Kämpa på

[Hazel]

Nu ska det tjaffsas om medicin IGEN och jag orkar bara inte jag gör allt som dom säger till mig och sen får man ändå veta att det man gör är fel, att det är mitt fel att jag inte får ut medicin som jag stått på i flera år och nu måste jag förklara mig för en sjuksköterska och det kommer gå precis som vanligt "ja du har fått den i flera år men vi tycker inte du ska ha den mer" ingen mer förklaring, inget försök att ens hjälpa en. Sen säger dom att man måste prata med läkaren trots att jag bett läkaren ringa mig om det är problem med medicinen för att det stressar mig nåt oerhört men nä jag får bara prata med en sköterska som inte ens är intresserad. Du kan få en tid till läkaren om 3 månader trots att du inte har medicin för mer än ett par veckor, varför skulle vi bry oss om det

Jag känner mig aldrig suicidal utom när det blir såhär. Jag vill bara ge upp

 

[Rosett]

Anmäl till Patientnämnden.
Jag har börjat göra det i stället för att stånga mig blodig mot vårdens mur.
Plötsligt börjar vården lösa problemen.
Märkligt.

 

[Hazel]

Pratat med sköterskan nu. Och ja det va ungefär som jag misstänkte, jag måste gå till läkaren för att få ett recept. Fick en tid om en månad vilket är bättre än 3 månader men jag har inte medicin till en månad heller. Hon skulle lägga till läkaren att iaf ge mig medicin tills besöket men det är ju upp till honom vad han känner för den dagen om jag får det eller inte.

 

[Skjøldur]

Nu ska det tjaffsas om medicin IGEN och jag orkar bara inte jag gör allt som dom säger till mig och sen får man ändå veta att det man gör är fel, att det är mitt fel att jag inte får ut medicin som jag stått på i flera år och nu måste jag förklara mig för en sjuksköterska och det kommer gå precis som vanligt "ja du har fått den i flera år men vi tycker inte du ska ha den mer" ingen mer förklaring, inget försök att ens hjälpa en. Sen säger dom att man måste prata med läkaren trots att jag bett läkaren ringa mig om det är problem med medicinen för att det stressar mig nåt oerhört men nä jag får bara prata med en sköterska som inte ens är intresserad. Du kan få en tid till läkaren om 3 månader trots att du inte har medicin för mer än ett par veckor, varför skulle vi bry oss om det

Jag känner mig aldrig suicidal utom när det blir såhär. Jag vill bara ge upp

Min reflektion är att eftersom sovmedicinen funkar trots att du inte ökat dosen med åren, så kanske det är så att en del orsaken är placebo? Du känner dig lugn när du tagit den och då sover du rätt bra. Hur som helst borde din läkaren låta dig behålla den eftersom du vill det.

 

[Hazel]

Min reflektion är att eftersom sovmedicinen funkar trots att du inte ökat dosen med åren, så kanske det är så att en del orsaken är placebo? Du känner dig lugn när du tagit den och då sover du rätt bra. Hur som helst borde din läkaren låta dig behålla den eftersom du vill det.

Det är inte ovanligt med mina diagnoser att man inte behöver öka doser. Man är väldigt doskänslig jämfört med "vanligt folk" jag har heller aldrig haft problem att sätta ut även beroendeframkallande medicin utan abstinens, inte ens efter 6 års daglig användning av benzo fick jag abstinens, är knappt läkaren tror på mig när jag säger det

Jag pratade med psykologen om just den medicinen och han tyckte inte heller den skulle tas bort och han skrev även ner i journalen att det inte stämde vad hon som jag va hos hade skrivit.

Detta gäller dock en annan medicin som är genom vårdcentralen. Generellt har jag haft betydligt mindre problem med mediciner jag får genom psyk är vårdcentralen faktiskt.