Sv: Bett.
Det var ingen liten lista du hade.

Jag tänker inte ge mig in på alla. Kan ta den jag kan bäst istället:
Kandarstång
Vilket jag då antar är en vanlig stång du talar om för sig själv, inte ihop med ett bridong? I vilket fall:
Korrekt använd så används stången först när hästen kan ge efter för handen och följa handen.
När en stång inverkar i en förhållningar inverkar den nedåt och bakåt, eftersom den trycker i nacken och bakom samtidigt som i munnen. När förhållningen sedan lättar och ryttaren lättar på handen så följer hästen handen bättre framåt och länger ut sin överlinje. Detta p.g.a trycket som blir i nacken och i kindkedjan.
Stången ökar också ryttarens signaler och minskar hästens signaler så det gäller att man är lätt på handen och lyssnar på minsta lilla från hästen.
Men att rida på den som man ofta ser på tävlingsbanan (inte alla, men många) är att använda den helt fel och då förstår jag att folk tycker att det är ett vedervärdigt bett.
Korrekt använt är det ett bra verktyg när man behöver länga ut hästens överlinje.
För den sakens skull ofta också av fritidsryttare att den används fel, men det är lättare att slå på tv'n och se fenomenet än att ta bilen och åka till ett annat stall.
Tungfrihet
Vet inte riktigt hur du menar här.
En stång med korrekt satt kedja och en korrekt inpassad tungfrihet går aldrig upp i gommen på hästen så då är det problemet ur världen.
Hur en tungfrihet ska vara anpassad beror på hästens gom och hur hästen gillar trycket, eller inte trycket i munnen.
Många kallblodiga hästar har en mycket låg gom och får därför antingen vara utan vara utan tungfrihet eller ha väldigt låga tungfriheter.
Enklaste sättet är att kolla hästar i munnen och jämföra.
Ett bett är INTE skarpare för att det har högre tungfrihet. Det är bara att den hästen trivs bättre på det.
Vissa hästar vill ha tryck på tungan, andra inte.