Att vara beroende av sina barn

[ako]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Fast du frågade ju i ett tidigare inlägg hur båda föräldrarna kunde vara delaktigt i barnet även om den ena jobbade...

 

[Lenis]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Kinesiska-supermammor-debatten, som jag tyckte var rätt provocerande, illustrerar det väl. Att jag älskar mitt barn är ingen garanti för att jag är eller blir den bästa mamman. Man kan göra rätt så många horribla saker i kärlekens namn.

Amen to that.

-------------------------------

Angående påståendena om att ingen kan ta hand om barnen så bra som mamman som älskar dem gör.. tja det beror väl på vad man menar med ta hand om. Att utvecklas kan man behöva hjälp med på vissa plan och där räcker inte kärlek. Skulle jag bara ha lärt mig saker av de som älskar mig genom uppväxten vore jag ganska torftigt upplyst måste jag säga..

Nu har ju tråden gått vidare till att inte enbart handla om bebisar och då kan jag väl skriva som så att har en person i min omedelbara närhet som inte gick på dagis eller lekis eller liknande alls, mamman valde att vara hemma hela uppväxten. När hen började "riktiga" skolan vid 7 års ålder upplevde hen det som extremt jobbigt med alla andra barn (har bara ett syskon), alla krav som ställs när man umgås med 20 andra barn etc. Detta hängde med ända upp till sexan/sjuan nån gång när det började vända. Att hålla barnen hemma så länge tror jag kan göra mer skada än nytta.

Sen har jag all förståelse för TS situation, men det är ju en bebis, herregud. Och ska man lyssna på vad alla andra säger jämt blir man tokig, vet inga som får höra så mycket olyckskraxande som nyblivna mammor..

 

[Hiddeous]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Fast du frågade ju i ett tidigare inlägg hur båda föräldrarna kunde vara delaktigt i barnet även om den ena jobbade...

Jag tror inte att det var jag, det var nog Mabuse? Men hon har ju helt klart rätt i att de flesta inte är jämställt engagerade i sina barn. Jag menar, det är mycket begärt att vara vaken halva natten, gå till jobbet på morgonen och sedan vara aktiv förälder när man kommer hem! Jag hade inte orkat med det.

 

[Hiddeous]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Istallet for att putta fram barnet i livet och klippa alla band sa fort man kan sa later man barnet dra lite i tradarna tills det kommer loss, precis nar det behover det.

Jag är inte ute efter att klippa band i uppfostringssyfte, utan att skapa fler band med fler människor än mig.

 

[Mabuse]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Men VEM säger att barnet spenderar hela dygnet med MAMMAN för att man samsover och/eller inte utnyttjar barnvakt speciellt ofta?

Diskussionen handlar ju om mammor som aldrig någonsin släpper barnen ifrån sig, som alltid sover med barnet, som är med barnet 24/7?

I ett lite mer balanserat (i mina ögon) föräldraskap, där barnet ibland är med mamma, ibland med pappa och ibland med moster eller farmor uppstår ju inte problemet "Jag är mamma och står inte ut med att någonsin vara ifrån mitt barn". För då är man ju ifrån sitt barn ibland, och barnet får tillfälle att vara med t ex pappan.

 

[Mabuse]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Jag tror inte att det var jag, det var nog Mabuse?

Nej, det var inte jag heller, vad jag minns.

 

[ako]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Jag tror inte att det var jag, det var nog Mabuse? Men hon har ju helt klart rätt i att de flesta inte är jämställt engagerade i sina barn. Jag menar, det är mycket begärt att vara vaken halva natten, gå till jobbet på morgonen och sedan vara aktiv förälder när man kommer hem! Jag hade inte orkat med det.

Förlåt, jag kanske blandade i hop inläggen . Det du beskriver ovan är absolut för mycket begärt! Det är ju därför man lämpligtvis delar på f- ledigheten. Mer rimlig fördelning tycker jag i ovanstående fall är: Sova på natten, jobba på dagen, vara aktiv förälder (och ge den föräldralediga partnern avlastning och egentid) under e m och kväll!

 

[ako]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Diskussionen handlar ju om mammor som aldrig någonsin släpper barnen ifrån sig, som alltid sover med barnet, som är med barnet 24/7?

I ett lite mer balanserat (i mina ögon) föräldraskap, där barnet ibland är med mamma, ibland med pappa och ibland med moster eller farmor uppstår ju inte problemet "Jag är mamma och står inte ut med att någonsin vara ifrån mitt barn". För då är man ju ifrån sitt barn ibland, och barnet får tillfälle att vara med t ex pappan.

Det håller jag med om! Men det var inte så jag skrev i de inlägg jag skrev, även om huvudinlägget i tråden handlade lite om det. TS barn är ju å andra sidan så litet ännu, så jag tror nog att de hinner frigöra sig från varandra, och inte stod det väl att hon inte ville släppa barnet ifrån sig till pappan ens?

 

[vindvissla]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Jag är inte ute efter att klippa band i uppfostringssyfte, utan att skapa fler band med fler människor än mig.

Jag förstår det. Och tycker att det är alldeles för tidigt för trådskaparens 9-månaders dotter. Och det tycker mamman, pappan och uppenbarligen dottern också eftersom hon just nu är mammig och pappig. Och om jag har förstått dig rätt tycker du man borde öva på att vara med andra, medan jag menar att man ska låta barnen välja själva och släppa just det bandet när det är läge.

 

[Petruska]

Sv: Att vara beroende av sina barn

och inte stod det väl att hon inte ville släppa barnet ifrån sig till pappan ens?

Jag tycker att trådstarten är rätt otydlig på den punkten.

 

[Hiddeous]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Och om jag har förstått dig rätt tycker du man borde öva på att vara med andra, medan jag menar att man ska låta barnen välja själva och släppa just det bandet när det är läge.

Jag tror inte de nödvändigtvis väljer själva, de väljer vad de är mest vana vid (mamma), och det borde vi kunna påverka.

Min reaktion var fö mest på TS beroende av sitt barn, inte på barnets beroende av mamma.

 

[_saga_]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Oj, den här diskutionen väckte massa tankar!
Jag har sett det mesta ni skrivit, men bara suttit på telefonen och inte orkat svara men nu har jag startat datorn för att kunna göra det.

Som jag skrev, det är mitt beroende av dottern som jag undrade över - inte hennes till mig.
Även om hon är en aning mammig på kvällstid så vet jag att hon kan känna sig trygg utan mig eller hennes pappa, som exempel mormor eller farmor, faster.
Någon undrade över hennes pappa, och eftersom vi lever tillsammans så är hon lika trygg med sambon som med mig.
Även om det är jag som är hemma på dagtid så spenderar ju far och dotter tid när han är ledig och efter jobbet, han har varit ledig ganska mycket då och då. Så deras relation är det inget fel på.
Jag lämnar ju dottern till honom när jag jobbar exempelvis, vilket ju inte gått om hon inte var rtygg med honom.

Sen skrev någon och reagerade på att jag hade kallat sambon "min dotters pappa".
Jag tror du mer märkte ord än innebörden, jag skrev nog så just därför att när jag skrev inlägget tänkte på dottern, därav att det blev hennes pappa.

Någon annan skrev att många skiljer sig under småbarns åren därför att man slutar vara ett par och intar rollen som förälder.
Men, just nu känns det faktiskt så. Min dotter är såpass liten att jag "känner" att det är viktigast att vara just hennes mamma än mig själv.
Jag kommer alltid vara hennes förälder, men ju äldre hon blir ju mer kan jag "återta" mig. Det kanske låter jätteknasigt, just det här stycket, men så tänker jag.
Dessutom är det ju bara en kort tid av ens liv som det är som det är just nu och jag har tilltro till att vårat förhållande är såpass starkt att det inte gör oss någonting.

I grund och botten är ju jag alltid jag, det går knappast att ändra på, men FÖR TILLFÄLLET är min roll som mamma viktigare än att göra saker på annat håll som min dotter inte kan vara med på.
Helt medvetet val = därför dottern inte varit hos barnvakt ännu.

Som någon annan skrev om just samsovningen, har man det så, så får man inse att en sängkammare inte behöver vara just där sängen är. ;D

Kanske har det också påverkat att jag inte vill lämna bort dottern är att min lillebror dog endast 23 år i oktober, knall och fall och helt utan förvarning och det var jag som hittade honom. Det gjorde mig medveten om att inte ta nånting förgivet för man vet ingenting. Ingenting.

 

[_saga_]

Sv: Att vara beroende av sina barn

I ett lite mer balanserat (i mina ögon) föräldraskap, där barnet ibland är med mamma, ibland med pappa och ibland med moster eller farmor uppstår ju inte problemet "Jag är mamma och står inte ut med att någonsin vara ifrån mitt barn". För då är man ju ifrån sitt barn ibland, och barnet får tillfälle att vara med t ex pappan.

Men hon är ju med mig och sin pappa ibland? Dels jobbar jag ju varannan helg och sen vill jag åka till stallet eller träffa någon utan dotter. Varför ska jag blanda in andra människor utanför vår familj OM det inte behövs ännu?Kommer inte den tiden ändå med dagis och vardag?

Jag ska förtydliga.
Jag KAN vara utan dottern, men VARFÖR skulle jag? Biograferna finns kvar. Teatrarna står kvar. Några timmar skulle jag kunna lämna bort om det var nåt viktigt, men jag vet inte vad det viktiga skulle vara? Jag har inte hamnat i någon sådan situation ännu och skulle en sådan komma, ja typ rättegång av nåt slag, begravning, bröllop, arbetsintervju skulle jag lämna henne utan att vara orolig till någon närstående men det tar jag då.
För jag BEHÖVER inte. och KOMMER inte om det inte behövs. Hon är för liten. Det visar hon själv eftersom hon blir ledsen om jag eller sambon går ifrån för det mesta, ibland går det men ibland inte.

 

[Mabuse]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Men då gör du ju saker som inte inbegriper dottern? Du åker till stallet utan henne?

Du skriver att "min roll som mamma viktigare än att göra saker på annat håll som min dotter inte kan vara med på", men det är ju inte riktigt sant, om du sedan väljer att åka till stallet hellre än att vara med dottern och fokusera på din roll som mamma?

Och gott så - jag tror kanske att ditt sätt att uttrycka dig i trådstarten fick din inställning till föräldraskap att framstå som mer extrem än vad den är.

Du åker till stallet, du åker till jobbet - du gör en hel del utan dottern. Vad ni inte verkar göra är saker på tu man hand du och sambon, utan dottern?
'
Så det är ju inte tiden då du är du, inte bara mamma, som du offrat, utan tiden då du gör saker på egen hand med din sambo. Men brukade ni göra en massa saker på tu man hand innan? Annars är kanske inte skillnaden så stor egentligen.

Du frågar varför du ska vara utan dottern - tja, uppenbarligen har du ju svaret själv, eftersom du väljer att göra saker utan henne ibland. Gissningsvis för att du ibland hellre vill vara i stallet, än med henne?

Att du sedan inte går på bio eller teater - tja, det är väl snarast en intressefråga. Det finns massor med människor som aldrig satt sin fot på en teater hela sitt liv, det behöver inte bero på att man har barn.

 

[Cambrie]

Sv: Att vara beroende av sina barn

Jag tycker du ska skita i vad folk säger... Dock kan det komma oväntade saker som gör att man måste släppa lite på navelsträngen. Till xempel sjukhusvistelser för både dig och barn och så vidare... Jag har själv en ettåring nu och har legat inne på sjukhuset i tio veckor... Det har då känts skönt att veta att flickan har det jättebra hos mormor, är trygg där och att JAG vet att det fungerar att spendera nätterna där redan från början. Pappan har inte varit ett alternativ tyvärr, han behöver jobba (annars klarar vi oss inte ekonomiskt) och pendla till sjukhuset...

Personligen skulle jag inte kunna samsova med bebisen, i början var det en sak när hon ammade hela nätterna, men sedan gick det inte. Både jag och sambon är otroligt rörliga på nätterna, jag är helt enkelt rädd för att rulla över henne. Nu när jag är höggravid igen är jag så klumpig och har sån värk att jag behöver min space när jag väl ska röra mig...

Dessutom har både jag och sambon från början sagt att vi ska inte bara vara föräldrar utan fortfarande vara ett par... Det är svårt med en liten brevid sig... Men alla är vi ju olika hur vi känner. Som sagt, skit i vad andra säger... Ni gör som ni vill med ert barn.