, direkt fräste mamma åt honom att "så säger man inte" Men att A sade det var tydligen helt ok

Försöker man prata när alla sitter vid bordet drar han på filmklipp eller musik på telefonen på högsta volym, avbryter en osv. Alltid samma sak.

Vi har rykt ihop riktigt ordentligt många gånger under dessa 16 år de bott ihop. Han vräker ur sig vad som helst till vem som helst, utan minsta tanke på hur folk tar det. Vet inte hur många gånger man fått höra " tjena tjockis!" Jo jag vet, tack för påminnelsen.

Ett flertal gånger har vänner och pojkvänner sagt ifrån om att komma hem till mig pga honom (under tiden jag bodde hemma då) Vad fasen gör man?

Slutar åka dit? Men barnen vill ju träffa sin mormor. A kan absolut vara trevlig också, men han har en attityd emellanåt (för ofta) som är gräslig. Inte minsta tanke på att han sårar folk och att det påverkar barnen. De lär sig ju att mig lyssnar man inte på, ingen annan gör det så varför ska dem själva göra det.

Men det är ingen ide att jag säger nåt, får bara skit för det. Säga upp kontakten kan jag ju inte göra, eller jo det kan jag väl men känns ju inte rätt att neka barnen och träffa deras mormor.

 

[JeayL]

Kan inte mamma/mormor komma och hälsa på hos er, utan A?

 

[Brie]

Jadu. Jag hade betackat mig från vidare umgänge med A, och låtit Mormor umgås med barnen på egen hand.

 

[Mammas]

Det är ju inte bara ditt ansvar att barnen ska ha kontakt med sin mormor. Om du sager att du inte vill träffa A utan att hon får komma till er för att träffa barnen, vad gör hon då? Om hon väljer A före barnen, är det ditt ansvar att se till att deras relation upprätthålls? Är det inte bättre att skydda barnen från As beteende?

 

[Red_Chili]

Jag känner igen mig, även om jag och min mors sambo faktiskt kan befinna oss i samma lägenhet utan att bråka nu för tiden...

Det jag skulle gjort i din situation är att berätta för din mor precis hur du upplever allt, någon gång när han inte är med. Berätta att du inte vill att barnen träffar honom. Berätta att hon gärna får träffa barnen, men bara utan honom. Du behöver inte nödvändigtvis säga till honom att "Nu bryter vi kontakten", men bjud inte hem honom till er och åk inte dit när han är hemma. OM ni ska hem till dem när han är hemma, undvik situationer där det brukar kunna bli bråk. Blir det alltid bråk vid matbordet? Ät inte mat där utan sätt er ner och ta en fika eller bara spela något spel (om det går att göra).

 

[Lampan]

Du kan säkert inte ändra på A
Han verkar inte lyssna på dig

Som andra har sagt tidigare i tråden låt din mamma komma hem till er och åk bara hem om A inte är hemma
Det borde ge A en tankeställare om inte annat.

 

[Bexzor]

Jag hade inte åkt dit med mina barn. Jag hade t om brutit kontakten om det nu är så att min mor inte ville komma till oss.
Barn ska aldrig utsättas för verbal eller fysisk misshandel.

 

[terrific]

Du måste inte stå ut med din mammas sambo! Du väljer själv, om du vill utsätta dig och dina barn för denne otrevlige mans fullkomligt oacceptabla beteende! Tänk på hur dina barn påverkas om inte annat.
Låt mormor träffa barnen hemma hos dig och markera på detta sätt, att A inte är välkommen hem till er.

 

[Elisha]

*Gnälltråd*
Min mors sambo (A) driver mig till vansinne snart. Han är så fruktansvärt otrevlig mot både mig och barnen. Allt och alla ska hackas på hela tiden. Men själv gör han såklart inget fel

Vi åt mat hos dem idag (alldeles nyss faktiskt, sitter i deras kökssoffa och skriver) mini är jättesvår att få att äta, jag försökte prata med honom om det och direkt avbröts jag av A, tillräckligt högljutt för att överrösta mig totalt.
När mini inte svarade honom hävde han ur sig "men har du stängt av hjärnan eller?" Till en treåring! Självklart sade jag ifrån och fick direkt skit för det. "Du tar då alltid ungarna i försvar" Eeeh ja! Självklart försvarar jag mina barn när de får oförskämd dynga slängd i ansiktet. Min mor svarade bara med att sucka och säga att "hon vill inte ha nåt bråk".
Nehe, så jag ska bara vara tyst och hålla med? Skulle inte tro det nej. Hon tar alltid hans parti, men när han inte hör sedan så klagar hon på honom och förutsätter att jag ska vara hennes personliga amatörpsykolog.

Sjuåringen tog såklart efter det A hävde ur sig till mini, direkt fräste mamma åt honom att "så säger man inte" Men att A sade det var tydligen helt ok

Försöker man prata när alla sitter vid bordet drar han på filmklipp eller musik på telefonen på högsta volym, avbryter en osv. Alltid samma sak.

Vi har rykt ihop riktigt ordentligt många gånger under dessa 16 år de bott ihop. Han vräker ur sig vad som helst till vem som helst, utan minsta tanke på hur folk tar det. Vet inte hur många gånger man fått höra " tjena tjockis!" Jo jag vet, tack för påminnelsen.

Ett flertal gånger har vänner och pojkvänner sagt ifrån om att komma hem till mig pga honom (under tiden jag bodde hemma då) Vad fasen gör man?

Slutar åka dit? Men barnen vill ju träffa sin mormor. A kan absolut vara trevlig också, men han har en attityd emellanåt (för ofta) som är gräslig. Inte minsta tanke på att han sårar folk och att det påverkar barnen. De lär sig ju att mig lyssnar man inte på, ingen annan gör det så varför ska dem själva göra det.

Men det är ingen ide att jag säger nåt, får bara skit för det. Säga upp kontakten kan jag ju inte göra, eller jo det kan jag väl men känns ju inte rätt att neka barnen och träffa deras mormor.

Träffa mormors när han inte är där eller bjud hem henne.

 

[MiniLi]

Tänker också att det borde gå att få till umgänge barn-mormor när han inte är där eller hemma hos er nära hon kommer själv. Jag hade inte ansträngt mig för att upprätthålla den relationen..

 

[EmmaBovary]

Tycker synd om dig TS, det är en fruktansvärd sits du sitter i. Jag sitter i en liknande, men gud ske lov utan barn, hade det funnits några så hade det varit ännu mer ledsamt och svårhanterbart. Det som flera föreslår, att du ska träffa din mamma utan hennes sambo, hade inte fungerat i mitt fall iaf. Det låter lite som att det kanske kan bli ett jävla liv i ditt fall också. Jag har inga bra råd att ge, ville mest säga att du inte är ensam om det här helvetet.

 

[ainasoja]

Jag hade förklarat för min mamma att jag tycker att hans uppförande är förfärligt och att det sårar dig att hon inte säger i från till A. Det är självklart att du tar barnens parti men du är också ett barn i detta sammanhang och jag anser att din mamma faktiskt också kan öppna munnen och säger ifrån till A!

 

[Mirre]

Flera har skrivit att vi kan träffa mamma utan A men precis som @EmmaBovary skriver skulle det inte funka. Det skulle bli ett jäkla liv och mamma skulle ta allting personligt.

@ainasoja det anser jag också, men hur pratar man med någon som tar på offerkoftan så fort man säger något? Hon kan lyssna just då (när inte A är i närheten) men sedan händer inget mer. Hon säger att hon ska prata med honom men jag tror inte hon gör det. Vi har haft den här diskussionen förut ett antal gånger.

A är absolut inte otrevlig jämt heller, men tillräckligt för att det ska vara ett problem. Han har en inställning att han kan och vet allt, även om sådant där andra är kunnigare.
Samtidigt ställer han alltid upp om man behöver hjälp med något.

Men det är en knepig situation helt klart

 

[cili]

Flera har skrivit att vi kan träffa mamma utan A men precis som @EmmaBovary skriver skulle det inte funka. Det skulle bli ett jäkla liv och mamma skulle ta allting personligt.

Vad händer om hon gör det?
Man kan backa undan en period och se om det löser sig när hon fått tid att smälta ditt beslut. Hon kanske lugnar ner sig, inser att dina upplevelser är just dina och att hon får mötas halvvägs.

Att utsätta dina barn och dig själv för en sån fullkomligt socialt handikappad person som A verkar vara, bara för att hålla din mamma nöjd, känns som ett ganska högt pris att betala.

 

[ainasoja]

Jobbigt att ha det så

Människor som tar på sig offerkoftan när man pratar med dom är svåra att nå fram till. Dom måste själva inse vad som är fel innan man når fram till dom.

 

[Amha]

Tar det mer energi än det ger så skrota relationen. Gör klart att det är A du inte tål och att din mamma är välkommen hem till dig utan A. Jag hade aldrig accepterat det där. Jag är långsint som få och har tidigare slutat umgås med folk i familjen för att de betett sig illa.

 

[Bexzor]

Flera har skrivit att vi kan träffa mamma utan A men precis som @EmmaBovary skriver skulle det inte funka. Det skulle bli ett jäkla liv och mamma skulle ta allting personligt.

Jag förstår inte, du sätter din mammas åsikt framför bemötandet av dina barn ? Du får gärna förklara.

Och ja, jag ställde själv ultimatum på min mamma när jag var gravid 2013. Sluta drick och bli nykter alkoholist om du vill träffa dina barnbarn. Jag fick ett himla liv från omgivningen då de ansåg att jag absolut inte fick ställa det kravet för det var elakt att ta hennes barnbarn. Men jag står fast vid att mina barn går före vad andra tycker. Efter massa bråk så valde hon till slut sina barnbarn och har nu varit nykter i 2 år

 

[Gnist]

Man väljer vilka man vill umgås med och man väljer vilka man inte vill umgås med, så "enkelt" är det faktiskt och ditt val är att umgås med honom trots att han beter sig illa mot dig och dina barn, eftersom du sätter din mammas ev känslor och åsikter framför ditt och barnens välmående.

Alla mina 3 barn har valt bort att umgås med sin far även om de hörs av ibland via telefon men att vara där och umgås? Nope, det gör de ej, vilket medfört att han missar att få umgås med sina (hittills) 2 barnbarn dessutom.
Kan man inte bete sig vilket vare sig han eller hans nya kan speciellt bra; Ja, då blir man bortvald.

 

[Meggan]

Min far gifte om sig m en kvinna som inte funkade m oss andra. Han fick samma ultimatum träffa oss ( mig och barnbarnen) utan henne el inte alls han valde inte alls. Många tårar har det blivit men jag står fast vid mitt beslut vare sig jag el barnen ska tvingas till umgänge med någon. Så det är nu fyra år sen vi sågs vi pratar inte heller längre på telefon då det bara blir bråk. För en vecka sen dog pappas nya fru. Kanske möjligen kan vi ta upp kontakten igen med tiden