Bestraffning på förskolan

[mandalaki]

Sv: Bestraffning på förskolan

En bra bok jag läst är tex Jesper Juuls Ditt kompetenta barn.

Kul att du nämner den, jag har tänkt på den i samband med det här. Har inte läst den själv, bara läst om den, men redan titeln säger mig väldigt mycket.

Barnuppfostran går ju i trender som allt annat. Att peppra barnets tunga verkar hänga ihop med supernannytrenden där regler är viktiga och gränser ett honnörsord. Supernannytrenden tror jag var en reaktion på curlingperioden - och nu kommer Juul m fl som reaktion på reglerna.

 

[Björk]

Sv: Bestraffning på förskolan

Kul att du nämner den, jag har tänkt på den i samband med det här. Har inte läst den själv, bara läst om den, men redan titeln säger mig väldigt mycket.

Barnuppfostran går ju i trender som allt annat. Att peppra barnets tunga verkar hänga ihop med supernannytrenden där regler är viktiga och gränser ett honnörsord. Supernannytrenden tror jag var en reaktion på curlingperioden - och nu kommer Juul m fl som reaktion på reglerna.

Jag är i och för sig lite kluven till nanny-kritiken. Jag tycker nämligen själv att en del av de programmen ger rätt bra tips (även om det i vissa fall gått över gränsen). Peppring av tungan eller dylikt har jag inte sett som något tips i de programmen. Jag tror på gränser, men jag tror på resonemang och förståelse för gränserna. Gränserna/reglerna ska dessutom vara få och röra viktiga områden, inte handla om detaljer. Barn är ju barn och måste så få vara!

Men jag vill t ex lära vår son att hjälpa till i hemmet utifrån förmåga/ålder. Att bära sin egen tallrik till diskmaskinen när han ätit klart, att städa sitt eget rum, att i högre ålder hjälpa till att laga mat mm.

 

[pompa04]

Sv: Bestraffning på förskolan

Jag blir så upprörd när jag hör sånt här att jag nästan skulle kunna tänka mig att ta nästa tåg till denna eländiga skola o peppra varenda person som deltog. Hade det hänt mitt barn hade hon aldrig mer behövt gå dit

 

[mammzan]

Sv: Bestraffning på förskolan

Det allra värsta i den här vidrigheten är att personalen verkar vara överens om dessa metoder! Det är alltså inte en utarbetad människa som tillfälligt gått över gränsen, utan "medveten pedagogik". Vad gör man om ett barn sparkar? Binder ihop benen? Alltså "Jag håller och du binder?"

Mammzan/Chockad förskollärare

 

[Luff]

Sv: Bestraffning på förskolan

Nu har jag inte sett dom nyare nannyprogrammen men gränssättning har väl föga lite att göra med bestraffning m peppar.
Mycket märkligt att en förskolelärare idag ens kommer på tanken att det skulle vara ok att göra en sådan sak.

Vi går nog mot en helt annan pedagogik. Det verkar som curlingvärldens föräldrar krockar med lärarnas pedagogik, förskolornas sysselsätta barnen hela dagen krockar med att barnens själva ska ta ansvar för sitt skolarbete, färre personal...det är synd att så många barn ska komma ikläm för att pedagogiken hela tiden ska förnyas.
Jag tror att det fungerar med samma pedagogik genom århundranden bara man är medveten om att vad som är viktigt att lära sig uppdateras.
Datakunskap, media osv.
Tydliga mål och vuxna, learning by doing, repetition. Stöd till dom som behöver och låt dom som det går fort för jobba fort.

 

[mandalaki]

Sv: Bestraffning på förskolan

Ibland undrar jag hur tydlig man ska behöva vara egentligen

Peppring av tungan eller dylikt har jag inte sett som något tips i de programmen.

Nu har jag inte sett dom nyare nannyprogrammen men gränssättning har väl föga lite att göra med bestraffning m peppar.

Vad jag skrev var: Att peppra barnets tunga verkar hänga ihop med supernannytrenden där regler är viktiga och gränser ett honnörsord.

Med det menar jag alltså bara att supernannytrenden är ett hårdare tag-system. Än curlingen som verkar ha föregått den och Ditt kompetenta barn-resonemanget som verkar följa efter den.

Att peppra tungan kan vara en form av "hårdare tag" även om nannyn aldrig ens närmat sig kryddhyllan i tanken. De flesta skulle nog trots allt hålla med om pepparn ligger närmare hårdare tag än Juul-barnet.

 

[Pirat]

Sv: Bestraffning på förskolan

Instämmer. Tyckte att Dokument Inifrån gjorde en intressant granskning av "nanny-trenden" i dokumentären "Förgrymmade ungar" som gick i SVT förra veckan.

Vet inte om den går i repris men den går garanterat att se i SVT Play annars. Mycket tänkvärt.

Och visst hänger allt ihop. Naughty-steps och "time out" och peppar på tungan är uttryck för exakt samma sak även om det inte är självklart att samma förälder/nanny skulle tillämpa alla metoderna.

På 70-talet skulle barn uppfostras till att ifrågasätta, idag ska de lyda. Åtminstone enligt den allmänna samhällsdebatten. Det är väl oundvikligt att pendeln slår tillbaka, antar jag.

 

[Björk]

Sv: Bestraffning på förskolan

*kl*

Jag tycker diskussionen är svår...
Förmodligen har alla vi som skriver här så himla olika tolkningar i vad orden lydnad, regler, gränser innebär. Och det är ju ganska svårt att härinne definiera exakt vad man själv menar med begreppen.

I någon annan tråd var det någon som reagerade väldigt negativt på ordet uppfostran. För mig är det ordet inte alls något negativt i sig själv. Jag tycker det är min roll som förälder att just uppfostra (eller kanske fostra låter lite "mildare"?) mitt barn. Men en del verkade se framför sig just den där "hårda stilen" med en massa regler och ramar och "drillade" barn.

Min mamma är min idol vad gäller föräldraskap. Hon har någon gång sagt att hon bestämde sig för att tänka efter när/om hennes barn skulle fråga om de får göra något. Och sen ge svaret ja i alla de lägen som det inte var något som var riktigt farligt, olämpligt osv. Hon följde det rätt bra tycker jag. Jag har inget minne av att jag känt att hon bara sa nej för nejets skull utan det fanns alltid någon slags förklaring till det (antingen fick man den direkt eller så förstod man det av sig självt). Dessutom blev det nästan aldrig något tjat från oss barn; när hon sa nej så var det nej. Hon har alltid respekterat oss som individer samtidigt och i gengäld så har vi alltid visat henne respekt. (Nu inser jag i skrivande stund att det där med respekt också kan låta väldigt negativt i vissas öron....).

För mig som förälder så känner jag att det viktigaste är villkorslös kärlek. Men i den kärleken ingår också att det är viktigt att jag hjälper mitt barn under uppväxten med att liksom bli en fungerande människa i samhället som kan klara sig själv som vuxen och bli lycklig. Det låter lite "sterlit" eller snusförnuftigt, men någonstans är det där det ändå landar. Och för att kunna det så tror jag ju att man ändå har vissa regler och gränser i hemmet för sina barn. Man kanske inte alltid kallar det regler eller gränser och man kanske upprätthåller dem på olika sätt i olika familjer. Men någon slags "regler" måste ju finnas för barnen i olika sammanhang. Delvis desamma som för de vuxna, men ibland andra. Jag menar som så att en förälder som säger att de är helt emot regler och gränser sällan menar att de låter sina barn dricka vin för att de vill det, åka bil utan bälte för att de vill det eller leka med vassa knivar utan övervakning eller (när de blir äldre) med vissa förmaningar och förklaringar på hur man hanterar dem.

Jag tror ju på att ställa krav i meningen att ställa krav på att barnen utefter ålder/mognad t ex ska klara vissa saker själv. Det kan vara att ha ansvar för städningen av sitt eget rum (och senare också att ta viss andel av städning av gemensamma ytor), ansvar för sitt husdjur, ansvar för att själv gå upp på morgonen när klockan ringer, ansvar för att hämta ett glas vatten själv när/om man är törstig mm.

Skräckexemplet för mig vad gäller curling är några kusiner jag har. När jag var yngre var jag ofta hemma hos dem och reagerade t ex väldigt på när vi under tv-kvällen satt och tittade på tv allihop tillsammans (inkl mamman) och min kusin som då var 12 sa "jag är törstig" och mamman direkt reste sig och gick ut i köket "vill du ha vatten? eller saft?". Det är väl helt okej att serva sin familj ibland om det liksom kommer något tillbaka någon gång. Om barnet hämtade till mamma ibland tex. Men så var det inte där; mamma var som en servicemaskin till barnen. För mig var det så främmande att mamma (som också satt och tittade på programmet) var den som skulle springa ut i köket och hämta vatten när jag hade egna ben att gå på.

 

[Björk]

Sv: Bestraffning på förskolan

Det blev lite "babbligt" det där.

Men det jag ville ha fram var nog främst att jag tycker det ingår i föräldraansvaret att lära barnen hur världen fungerar så att säga. Och världen finner sig inte i att jag bara agerar utifrån egna behov och krävar omedelbar tillfredsställelse av dem. Världen blir inte särskilt rolig och förmodligen blir man ganska ensam om man inte fått lära sig att ta hänsyn till andra. För att kunna göra det så måste man ju lära sig det. Genom positiv uppmuntran förstås! Men kanske också ibland via "krav" (när barnen är större menar jag då; inte några 1-2åringar kanske) när barnet protesterar.

Gissningsvis behöver man som förälder inte ställa sådär värst många krav när barnet blir större om man varit tillräckligt uppmuntrande och låtit barnet vara delaktig i det mesta som liten.

 

[Luff]

Sv: Bestraffning på förskolan

Ska barn idag lyda?
Jag tycker det verkar som dom idag ska få bestämma allt själva - skolscheman, vad dom ska äta, ha på sig och leka med.
Jag hör både föreläsare och föräldrar säga att man ALLTID ska låta barnet argumentera för sin sak och att man som förälder alltid måste motivera ett nej.
Jag har hört alldeles för många pedagoger BE barnen vara tysta. Utan resultat ska väl tilläggas. Tackolov finns det pedagoger som genom att respektera att barn är barn får barnens respekt och kan skapa lugn.
Respekt är för mig ALDRIG att någon är rädd ska jag väl tillägga.

 

[Pirat]

Sv: Bestraffning på förskolan

Ja, om vi utgår från nanny-trenden. Så nog är det väl lydnad det handlar om? Inget resonerande precis, utan bestämda metoder som alla går ut på att den vuxne är starkare än barnet rent fysiskt och kan placera det i hörn eller på en pall där det ska fundera över sitt tilltag. Tycker att man ser samma sak i frågespalter i föräldratidningar. "Hur får jag mitt barn att göra som jag säger?" Det har definitivt skett ett skifte från 70-talets "Hur uppfostrar jag mitt barn till kritiskt tänkande?"

Det är ju inte begränsat till ett underhållningsprogram på TV heller, utan det ges föräldrakurser i kommunal regi i hur man ska tillämpa "skämsmattan" eller hur man bäst ignorerar olydiga barn.

Vad gäller skolan har ju diskussionen på senare tid mest handlat om hur läraren ska återfå sin auktoritet. En återgång till katederundervisning. "Dialog" och "medbestämmande" anses väl numera vara alldeles för flummigt? Åtminstone när man lyssnar på skolministern och den allmänna samhällsdebatten.

Missförstå mig inte, jag är inte av uppfattningen att barn ska bestämma vilket schema de ska ha i skolan. Men det är väl så att alla ytterligheter blir alldeles för radikala.

 

[Luff]

Sv: Bestraffning på förskolan

Ja det är väl problemet i sin helhet - det går till ytterligheter. Lydnad blir kadaverdisciplin, frihet blir frihet utan ansvar, ifrågasätta blir att inte ta på sig overall fast det är -10 grader ute för man argumenterade så bra, respekt blir att skrämmas.

I veckan träffade jag lille XX - 1.5 år gammal och fortfarande rätt ostadig på benen. XX ville ha på sig storasyskonets skor - 5 nummer för stora och då XX har ett sjuhelsikes humör hade XX på sig dom - när XX faktiskt behövde kunna ta sig fram då XX var på besök någon timme på förälders jobb. Men XX förälder fick väl bära XX den timmen (nej det är inte lämpligt att gå barfota på det stället) medans andra föräldern uträttade sitt ärende på stan.
XX föräldrar är jättegoa människor som har pedagogutbildning.

Jösses anåda - ungen är 1.5 år - stoppa XX i vagnen, ta med rätt skor. Hur svårt kan det vara? Kränker man barnet då?

 

[Pirat]

Sv: Bestraffning på förskolan

Håller helt med dig.

Blev härförleden lite provocerad av en förälder i bekantskapskretsen som skulle servera mat till sitt barn vid bordet. Jag satt och pratade med lillkillen när mamman bröt in med: "Ska du ha en eller två potatisar? Hallå? En eller två potatisar? Ska du dricka mjölk eller saft? Säg nu vad du vill ha, mjölk eller saft?"

Och allt jag kunde tänka var: ställ fram lagom mycket potatis och ett glas med nånting!

Men tilläggas bör att jag inte har egna barn än, bara en 11-veckors i magen, så vi får väl se vad jag blir för neurotisk curlingmamma när allt kommer omkring. Eller om det rent av blir ett skämshörn här hemma! (Hemska tanke.)

 

[TomasN]

Sv: Bestraffning på förskolan

På 70-talet skulle barn uppfostras till att ifrågasätta, idag ska de lyda. Åtminstone enligt den allmänna samhällsdebatten. Det är väl oundvikligt att pendeln slår tillbaka, antar jag.

Jo enligt debatten är det så men är det sant?

Jag uppfostrades själv på 70-talet och tycker nog att jag och mina kompisar "tvingades" att lyda mer än barn av idag.

 

[Pirat]

Sv: Bestraffning på förskolan

Mycket möjligt. Jag är också uppväxt på 70-talet och kan inte påminna mig om att jag någonsin tillfrågades om jag ville ha mjölk eller saft, exempelvis. Jag var nog rätt strängt hållen på flera sätt. Visserligen var mina föräldrar ganska traditionella och inga hippies precis.

Men som samhällsfenomen är det ändå intressant. Nu finns det trots allt någon slags politiskt korrekt förtrupp (med Dagens Nyheter i täten) som predikar "ordning och reda" och "lärarauktoritet" i skolan. För något decennium sedan var det ett helt annat ljud i skällan.

Och även om metoderna inte har slagit igenom på bred front, kan jag oroas en smula över det som "Supernanny" predikar. I "Förgrymmade ungar" i SVT framkom det att metoderna ursprungligen tagits fram av en kanadensisk forskare som arbetade med aggressiva barn med diagnoser, men i underhållningsprogrammen används det för att stävja all möjlig slags olydnad av helt normala barn.

Diskussionen är intressant: är det LYDIGA barn vi helst av allt vill ha? Till vilket pris som helst? När man lyssnar på vår skolminister och på vissa trendriktiga auktoriteter kan man nästan få det intrycket.

 

[Björk]

Sv: Bestraffning på förskolan

Jo enligt debatten är det så men är det sant?

Jag uppfostrades själv på 70-talet och tycker nog att jag och mina kompisar "tvingades" att lyda mer än barn av idag.

Jag håller definitivt med. Det där med "fri uppfostran" har jag läst blev modernt på 70talet. Men jag har under min uppväxt under 70-80talet inte något minne av att jag såg/märkte att något sådant fanns i hemmen på den tiden.

Beroende på vad man nu menar med att lyda... (nu var vi där igen...). Jämfört med en del barn idag så var jag definitvt mer "lydig", men samtidigt så jämför jag då med barn som styr hela sin familj. Som 1,5åringen som Luff skrev om härovan.

Min mamma var duktig på att resonera och tala med oss. Men inte 17 fick vi bestämma veckans matsedel som 3åringar, strunta i att ha på mössa för att vi inte ville osv. Jag tycker nog snarare att det är missriktad välvilja när man ger små barn en massa alternativ att välja mellan (har en kusin (inte samma som ovan) som redan vid 3-5årsåldern varje dag fick frågan av sin mamma "vad vill du ha att äta idag då?". Barnet ignorerade oftast mamman och mamman fortsatte tjata i timme efter timme och barnet skulle bestämma sig... stackars barn!). Det blir ett för stort ansvar för dem!

Jag tror som några konstaterade ovan: det är ytterligheterna som blir absurda. Och någonstans så tror (hoppas?) jag ändå att de allra flesta föräldrar finner en någorlunda bra medelväg. Om man tittar på nannyprogrammen så finns det ju ett skäl att nannyn kommer dit... och det är ju just för att situationen i regel är bortom all kontroll. De familjer som lyckas rätt hyfsat anmäler sig ju inte till ett sånt program.

 

[Björk]

Sv: Bestraffning på förskolan

Och även om metoderna inte har slagit igenom på bred front, kan jag oroas en smula över det som "Supernanny" predikar. I "Förgrymmade ungar" i SVT framkom det att metoderna ursprungligen tagits fram av en kanadensisk forskare som arbetade med aggressiva barn med diagnoser, men i underhållningsprogrammen används det för att stävja all möjlig slags olydnad av helt normala barn.

Det är rätt intressant det där.... (såg korta snuttar av programmet). Jag håller med dig om att barnen i Supernanny faktiskt är helt normala barn som det verkar när man ser programmen. Men föräldrarna; är de "helt normala" föräldrar? För det är ju där problemen finns. Föräldrar som inte är konsekventa för fem öre, som barnen tappat ALL respekt för eller är rädda för..... Barn som skär sönder skinnsoffor, kastar tallrikar i väggen, får 35 utbrott per dag, som vägrar gå och lägga sig, slår sina föräldrar mm. Jag tror att reaktionerna är sådana som de allra flesta normala barn får när de har helt uschliga föräldrar!

Minns så väl den mamma som tvångsmatade sin stackars son som vägrade äta mat. Att nannyn ens fick förklara för henne vilken utsatt och läskig situation det var för hennes barn när hon gjorde så mot honom.... det var skrämmande! Så; det är ju inte precis alltid som nannyn (bara) förespråkar straff och skämsvrå - jag har också sett henne hindra en hel del misshandel av barn.

 

[Jettan]

Sv: Bestraffning på förskolan

Jag blir arg och upprörd av denna artikel!!! Tyvärr är jag inte chockad.... känner ett helt normalt par, varav mamman en dag berättade för mig att hennes 2-åriga son hade spottat i soffan. Hon hade då tagit tag i hans tunga och snärtat till den med pekfingret. "Sen gorde han aldrig om det!" sa hon mycket stolt. Jag bara satt och gapade, visste inte vad jag skulle säga...

Visst är uppfostran en trend. Många har kännt att det är för slappt, barn och ungdomar löper amok och föräldrarna lyser med sin frånvaro...

Själv tycker jag att min dotter blir värre i sitt dåliga beteende när hon är mycket på dagis. Jag längtar tills jag har ledigt och kan vara hemma med henne över jul, för jag tycker inte det funkar uppfostringsmässigt att ha barnen på dagis. dagis är bra i många avseenden men i grund och botten så är föräldrarnas medverkan viktigast.

 

[Badger]

Sv: Bestraffning på förskolan

Jag håller med, min uppfattning när jag såg nannyprogrammen var att de uppfostrade föräldrarna, inte barnen. Bestående minnen är inte ngn skamvrå eller så utan att de talade om för mamman att man går upp på morgonen och klär på sig och gör någonting med barnen. Äter frukost, lunch och middag och då äter mat, inte kakor och micropizza, och gärna går ut och möter andra barn. Att man skaffar sig möjligheter att berömma barnen för att uppmuntra tex hjälpa till med dukning. Dessutom lärde de pappan att han också har ansvar. Men då såg jag bara de amerikanska programmen.

Skamvrån uppfattade jag som ngt slags panikåtgärd som fasades ut efter att föräldrarna fattat att ett nej är ett nej. Dvs ngt som aldrig någonsin användes på ett barn som faktiskt lyssnar ibland. När de kom på återbesök användes väl ofta inte "skamvrån" alls längre i familjen. (ngt fall var väl att storebror nästan slår lillebror sönder och samman och aldrig slutade, mamman kunde inte ens gå ut ur rummet (typ gå på toa antar jag)).

Men de svenska nanny-programmen kanske fokuserade på annat. Det är nog svårt att många riktigt katastrofala familjer i ett så litet land och förhoppningsvis svårt att hitta familjer som bara ger barnen kakor och micromat och har fäder som är riktigt så tappade bakom en vagn.

 

[Badger]

Sv: Bestraffning på förskolan

Antar att det är bäst att jag påpekar att peppar på tungan verkar vara en fullkomligt vansinnig idé, ur alla aspekter.

Och att det verkar livsfarligt att lära pedagoger skamvråpedagogik, det är väl ngt för BUP bara i så fall (jag tror nämligen det var där amerikanska nannyfamiljerna skulle fått hjälp i Sverige). Haken är väl att ngt som kanske kan vara bra, i en vecka, om lillebror håller på att bli allvarligt skadad, eller barnet självt är så oregeligt att de riskerar dö i en olycka, eller föräldrarnas normala bestraffning är stryk, är uselt för en normal retsticketjej på dagis (och har man väl lärt sig använda en metod så eskalerar nog användingsområdena).