Behöver lite uppmuntran!

[Mysaan]

Jag har nu på äldre dagar efetr att ha varit skogsmulle i massa år bestämt mig för att skola om mig till westernryttare. Startade min omskolning med en clinic på en vecka vilket var väldigt lärorikt.

Nu problemet. Jag känner mig som en jävla nybörjare och det är så hemskt att känna så. Jag sitter och spänner mig för att komma ihåg allt jag lärt mig och inte ta till det jag lärt mig som engelsk ryttare.

Det är supersvårt och trots att jag får hjälp och stöd så känns det och ser ut som en nybörjare som knappt aldrig har ridit.

Så nu undrar jag är det ås här för alla? Hur länge ska man kämpa med att försöka lära om innan man kan konstatera att det kanske är dags att kliva av hästryggen för gott?

Hur var det för er när ni omskola er och hur länge hade ni ridit innan ni omskola er?

 

[Kickis]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Men att känna sig som en nybörjare är du inte ensam om - de gör jag med. Jag skolade om mig för över 10 år sedan (oj, var de sååå länge sen??!!) men känner fortfarande att de är lite väl mycket engelskt i min ridning. Särskilt nu när jag inte tränat på länge. Så det bästa är ju att träna för en tränare så ofta man kan och åka på clinics. Men bara för att viljan finns där så har man ju inte alltid tid eller pengarna. Att titta på andra när de tävlar är ju oxå en sak som kan hjälpa. Eller att nån filmar en när man rider.
Men att ge upp känns ju onödigt. Då måste du ju börja göra nått annat istället å då kommer du vara nybörjare på det istället.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jag starta snyggt med en clinci vecka och nu ska vi i mitten av augusti ha en clinic vecka till. Ska prata med tränaren då och säga att ajg verkligen vill lära. Sist han var här sa jag att jag ville få en hint om grunderna bara. Men allt kändes så bra så jag vill verkligen lära mig detta nu.

Ska lära hästen samtiidgt vilket inte gör saken lättare men vi kämpar på med det vi övade på på clinicen och får kvalite så får vi kanske mer tips nästa gång.

Blev filmad första dagen på förra clinicen och ska se till att bli filmad igen. Man ser massor då.

Skönt att höra att man inte är ensam om att känna sig som en nybörjare ibland.

Nja ger jag upp blir jag skogsmulle på heltid eller struntar i detta med hästar och köper en shettis att borsta på.

 

[Bewildered]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

ta det lungt.. det Är skillnad på ridstilarna och det är svårt att lära om saker och ting!!

När du har en riktigt nere, ingetfunkar, nubörjarjagmedfrimärken, dag så föreslår jag att du försöker visualisera en cuttingryttare på en dressyrhäst!! Det är lika svårt att lära om på andra hållet.. och det är få av oss som Inte har skolats om från klassiska ryttare, så vi har alla varit där!

Lycka till och ta det med ett flin! Och kom ihåg, Majoriteten av westernryttarna i sverige har själva suttit i din sits!!

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Tack för dina uppmuntrande ord. En tjej i stallet hävdar dessutom att jag försvårar för mig själv när jag ska skola min kilel samtidigt me han är så underbar så honom vill jag inte göra mig av med.

Mitt största problem är att jag gärna tar stöd i tygeln när jag rider. Lite för att hålla balansen också och det gillar inte ens häst. Rider just nu i bomlöst och det är så jäkla vingligt.

Kan inte sitta ner särskilt mycket i traven heller för det blir lite skumpigt. Hoppas råda bot på det med en bra sadel.

 

[alazzi]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jag rider fortfarande engelskt i westernsadel. Och jag har skolat om för ca 10 år sen. Det tar tid att lära om från något som man lärt sig som barn. Signalsystemet sitter i ryggmärgen och det ändras inte så lätt. Men jag tävlar ändå eftersom tävlandet för mig är mest socialt och ett mål för min träning hemma.

 

[western_wannabe]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jag är också i startgroparna som westernryttare, red engelskt tidigare. Mitt råd är att ta lektioner på rutinerade hästar, det är mycket svårare att lära sig själv western på en häst som inte förstår signalerna, än på en häst som bara förstår de "rätta" signalerna. För mig har övergången till westernridningen blivit ganska enkel faktiskt, efterssom hästarna jag lär mig på kan ridas med små hjälper och inte behöver något stöd på tygeln för att arbeta i rätt form. När jag vet hur något ska kännas, eller hur jag ska genomföra övningen, är det mycket lättare att skola mina egna orutinerade hästar.

Min värsta ovana är att jag i många år använt ordet 'whoa' för att lugna ner tempot på mina hästar, alltså ingen avsaktning utan endast lugna tempot i gångarten, medans det nu blir tvärnit på min tränares hästar

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jag rider fortfarande engelskt i westernsadel. Och jag har skolat om för ca 10 år sen. Det tar tid att lära om från något som man lärt sig som barn. Signalsystemet sitter i ryggmärgen och det ändras inte så lätt. Men jag tävlar ändå eftersom tävlandet för mig är mest socialt och ett mål för min träning hemma.

Ja himmel inte är det lätt. Har ju ridit engelskt i hela 29 år.

Men jag kämpar på så får vi se. Tack för uppmuntran.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Stallägaren har rutinerade hästar som jag brukar rida ibland just för att få ett hum om hur det ska kännas. Vilket är väldigt nyttigt. Fördelen enligt min tränare är ju att min egna häst aldrig blivit skolad så nu när han ska lära sig så behöver det inte skolas om mer än man i övrigt skulle skola om en travare.

Som tur är har jag en snälloch tålamodig häst.

 

[Piraja]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jag har ridit western sen 1995...och än idag påpekar mina tränare...Du, nu är du inne på dressyr igen...visserligen kontrar dom sen med "det är inte alltid en nackdel...men"...ack ja... Den klassiska skolningen sitter i ryggmärgen sen mitten på 60-talet och det är uppenbart svårt att "lära gamla hundar sitta" ... men det går så sakta åt rätt håll

Du blir snart varm i kläderna. Rid och ha roligt!!! Snart nog har du fått grepp om det och det känns genast lättare

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Tack för uppmuntran. Jag kämpar på och snart ska vi ha clinic ute i stallet igen så får jag tränarens hökögon på mig igen.

Det jag tycker är svårast är att inte ta stöd i tyglarna utan våga släppa ut dem. Har en häst nu som gärna inte vill ta stöd på tyglarna heller och jag upptäckte hur jäkla vinglig jag blir i traven när jag inte har lite stöd.

 

[yennork]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Du är ju nybörjare! På Western, alltså.

Det var som när jag började med islandshästar efter mååååånga år med "engelsk" ridning. I början märkte jag bara skillnaderna! Inte använda underskänkel, och vad var det för gångart just nu? Sedan, ju längre jag höll på desto mer märkte jag likheterna. Sen hjälpte jag en kompis med hennes häst som man måste använda "vanlig" underskänkel på. Det var ett elände att rida på ett vis ena dan och ett annat nästa-

 

[Mysaan]

Sv: Behöver lite uppmuntran!

Jo jag vet ju att jag är nybörjare på western men helt plötsligt känner man sig som nybörjare på hästryggen öht. Kan knappt hålla balansen och vinglar omkring. Händerna far åt alla håll och hästen går åt ett tredje håll.

Håhå jaja det blir nog bättre så småningom.