Avskyr att bli fotograferad

Sv: Avskyr att bli fotograferad

Ditt svar ger mig intrycket att du tycker att bilden kan ha varit avgörande till varför du inte fått ett svar. (Min personliga åsikt är f ö att foton, tillsammans med etnicitet bl a inte hör hemma på ansökningar.)

Poängen är väl att en kan inte kontrollera andras intryck till den grad. Vi har ingen aning om vad som försiggår i andras huvuden, hur de tycker, tänker eller känner om oss.
Som någon skrev - (ca) "jag blir inte heller bra på bild om det inte är lite suddigt, för mitt ena öga är lite mindre än det andra":crazy:

Alltså ingen - INGEN - tittar på våra ansikten på samma sätt som vi själva gör. Ingen - INGEN - uppfattar våra personligheter på samma sätt vi själva gör. Och vi har ingen - INGEN - möjlighet att kontrollera något av dem.

Jag kommer ihåg när jag skulle nätdejta första gången och visade mitt urval bilder - som jag var nöjd med och tyckte representerade mig - ingen höll med och ingen tyckte att jag valt varken fina eller representativa bilder av mig själv.

Så jag undrar, liksom någon tidigare här i tråden, hur det egentligen står till med självbilden? Har ni någonsin frågat er själva om den är realistisk? Eller lämnat utrymme för andra att ta ansvar för sin egen uppfattning?

Vad håller ni på med, varför är ni så otroligt elaka mot er själva?
 
Senast ändrad:
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Jag jobbar med foto, och jag ser det här ofta - i varierande grad.
Min erfarenhet för att komma vidare med det är att ta i problemet direkt. De allra flesta uppskattar att fotografen frågar hur bekväma de är att bli fotade, och utifrån vad de svarar får vi jobba tillsammans. Jag är bra på att regissera, hitta vinklar och poser och att hela tiden prata med och bekräfta personen jag plåtar på ett ärligt och konstruktivt sätt. Det är superviktigt att återkoppla och att ge lite av kontrollen till personen framför kameran. Många personer som tror att de är fula eller som inte tycker om sig själva mår ofta bättre efter en plåtning med en bra fotograf, som kan visa skillnaden på hur en ser ut om en sträcker på sig mer, lyfter lite mer på hakan, slappnar av i musklerna runt ögonen och i pannan, ler med eller utan tänder - och som berättar att nej, du behöver inte le och titta in kameran. Det är inte skolfoto.

Och ingen är ful.

Om du inte är redo för terapi och verkligen ta i den stora problemet, så kanske du ska kontakta en duktig fotograf som du kan känna dig trygg med och börja i den änden?
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Vi kan konstatera att om många är med på ett gruppfoto så tittar alla bara på sig själva. Så hur man ser ut själv är ganska oväsentligt för andra än en själv. :D
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Om jag skulle behöva bli fotograferad i jobbet eller sitta i en TV-soffa eller något sånt så skulle jag nog kosta på att ta proffshjälp med sminkning. Jag tycker att mitt ansikte blir blekt och konturlöst på bild och att jag får små grisögon. Jag tror att smink kan hjälpa ganska mycket där. Jag tycker att det är intressant när kändisar som Lady Gaga och Kate Perry lägger ut bilder på sig själva utan smink. Man ser hur mycket skillnad sminket gör och hur mänskliga de ser ut när huden är naken.
Sen tror jag att jag skulle kunna stå ut med foton på mig själv om någon människa som var lite duktig på belysning och fotografering tog en serie bilder på mig, och bara visade mig de bra bilderna. Det finns ett par bilder av mig som jag tycker är fina.


Jag hade också stor motvilja mot att bli fotograferad, även om det inte gav mig ångest.
Det hängde kvar till dess att jag (för ca 25 år sedan) gick hos en fotograf som både stylade, sminkade och tog fram det bästa av mig på fotona. Det räckte inte med ett konstlat leende (och dubbelhaka som jag oftast fick) utan det togs många bilder. Jag blev dirigerad att visa de bästa vinklarna och hann slappna av.
Jag fick ett kanonfoto och några riktigt bra. Fotot gav jag till min far som inte kände igen mig.....
Det där ökade min självsäkerhet så att även om jag nu blir fotograferad och ser usel ut, så vet jag i alla fall att jag en gång i livet såg ut som en fotomodell (nåja). Kan ta fram det vid tillfällen när man känner sig låg.

Du är en person jag gärna skulle lära känna ordenligt om vi bodde nära varandra.
Du skriver att du är väldigt lik en person du avskytt, men du hade ju en fader också och hans släktingar kan säker peka på åtskilliga detaljer som är typiska för den släkten. Detaljer som du kanske kan fokusera på ett tag.

Men ett samtal med ett beteendeproffs kan säkert ge nya vinklar på hur du ska gå tillväga för att kunna se dig själv på bild utan att bry dig nämnvärt.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Jag jobbar med foto, och jag ser det här ofta - i varierande grad.
Min erfarenhet för att komma vidare med det är att ta i problemet direkt. De allra flesta uppskattar att fotografen frågar hur bekväma de är att bli fotade, och utifrån vad de svarar får vi jobba tillsammans. Jag är bra på att regissera, hitta vinklar och poser och att hela tiden prata med och bekräfta personen jag plåtar på ett ärligt och konstruktivt sätt. Det är superviktigt att återkoppla och att ge lite av kontrollen till personen framför kameran. Många personer som tror att de är fula eller som inte tycker om sig själva mår ofta bättre efter en plåtning med en bra fotograf, som kan visa skillnaden på hur en ser ut om en sträcker på sig mer, lyfter lite mer på hakan, slappnar av i musklerna runt ögonen och i pannan, ler med eller utan tänder - och som berättar att nej, du behöver inte le och titta in kameran. Det är inte skolfoto.

Och ingen är ful.

Om du inte är redo för terapi och verkligen ta i den stora problemet, så kanske du ska kontakta en duktig fotograf som du kan känna dig trygg med och börja i den änden?

Det var det här jag försökte få fram....
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

En sån fotograf skulle få fotografera mig.

Jag är inte dummare än att jag fattar att rätt belysning, bra sminkning och rätt vinklar gör stor skillnad för resultatet.

Däremot skulle jag aldrig gå till en sån där fotograf som gör makeovers och sen tar studiobilder. När jag ser såna bilder tycker jag inte att de representerar personen på bilden, även om de är "snygga". Mycket personlighet går förlorad i såna bilder.

Jag har hellre en "ful" bild som förmedlar min personlighet än en "snygg" bild där jaget är borta.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Rie, jag tror att du blandar ihop mig och Tanten i inlägg 26. Jag antar att andra halvan av inlägget är riktat till henne?
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Kul att det gjorde skillnad för dig :) intressant att det var just "jag kan också vara fejk" som boostade självförtroendet. Kul att fundera på det - är det månne frihet att inse att vi kan ta kontroll över vissa saker - inför oss själva - och att den formen vi är stöpta i inte är helt oformbar..? Även jag kan förändras?

Typ kl

Inte heller att förglömma hur sällan ens intryck av ett foton överensstämmer med verkligheten. Det kan vi nog till stor del "tacka" social media för.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Kul att det gjorde skillnad för dig :) intressant att det var just "jag kan också vara fejk" som boostade självförtroendet. Kul att fundera på det - är det månne frihet att inse att vi kan ta kontroll över vissa saker - inför oss själva - och att den formen vi är stöpta i inte är helt oformbar..? Även jag kan förändras?

Typ kl

Inte heller att förglömma hur sällan ens intryck av ett foton överensstämmer med verkligheten. Det kan vi nog till stor del "tacka" social media för.


Finns massor på fb om hur man retuscherar "snygga" i bilder , helt andra människor live
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

En sån fotograf skulle få fotografera mig.

Jag är inte dummare än att jag fattar att rätt belysning, bra sminkning och rätt vinklar gör stor skillnad för resultatet.

Däremot skulle jag aldrig gå till en sån där fotograf som gör makeovers och sen tar studiobilder. När jag ser såna bilder tycker jag inte att de representerar personen på bilden, även om de är "snygga". Mycket personlighet går förlorad i såna bilder.

Jag har hellre en "ful" bild som förmedlar min personlighet än en "snygg" bild där jaget är borta.

Du har helt rätt.
Det där konceptet med "modell för en dag" när en blir sminkad med röd och gul ögonskugga och får posera drömskt med huvudet på sned ovanför en spegel är så långt från en genuin och "djup" porträttplåtning en kan komma. :yuck:

Det värsta en fotograf kan göra med en osäker person är att lämna den helt ensam framför kameran. Det går inte att tvinga fram eller vänta ut en person som är så osäker eller mår så dåligt.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Kul att det gjorde skillnad för dig :) intressant att det var just "jag kan också vara fejk" som boostade självförtroendet. Kul att fundera på det - är det månne frihet att inse att vi kan ta kontroll över vissa saker - inför oss själva - och att den formen vi är stöpta i inte är helt oformbar..? Även jag kan förändras?

Typ kl

Inte heller att förglömma hur sällan ens intryck av ett foton överensstämmer med verkligheten. Det kan vi nog till stor del "tacka" social media för.

Intressant det där med social media/internet/teknik. Kan det vara så att man ser så mycket mer bilder och video idag av vanliga människor att det här med utseende är mer medvetet?

Jag menar, vi vet att "gör om mig"-bilder är före och efter och att mycket är tillrättalagt och "fusk".

Vi vet också att kändisar ser ut som kom och hjälp mig på mindre smickrande bilder och att de därför också är mer av vanliga dödliga? Vi vet också hur modeller, som redan är perfekta, retuscheras och lögnen är accepterad.

Själv noterade jag att jag inte är så tokig på video (!) och att det förmodligen beror på att jag (när jag har något att förmedla), är mer fokuserad på det än något annat? Det är i alla fall den enda rimliga förklaringen jag kan komma på.

Stillbilder är värre (rent estetiskt).

För min del har jag också en viss mättnad av alla människors eviga bildupplägg på facebook. Lite tröttsamt är det med denna självcentrering hos vissa. Man tappar lite intresset rent allmänt och kanske är det inte så intressant heller om man själv är med (fast där är jag som Bläckis - lägg inte ut bilder på mig).
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Absolut!
Men även också de bilder många väljer att lägga upp på sig själva. De är sällan den enda bilden de tog, t ex. Eller utan drömskt filter. Osv osv. Men allt marknadsförs som: så här underbart är mitt liv just nu. Inget fel med det, men det är ett redigerat ögonblick av ett tillfälle vi som betraktare vet mycket lite om (men gärna läser saker in i) :)
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Du har helt rätt.
Det där konceptet med "modell för en dag" när en blir sminkad med röd och gul ögonskugga och får posera drömskt med huvudet på sned ovanför en spegel är så långt från en genuin och "djup" porträttplåtning en kan komma. :yuck:

Det värsta en fotograf kan göra med en osäker person är att lämna den helt ensam framför kameran. Det går inte att tvinga fram eller vänta ut en person som är så osäker eller mår så dåligt.

Menar du de där spegelbilderna där man lägger kinden mot handryggen?
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Absolut!
Men även också de bilder många väljer att lägga upp på sig själva. De är sällan den enda bilden de tog, t ex. Eller utan drömskt filter. Osv osv. Men allt marknadsförs som: så här underbart är mitt liv just nu. Inget fel med det, men det är ett redigerat ögonblick av ett tillfälle vi som betraktare vet mycket lite om (men gärna läser saker in i) :)

Visst blir det enahanda? Jag har i alla fall ledsnat.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Hahahaha, ja, det är ungefär samma mall hos alla de där fotograferna...

Över huvud taget är jag fascinerad av fenomenet "makeover". I tidningar och sånt blir det sällan bra, "före" är så mycket mer levande och vackert än "efter". Det är också en tankeställare.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Hahahaha, ja, det är ungefär samma mall hos alla de där fotograferna...

Över huvud taget är jag fascinerad av fenomenet "makeover". I tidningar och sånt blir det sällan bra, "före" är så mycket mer levande och vackert än "efter". Det är också en tankeställare.

Håller med! Utöver att före-bilden är val att vara sämsta/minst smickrande möjliga och efterbilden är hårt regisserad och blir platt och intetsägande. Bästa bilderna på människor oavsett utseende tycker jag är när de gör något, där man ser mer av människan och inte bara ytan.
Såg även nån bildserie på olika modeller tagna ur bra resp dåliga vinklar, den var väldigt intressant, se om jag hittar länken igen.
Vad som gör en människa vacker har så lite med ansiktsdrag och kropp att göra.
 
Sv: Avskyr att bli fotograferad

Ja, ett erkänt knep för att fotografera barn är ju att göra det i smyg, när de inte är medvetna om kameran. Funkar bra på vuxna också...
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Överproduktion av hud?
  • Häst
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp