Behöver tips och råd - hundar bråkar

[Caen]

Hej!

Jag har tre hundar, alla blandraser. En hanhund på cirka fyra år, hans barn som båda är cirka 9-10 månader(de har olika mammor dock).

Pappan är yorkshire terrier och dansk-svensk gårdshund.
Hon-valpen är såklart samma raser som pappan och även shih tzu.
Han-valpen är som pappan men även char-pei.

När vi fick han-valpen var han väldigt rädd och låg och skakade. Han kunde ligga med huvudet på våra fötter då vi satt ner. Har inte haft den erfarenheten med någon annan hund.
Han är rädd för människor(speciellt barn), hundar men också "konstiga" saker som t.ex barnvagnar, men samtidigt är det som att han är överst i rangordningen bland våra hundar. Han har inte attackerat människor, men om någon han inte känner eller träffat många gånger vill hälsa eller rör sig lite, kan han hugga i luften eller rygga ifrån. Han är väldigt galen i mat och vaktar den mot de andra hundarna. Vi har märkt att han inte är lika rädd för människor om de gett honom mat eller hundgodis. Han har även en bädd som han vaktar.
Hund-pappan är galen i leksaker, men det går inte längre att leka med honom om han-valpen är med. Så fort en av de andra hundarna tar en leksak(eller får ett ben) ska han ha det. Får han inte det blir han arg och då kan han och pappan ryka ihop. Oftast undviks bråk då de andra hundarna ger efter och låter han ha leksaken. Pappan har blivit så nedstämd sedan vi fick valparna. Säkert för att han inte får all uppmärksamhet, men han verkligen älskade att leka innan.
Hundar som förut inte haft problem med att komma in till oss är nu rädda för att komma in. De kan sitta i hallen och vänta medan ägarna är hos oss. Har bara stött på en hund som inte är rädd för honom hittills.
En familjemedlem som han inte träffat förut bodde hos oss ett par dagar. Som vanligt var han osäker på henne, men det gick ändå ganska bra. Hon satt i vardagsrummet en kväll med alla oss andra, sen gick hon och bytte kläder och då skällde han-valpen till och morrade lite, men viftade sedan till med svansen då han såg att det var hon och hörde hennes röst. Här började jag undra om han har dålig syn?

Ett stort problem nu är att han-valpen och pappan ryker ihop rätt ofta. Han-valpen är större än pappan, men lite mindre än två terrier ihop så att säga.
När vi ska gå ut till exempel så är det lite som att hon-valpen skyddar pappan för hon börjar låta och liksom småbiter lite på han-valpen(endast i hallen, inte när vi är ute och går). Inte så att hon morrar eller går till attack(mer som lek, fast ändå inte), men liksom bara hänger på honom. Då bryr han sig inte eftersom att hon är så liten och som sagt är det inte bråk, men ändå inte lek.
Han kan dock små-bita hon-valpen rätt ofta.

Tror ni det går att få bukt med allt det här eller borde vi leta efter ett nytt hem åt honom? Ett hem utan andra hundar så kanske det blir lättare att jobba bort hans rädsla för människor(om det nu går?).
Går det att få ett slut på pappan och han-valpens bråk beroende på vem vi stödjer? Att de ryker ihop är ganska nytt, men han har alltid tagit leksaker och på så sätt visat att han inte är rädd(eller inte vet att han inte borde göra så om han har lägre rang). Bör vi stödja pappan, eller är det valpen?
Jag känner såhär: valpen är ju trots allt rätt ung, men han är större än pappan och om han nu är högre i rang, ska man verkligen bestämma att han inte ska få vara högst i rangordningen bland hundarna? Även om min mamma är överst i rang, har väl hundarna olika platser i ordningen som bör följas?

Personligen, trots allt det här, är han min "favorit"-hund. Han är verkligen gossig och väldigt lugn och fin annars och min mamma känner att det är bäst att ta bort honom.

 

[Caen]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Min mamma har nu pratat med en hundpsykolog. Han säger att vi borde ta bort honom och att omplacera honom bara kommer bli jobbigt för honom då han måste vänja sig med nya ägare och deras bekanta.
Han sa också att så småningom kommer hon-valpen bli som en leksak i och med att han småbiter/är lite hårdhänt med henne ibland.

Antar att han bör tas bort Typiskt att just han är såhär, tänker jag.

 

[Fiffi1]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Två hanar kan börja mäta sig med varandra när den yngre blir äldre men den du har är ju fortfarande ganska ung. Prova att kastrera han-valpen, det kanske hjälper och då slipper du ta bort honom. Och det där med att han är rädd, måste fråga om du är på riktigt? En valp + unghund kan bli skraj mellanåt utan att det är något fel.

 

[vallhund]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Min mamma har nu pratat med en hundpsykolog. Han säger att vi borde ta bort honom och att omplacera honom bara kommer bli jobbigt för honom då han måste vänja sig med nya ägare och deras bekanta.
Han sa också att så småningom kommer hon-valpen bli som en leksak i och med att han småbiter/är lite hårdhänt med henne ibland.

Antar att han bör tas bort Typiskt att just han är såhär, tänker jag.

Det var det dummaste jag hört på MYCKET länge.
Hur kan en person rekommendera att avliva en hund istället för omplacering?
O hur kan hon förutspå att tikvalpen kommer att bli leksak för hundpappan?
När tiken börjar bli könsmogen så är det nog slut med det.

En person med så lite kunskap är förmodligen en rörmokare eller plattläggare som aldrig sett en hund eller ens vet hur de ser ut.
Titeln hundpsykolog är inte skyddad o vemsomhelst kan titulera sig det.
Och tjäna penga på folks/hundägares okunskap, sök råd hos en erfaren
instruktör som kan lämna referenser från tidigare klienter.

Det är oftast väldigt svårt att utöka sin flock med två valpar/unghundar samtidigt, inte ens de flest erfarna hund'ägarna brukar göra så.

 

[sagalisa]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Med risk för att låta elak..men VARFÖR har du tagit valpar efter denna hanhund? Vad har han att tillföra hundvärlden?

Att du sedan tar hem två valpar i samma ålder och vidare funderar på att avliva hanhunden när han inte fungerar. Nej förlåt mig, men usch vad oseriös du framstår för mig!

 

[Narcissa]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Jag håller med dig. Nog för att jag själv har en blandras men jag anser också att TS framstår som otroligt oseriös som tänker på att avliva den äldre hanen.

 

[Bewildered]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

..tror iofs det ar han-valpen hon tankt ta bort?

..kan ha missuppfattat det, men det ar sa jag laser vad TS skrev.


*KL*

..ovriga asikter om den har traden haller jag for mig sjalv.. tankte bara inflika min teori om avlivning..

 

[Narcissa]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Jo..haha oj då. Jag skrev fel.

 

[Swat]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Vilken tråkig situation ni försatt er i!
Galet dessutom att en "hundpsykolog" via telefonen kan råda din mamma att avliva en hund som han inte träffat!

För mej låter det till att börja med som att NI som människor måste sluta att tänka så mycket och börja agera!

INGEN av hundarna - varken hanarna eller tiken - har rätt att "trakassera" någon av de andra!

Osäkra hundar behöver säkra förare! Förare som styr upp vardagen och med tydlighet och konsekvens skapar rutiner som gör att ALLA hundar i gruppen kommer i balans och "mår bra"!

Av det lilla som går att utläsa av ditt inälgg så känns hela "hundsituationen" rätt så kaotisk!
Tränar ni någon lydnad med hundarna?
Kan ni kontrollera dem genom att tex. leka med en hund i taget medan de andra får sitta och vänta?
I hallen - där en av era "flaskhalsar" verkar finnas - kan ni sätta hundarna och låta dem sitta lugnt medan ni sätter på halsband, koppel, tar på er själva skor och jacka osv?

Jag hade personligen tackat era problem ett i taget genom att införa nya "husregler", träna mer lydnad med en och en hund, Suprelorin-chippat hanarna (för att tona ner hormonernas påverkan) och infört noll-tolerans på ALLA former av fulbetenden hundarna emellan!

Att avliva en hund utan att först ha gjort ett seriöst försök med att försöka få hundgruppen att fungera känns som en "enklaste utvägen"-lösning!

/Swat

 

[Bewildered]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

skyll pa flunsan.. det gor jag...

 

[sagalisa]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Jag hade också hajat fel! Skyller på förkylning. Mina åsikter i övrigt står fast...

 

[dpmatte]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Jag hade kastrerat unghanen så snart som möjligt och så hade jag lärt honom att han måste ta hänsyn till den äldre hanen. Eftersom han är som han är så är han ändå inte lämplig att använda i avel. Han har precis blivit könsmogen och ska testa sin status/rang och då kan det bli såhär, speciellt om den äldre hunden går undan eller inte säger ifrån. Han kommer inte att bli som en omvänd hand direkt efter kastreringen, det tar ett tag innan hormonerna går ur kroppen på honom.

Angående rädsla, så kommer de flesta hundar in i en spökålder när de kan vara rädda för allt eller för vissa saker och/eller människor. Ju mer miljöträning de får desto bättre blir det efter ett tag. Om han har varit rädd från början så kan det vara mamman som har påverkat valparna och då kan det bli mycket jobb att få bort hans rädslor. Sen kan det även vara så att raserna han består av inte alls passar ihop, att man inte borde avlat på den kombinationen av raser.

 

[Caen]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Två hanar kan börja mäta sig med varandra när den yngre blir äldre men den du har är ju fortfarande ganska ung. Prova att kastrera han-valpen, det kanske hjälper och då slipper du ta bort honom. Och det där med att han är rädd, måste fråga om du är på riktigt? En valp + unghund kan bli skraj mellanåt utan att det är något fel.

Han-valpen är redan kastrerad, det hjälpte inte. Bråken började efter att han blivit kastrerad.
Ja, det vet jag. Han var väldigt rädd redan när vi fick honom(alltså väldigt rädd), och han kan bli rädd för minsta lilla nu också.

 

[Caen]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Det var det dummaste jag hört på MYCKET länge.
Hur kan en person rekommendera att avliva en hund istället för omplacering?
O hur kan hon förutspå att tikvalpen kommer att bli leksak för hundpappan?
När tiken börjar bli könsmogen så är det nog slut med det.

En person med så lite kunskap är förmodligen en rörmokare eller plattläggare som aldrig sett en hund eller ens vet hur de ser ut.
Titeln hundpsykolog är inte skyddad o vemsomhelst kan titulera sig det.
Och tjäna penga på folks/hundägares okunskap, sök råd hos en erfaren
instruktör som kan lämna referenser från tidigare klienter.

Det är oftast väldigt svårt att utöka sin flock med två valpar/unghundar samtidigt, inte ens de flest erfarna hund'ägarna brukar göra så.

Oj, oj, oj. Pappan till valparna håller inte på alls. Det är han-valpen som nafsar och biter i hon-valpen.
Och hur "hundpsykologen" tänker vet inte jag, inte jag som pratat med honom då jag bara är ett barn i familjen och det är min mamma som har hand om hundarna mest och det var hon som ringde till honom.

Tiken löpte för första gången för ungefär en månad sedan.

 

[Caen]

Sv: Behöver tips och råd - hundar bråkar

Tack för alla svar, men det verkar som att många av tror att jag pratat om pappan när jag egentligen beskrivit han-valpens beteende. Trodde jag var tydlig i min text, men tydligen inte

Pappan är jättefin; vänlig, intelligent, busig, nyfiken och lättlärd.
Sen vi fick valparna har han blivit väldigt stilla och drar sig undan hela tiden - han ser olycklig ut. Han är oftast väldigt stel då han-valpen är i närheten, vänder bort huvudet och undviker honom.
Nu på senaste tiden har pappan börjat lägga sig på rygg(har sett det tre gånger), men det känns konstigt mot en valp som inte är ens ett år?


Sen vill jag klargöra att jag bara är ett barn i familjen, och tyvärr är det min mamma som är överhuvud och jag har inte så mycket att säga till om. Jag tycker själv att min mamma tror att hon har hand om dem bättre än hon själv tycker.
Grejen är den att eftersom hon anses som ledaren i flocken enligt hundarna, lyder de henne ganska bra, i alla fall avsevärt mycket bättre än oss andra. Men hon har ändå inte liksom tränat in det i dem så att de ska lyda oss andra i familjen.

Jag har velat träna dem själv, men jag tänker att det inte kommer gå då jag först av allt inte är ledare(både mamma och hennes sambo över mig) i flocken, och om dessutom de andra i min familj inte är intresserade av att göra samma sak blir väl det jag försöker lära dem väldigt svårt för hundarna att följa, om jag förstått det rätt?
En "lag" som bryts är inte längre en lag, har jag läst i en hundbok.


Jag håller med er - jag tycker inte den ska avlivas. Men min mamma, och framför allt min mammas sambo som inte alls gillar han-valpen och säger att det är bäst att avliva den, håller inte med.
Jag tror själv(och jag är verkligen ingen expert) att han-valpen haft det lättare om vi redan från början haft kommandon och regler för ALLA hundarna för att skapa en slags harmoni och säkerhet - men som det är nu gör de regler lite som de känner för det och de bryts då de inte själva orkar följa dem, och de verkar mest ha regler för han-valpen.
Pappan och hon-valpen får t.ex äta uppe på en soffa i köket, och de får äta direkt vi ger dem skålarna. Pappan får mat först, sen hon-valpen, sist han-valpen. Han äter på golvet och måste sitta still tills vi säger "varsågod".
Det började jag med och fick min mamma att följa efter, men är väl bäst om vi gör så med alla hundar som vi gör med han-valpen.
Han-valpen sitter fint och stilla och väntar när vi ska gå ut. Den enda som får "spel" är hon-valpen som går på han-valpen. Jag fattar inte varför hon gör det just när de ska gå ut. Min mamma säger att det är för att hon vill visa att hon tar pappans parti, men jag förstår inte varför hon ska visa det just när de går ut?


Jag är verkligen ledsen över att de inte orkar bry sig, att de tror det vet allting om hundar - men vad ska jag göra? De lyssnar inte på mig. När jag sa att min mamma skulle fråga om råd på hundforum som detta och inte bara från den där hundpsykologen hon ringde, sa hon att hon hellre ville lyssna på en hundpsykolog och inte litade på folk på internet som hon inte vet vad de har för kunskap. Hon är dålig på datorer och vet väl kanske inte vad jag pratar om, men det är väl ingen ursäkt.

Jag har sagt flera gånger att jag tycker att vi ska gå lydnadskurser(eller åtminstone att jag och min mamma tränar dem på egen hand), men min mamma lyssnar inte.

Min mamma verkar vilja försöka ett tag till, men hur länge det håller vet jag inte. För varje gång pappan och valpen ryker ihop kommer det närmare, känns det som.
Sen vet jag inte om det är någon ide att försöka, om man inte verkligen försöker...

Jag vet att det är svårt att veta när man läser i en tråd/forum såhär, men det känns som att jag fått onödigt mycket "flames"/skit för något jag faktiskt inte rår för. Jag har ingen talan när det gäller hundarna.
Jag har växt upp med en massa olika sorters djur som jag hittat tröst hos mer än vad jag har hos människor(som ni kanske kan läsa mellan raderna inkluderar min familj) och om jag verkligen inte brydde mig och ville min familjs hundar ska få ett bra liv, hade jag inte sökt mig till det här forumet som jag hittade genom google i desperation samtidigt som min mamma pratade med hundpsykologen.

Tack för svaren!