Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

[Riley]

Känner någon igen sig i det?
Jag har nämligen varit inne i en sådan period i över fyra månader nu, och eftersom jag har en väldigt arbetsvillig häst börjar jag bli orolig över att det aldrig ska gå över. Hon lider inte av att gå i hagen utan verkar snarare tycka det är skönt med vila, men jag skulle gärna vilja få igång henne någorlunda innan sommaren och betessläppet, annars kommer jag att ha ett energimonster till hösten.

Missförstå mig rätt: Jag har inte tappat det egentliga engagemanget för min häst, jag älskar henne över det mesta i livet, och jag tycker fortfarande det är underbart att bara ligga i hagen någon timme och gosa med henne. Men jag har totalt tappat allt vad lust och intresse heter för såväl ridning som körning. Visst är vi ute och kör någon gång då och då, men det sker absolut inte mer än en eller två gånger i månaden. Jag sålde till och med hennes sadel häromsistens för att kunna lägga pengarna på annat icke hästrelaterat som plötsligt känns mycket roligare än möjligheten att rida.

Så ja. Känner ni igen er? Hur tog ni er ur den perioden - om ni gjorde det? Lät ni den gå över av sig själv eller ansträngde ni er för att återfå intresset?

 

[Stefffie]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Du skulle inte kunna få hjälp med motioneringen några dagar i veckan då? Om en medryttare rider några dagar i veckan kan det kanske bli lättare för dig själv att börja rida också. När jag själv har motivationsbrist är det just det där gnagande "måstet" som gör mig än mer opepp. Att ha någon annan som motionerar lite kan ju lätta på samvetet, och så småningom blir du säkert sugen på att börja rida igen.

Är du lika omotiverad till promenader/skritturer?`Där är det ju inte fråga om så mycket ridning, utan mest samvaro, men du börjar ändå "smygmotionera" din häst lite.
Kanske går det att kombinera med att låta din häst motionera sig själv någon dag i veckan? Lösgalopp, löshoppning, longering/tömkörning etc.

Är det andra, yttre faktorer som påverkar din omotivation? Stress eller liknande? Sånt, tillsammans med "måsten" påverkar min motivation väldigt mycket.
Dessutom blir jag otroligt inspirerad av att titta på många bilder här på buke, både i dressyrforumet och gnäggs fototråd. Nu har jag varit hästlös i två månader, och det nästan rycker i kroppen när jag ser alla härliga ridbilder.

Lycka till!

 

[Satis]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Ja det gör jag!

Jag tappade ridintresset ett tag pga att jag hade såna prestationskrav. Allt skulle vara perfekt vilket ledde till att det tillslut bara blev jobbigt och ångestladdat att rida.

Nu har jag coolat ner mig rejält och rider för att det är kul utan större krav på prestation! Har en tjej som rider min häst några dagar i veckan. Hon är jätteduktig och står för prestationen medan jag "motionsrider".

Kan det vara så att du har för höga krav på dig själv/hästen så att ridningen blivit för jobbig?

 

[stjarnfrugt]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag kände så när jag inte hade tillgång till tränare och kände att jag hade noll inspiration och aldrig kom vidare i ridningen. Tror du inte det skulle funka att börja träna för nån?
Sen kan det ju vara trist att alltid rida ensam också. Har du ingen du kan haka på om du är ensam?

 

[Xoya]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Åh vad jag känner igen mig i det du skriver...jag hade en period i vintras då jag verkligen inte alls hade något sug efter att få rida. Som jag alltid annars brukade ha. Det fanns liksom ingen större anledning till varför jag inte ville rida.
Jag ville bara inte och så kan det bli ibland. Inget fel med det.
Det var just bara ridningen jag inte ville med. Men hästen var det roligare att bara få umgås med och pyssla om.
Hästen fick ju sin motion i alla fall. Jag var ute på promenader med honom varje dag. Och var uppe i ridhuset och löshoppade honom någon gång i veckan.
Ibland behöver man själv få ta en viloperiod från allt ridande och rå om sig själv ett tag. Och det ska man kunna göra utan att få dåligt samvete för.

Nu en månad efter att jag har tagit "semester" från ridningen är jag ridsuget tillbaka...och nu kör vi på för fulla muggar jag och min häst.
Förutom denna veckan då jag vrit sjuk och jag har fått vilat och hästen har fått drutta i hagen.

 

[Heulwen]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Ja, när jag var hästägare hade jag en sådan period ett tag, främst då jag mådde ganska dåligt då och hade mycket i huvudet. När jag sedan mådde allt bättre vände det, jag fick liksom ork till att hitta lusten igen. Dock försökte jag ändå motionera hästen minst några dagar i veckan för hans skull men alla hästar behöver ju inte det.
Hur som helst så är väl din häst ganska knepig? Annars skulle ju en medryttare eller fodervärd vara praktiskt för dig att ha, men någon kanske kan och vill klara av henne så du slipper ett energimonster i höst?

 

[Judelaw]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag känner igen mig. Man kan ju tröttna på ett förhållande med någon men fortfarande älska personen. Hästen är ju din vän, klart du vill ta hand om den.

Jag hade en svacka för några år sedan. Jag tyckte mer om att vara i stallet och fixa med hästen än vad jag gillade att rida. Ridningen blev nästan som ett måste och det blev nästan aldrig några "riktiga" pass förutom när vi tränade vilket hände mer sällan. Jag hade min svacka tills min häst blev sjuk, första veckorna när han vilade tyckte jag det var skönt men insåg efter två månader hur mycket jag saknade ridningen! Min häst var sjuk i tio månader innan jag var tvungen att ta bort honom (:'() men när jag hämtat mig från det ville jag inget hellre än att rida!

 

[corzette]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag känner också igen mej...

Har en jättertrevlig 5åring som jag red en del som 3åring, åkte av i en bockning och har sen dess inte ridit honom igen, andra har ridit honom i omgångar, bla 4årschampionats kvalet, men nu går han bara hemma å skrotar... Han e verkligen min drömhäst men allt annat kommer i vägen = han blir inte riden...

Har försökt få "medryttare" men bor lite "off" (om än nära sthlm) och jag är "petig" med vem som "får" rida honom...
Men men ... Han är ju "bara" fem än så länge

 

[Martina_m]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

En medryttare kanske vore en bra ide, som de andra sagt. Det ger både hästen den motion den behöver och att den kommer vara igång när sommaren kommer. Och man slipper känna det där måstet. Dessutom brukar man själv bli sugen på att rida när man ser någon annan rida sin egna häst.

 

[hegg]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

ja nog känner man igen sig alltid.medryttare är ju en bra lösning och så kan man själv göra så mycket annat än rida hästen .nhövningar och sånt är väldigt kul o man får en helt annan relation till sin häst,sen kan man ju lägga extra mycket tid till pyssel o kel.

 

[Lejonelle]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Ja, jag känner igen mig. Nu har jag ingen häst och rider inte längre. Innan jag kom till det beslutet var det flera steg på vägen. Flyttade till annat stall, bytte tränare, red andra hästar. Betäckte hästen och ställde av henne. Lämnade bort henne på foder och köpte annan häst. Flyttade till nytt stall igen för att få bättre ridterräng. Ja, jag höll på i flera år för att se om det inte skulle bli kul igen men det blev inte så. Till slut kom jag fram till att jag helt enkelt inte ville hålla på längre, så jag sålde min häst och jag har INTE ångrat mig.

 

[Riley]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Tack för alla svar, skönt att se att man inte är ensam.

Jag har funderat på medryttare/kusk både en och två gånger, men jag är ganska övertygad om att ingen skulle vara intresserad om jag inte erbjöd en månadslön eller så.... som Heulwen skrev är hästen inte den enklaste - för att göra en lång historia kort: Hon är väldigt tittig på uteritter och blir i hanteringen aggressiv/tar omedelbart kontrollen från folk som visar minsta rädsla för hennes sätt. Underbar häst egentligen, men inte mot alla.

Dessutom är det en f.d. travare som ännu inte är utbildad, så tyvärr tror jag att alla med kunskap och vana nog att förstå sig på henne redan har egna projekt, alternativt högre ambitioner än att skritta igång ett nervknippe.
Däremot går det bra att köra henne men det känns fortfarande som ett smått omöjligt projekt att hitta någon som vill och som jag vågar låta prova henne, det är ju underförstått ingen häst man lämnar ensam med RidskoleLisa_11.

Angående promenader känns det väl något mer lockande, men efter ett par turer tycker varken jag eller hästen att det är roligt. Fick hon välja skulle hon nog vilja komma ut och jogga 2 mil som hon gjorde när hon var i travträning, det märktes att det var en annan glädje i henne då. Visst ska man inte underskatta mentalt arbete men det märks att hon vill jobba fysiskt också, inte bara med skallen.
Det finns en ridbana och jag skulle faktiskt vilja prova att löshoppa henne för första gången, men det är djävulskt svårt när man i 9 fall av 10 är ensam i stallet eller bara har med sig en hästrädd förälder som inte kan gå nära hästen utan att bli hotad.

Nej, jag vet faktiskt inte varför det gått utför med min egen motivation. Förut hade jag nog kunnat rida 24 timmar om dygnet om det varit möjligt, men nu är det bara "nä... jag går hem och tittar på film istället". Har aldrig haft några andra mål än att ha roligt med hästen, så jag tycker inte det bör handla om några högt ställda krav heller.
Och visst, för min egen del är det ju egentligen inga problem eftersom jag fortfarande tycker om hästen, men det är ju både synd och... ja, hemskt om hon ska börja bli understimulerad pga. omotiverad matte.

Rörigt och långt blev det också. Jaja.

 

[Stefffie]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Hur ser hennes hage ut då? Har hon bara hyfsade rörelsemöjligheter och möjlighet till lite stimulans där, ser jag inte att det skulle vara fel att låta henne fortsätta skrota i hagen ett tag till, med de förutsättningar du har nu.
Som jag ser det har du två möjligheter
du fortsätter som ni har hållt på de senaste månaderna, d.v.s. du gör vad du tycker är kul och har lust med. Sålänge hästen mår bra ser jag inget fel med det.
alt. så "tvingar" du dig själv att börja rida, och hoppas att lusten kommer tillbaka efter ett tag.

Lycka till!

 

[Riley]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Vinterhagarna är tyvärr ingen rolig historia (platta jordhagar med några träd).
Har dock försökt se till att hon alltid ska kunna ha något att pyssla med: Utöver fri tillgång på hö har hon fått ett par fotbollar och stora grenar med kvistar/barr att tugga på.
Det är inte mycket men erbjuder väl förhoppningsvis lite mer stimulans än att bara knata fram och tillbaka, putsa på hästkompisarna och vila hela dagarna.

Tack, får väl hoppas på att det går att få tillbaka någon del av motivationen i och med våren. Det var ju i samband med att snön började komma (november) som jag la ner ridningen så har jag tur finns det kanske någon undermedveten orsak där.

 

[schelin_j]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag har av mer eller mindre slump träffat på travfolk som letar efter någon häst att köra lite då och då men som inte trott att det finns någon som skulle vilja ha "medryttare/medkusk" på så lösa boliner som att det blir någon gång då och då bara. Några av dessa har varit tjejer som varit aktiva i travstall under uppväxten och som sedan fått barn och har heltidsjobb = omöjligt att säga exakt när och hur mycket hon skulle kunna ställa upp.

Kanske finns det sådana i din omgivning också? Travtjejerna brukar har redigt med skinn på näsan och de brukar också vara vana vid att rida och köra travare ju!

Annonsera kan man ju alltid göra...

_________________________________________

I övrigt kan jag bara säga att för mig är det hästägandet med allt vad det innebär som är det viktigaste. Ridningen är rolig i och för sig men det är att ha en bästa vän som jag gör allt för som är det centrala och därför har jag nu skaffat en medryttare så att jag får vara ledig från motionerandet åtminstone en dag i veckan. Känns superbra!

 

[murran]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag brukar skeppa iväg hästen till närmsta stall med ridhus, och där hyr jag in mej nån dag och försöker rida för tränare..detta brukar göra att jag får en kick att komma igång igen..brukar få en "inte rida" period varje vinter. Nån vinter har jag bara låtit hästen stå och fått haft vintervila..ibland kommer lusten åter av sej själv, men om det går lång tid, brukar jag försöka kicka igång mej själv..och så kan det vara bra att kunna ha nån kompis med hästintresse att prata med ibland, det kan också trigga igång lusten att börja rida igen..

 

[pulkaskurk]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Känner igen mig helt klart, ett tag så ville jag inte till stallet över huvudtaget men pallrade mig dit och det var ju mysigt så fort jag stod där å gosade med min häst, min lösning blev medryttare 3 dagar i veckan som rider och mockar fixar maten å ja ni vet allt som ska göras på hennes dagar och då blev jag helt plötsligt mycket mer motiverad till att åka till stallet, hon ska ju inte få göra allt det roliga! Sen har jag även lätt att lessna lite över vintern så det känns lättare nu när vi går mot ljusare tider...

 

[Rimfaxe]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Huvudsaken är ju att hästen har något att sysselsätta sig med, att inte den verkar tycka att det är tråkigt, bli sur och tvär. Som det verkar så tycks ju din häst inte lida alltför mycket av ditt riduppehåll.

Jag har också haft perioder av riduppehåll. Just nu är jag mitt uppe i en. I mitt fall är det avståndet till hästen som avgör, och att det är en mörk årstid utan vare sig vettiga ridvägar att hålls på, eller möjlighet att ta sig till ridhus/ridbana. Det blir promenader de dagar då jag och sambon är hos hästarna, men ridningen får vänta tills vi har dem på närmare håll och även bättre ridvägar och träningsmöjligheter på ridbana.

Under tiden nu så känner jag att jag saknar hästarna, så nog håller jag och sambon av dem. Det märks också på dem att de gärna vill komma ut på ridturer, de är väldigt pigga när vi promenerar med dem, men det får vänta.

De gånger jag har tappat sugen har det berott på för enformig ridning, för höga krav på mig själv, avsaknad av tränare och träningskompisar, eller mycket att göra på jobbet. Jag har låtit det hela bero. Man måste inte tvunget rida, man kan ha hästen enbart för sällskap, ifall man själv och hästen trivs med det, inget fel i det. Eller så hittar man andra saker man hellre gör med sin häst, än rider på den.

 

[TwiggyM]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag tappade helt ridintresset för sisådär 3 år sedan. Min dåvarande häst hade varit skadad en längre tid och jag valde då helt enkelt att låta honom gå i pension. Dock fanns fortfarande hästintresset kvar så jag började med det jag alltid tänkt börja med någon gång nämligen avel.

Idag har jag en vuxen hingst, 2 avelsston och två ungston på tillväxt. Hingsten tränas helt och hållet av min syster och stona går enbart i avel.

För mig fungerar det här utmärkt! Jag får göra det jag tycker är roligt nämligen betäcka, vänta på föl, sköta markservice och ta hand om föl och unghästar. Syrran ser till att hingsten får en ordentlig utbildning och så småningom blir mer meriterad och jag kan bara gå vid sidan om och njuta av att titta på ekipaget.

Idag kan jag sitta upp någon enstaka gång när andan faller på och visst kan det vara lite roligt då! Men dels har jag inte riktigt tiden som regelbunden träning kräver och dels är intresset för ridningen alldeles för svagt.

 

[M-Meduza]

Sv: Att tappa intresset för ridning men inte hästen?

Jag bytte stall =) Varit inne i en svacka i över ett halvår. Skött om hästen och allt men inte ridit.. men nu bytte jag stall där jag har stallkompisar och paddock och det har blivit en riktig nytändning =)..