Bli sams med häst?

  • Träning
  • Trådstartare Trådstartare Poetry_princess
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 22
  • Visningar Visningar 1 958
P

Poetry_princess

Hade idag ett mindre gräl med en häst som jag inte känner så bra. Vanligtvis är hon kolugn vid borstning och sadling, etc, men hon hade väl vaknat på fel sida eller något för idag hade hon plockat fram "huggormshalsen" vilket inte var så passande då mina armar och axlar var helt oskyddade från hennes tänder - hade linne på mig.
I största möjliga mån försökte jag ignorera det och ta undan armen när tänderna kom farande, men tillslut när jag skulle kratsa hovarna trängde hon upp mig mot väggen och högg mot mig igen. Jag vet att hon aldrig skulle bita på riktigt, men ändå... jag bad henne mjukt och snällt att flytta på sig och puttade henne lite på bogen. När hon ignorerade mig så tryckte jag hela min kroppstyngd mot henne och höjde rösten ganska rejält. Hon hoppade undan och slog förskräckt upp huvudet så kraftigt så jag trodde grimskaftet skulle gå av. Efter det var det "visa ögonvitan" och vid ridning var hon ovanligt stark och het.

Blev hon sur på mig för att jag rytit till lite? Jag slog henne inte ju, inte skrek jag heller. Direkt när hon flyttat på sig så berömde jag och klappade och gullade jättemycket. Men det kändes som om hon hade bestämt sig för att vara sur på mig...?
Hur blir man egentligen sams med en häst? Hur förklarar man att "ja, jag var arg på dig förut men inte nu längre" ?
 
Är ej jättebra på sånt, men min hms-instruktör har sagt att när min medryttarhäst inte lyssnar, så ska jag stegvis öka trycket, alltså låta hästen få en chans till. Till slut har man ju inget annat val än att "säja till på skarpen". Då har ju hästen fått sin chans att göra det jag bad den om. Efteråt ska man direkt ge eftergift. Klappa (ej slå) på halsen/manken, vilket kan betyda att "det är bra nu". Tja, det går nog över i annat fall. Det gjorde det iaf med min pålle. Lycka till!
 
Minns en gång för ca ett halvår sen. Jag var ute och red på min sköthäst. Han brukar alltid vara lugn och trevlig att rida, men inte den här gången. Han sprang med sin skalle nästan vid min näsa och gick inte att få till att göra någonting. Jag hade en dålig dag dessutom och efter en halvtimme på samma vis så var jag på riktigt dåligt humör och skrek åt honom att han skulle skärpa sig. Hade jag använt hjärnan bara en gnutta så hade jag ju vetat att han skulle reagera på mig, inte genom att lugna ner sig och skärpa sig, utan att bli precis lika stressad och upprörd som jag. Red hem med tårarna strömmande nerför kinderna och ett rysligt dåligt samvete. Väl hemma i stallet igen så lipade jag ännu mer. Hängde runt hans hals och sa förlåt minst hundra gånger. Sen när jag slutat krama och istället stod och strök han över nosryggen så höjde han helt plötsligt sitt huvud och "torkade" bort mina tårar med sin mule. Ögonen är själens spegel och hans ögon tycktes tala om för mig att allt var bra. Jag kände mig jättelättad och fällde några tårar av den anledningen åxå, men då märktes det att han tyckte att jag skulle sluta lipa och göra något nyttigt istället. T ex borsta av honom så att han fick komma ut i hagen igen. Kanske lite fånig historia, men, men...
Vad jag då, på mitt eget lilla klantiga sätt ville säga med min historia är att hästar är ofantligt stora varelser andligt. De förlåter och förlåter, ibland lite för mycket tycker jag. Det innebär ju åxå att de är ruggigt känsliga för våran sinnesstämning och reagerar efter den. Du var kanske lite stött eller förvirrad när du sen satte dig upp och red och det kände hon. Sen kan det ju även vara så att hon bara hade en ruggigt dålig dag. Ston brukar vara enormt bra på att tala om när dessa dagar inträffar :D Jag vet inte hur länge du har känt henne, men hon kan ju åxå ha testat dina gränser. Stoet jag hade en gång i tiden verkade periodvis ha uppfattat det som sin livsuppgift och testade mig flera gånger och på olika sätt under hela tiden jag hade henne. Jag "vann" alltid, men hon tyckte väl ändå att det var roligt med nya försök.
Oroa dig inte, hon är säkert inte "sur" på dig över det här imorgon. Som sagt, de förlåter och förlåter.
Kram!
 
hästen verkar ha haft en dålig dag..
du kanske inte heller va på topp humör?
bara för att du röt till så behöver hon inte vara sut imorron.
hästar glömmer saker fort.. man kan inte tex bestraffa en häst tio minuter efter att den har sparkat en.. då har den redan glömt det..
hon testade gränser.
och efter ett tag fick du nog.
men är ingne anledning för henne att vara sur på dig i framtiden.
hon hade väl bara en dålig dag..
och ingne större lust att arbeta..
 
En häst fungerar inte så att den går och är sur på dig eller vill hämnas.
Jag antar att den försökte testa dig och det lär den göra ett par ggr till innan den har godkänt dig.

Att du klappade den efter att du sagt ifrån visar att du respekterar hästen och är bra.

Nästa gång är det inte säkert att hon är på samma humör utan att ni får trevligt ihop..

Men var konsekvent och säg ifrån varje gång den inte uppför sig.
 
Jag hade en dålig dag dessutom

Hästar/djur läser oss som öppna böcker....rannsaka dig själv och se att det var du som fick hästen att vara "omöjlig" :D :D

Är vi sura , irriterade och eländiga....så nog märks det direkt på våra hästar...om dom inte är helt avtrubbade.
 
Stämmer så bra :rofl:
Nu hör det till saken att jag pratade med ägaren efteråt och han berättade att det varit mycket rådjur uppe på "slingan" där jag red just den dagen, så han kan mycket väl ha känt vittringen av dom och från början blivit oroad av det. Min dåliga dag gjorde ju inte saken ett dugg bättre. Vissa dagar har jag uppenbarligen stora problem med att använda den lilla hjärncellen :rofl:
 
*lånar knapp*
Jag har nu läst igenom alla era inlägg och det känns lite bättre..=) Har även hört från andra människor att det här stoet är ganska tufft och inte är så kelsjuk av sig rent generellt. Hon är också väldigt rutinerad och har en tendens att "ta över" om ryttaren gör bort sig vid ridning. Speciellt vid hoppning, då kan hon bli jättestark och ignorera ryttaren för att visa "hur det ska gå till"...he he... Jag har däremot listat ut en känslig punkt på henne, och det är att hon blir jättelugn när man borstar huvudet på henne. Då försvinner genast all hårdhet och hon bara somnar... *sötnos*
 
I största möjliga mån försökte jag ignorera det och ta undan armen när tänderna kom farande, men tillslut när jag skulle kratsa hovarna trängde hon upp mig mot väggen och högg mot mig igen. Jag vet att hon aldrig skulle bita på riktigt, men ändå... jag bad henne mjukt och snällt att flytta på sig och puttade henne lite på bogen.


Du har inte tänkt på att du kanske är lite mesig?


Blev hon sur på mig för att jag rytit till lite?

Hästar blir inte sura. Dom är inte som människor. Det finns framförallt en egenskap som hästar inte har som människor har, som gör att människor blir sura, men inte hästar, och det är fåfänga.


Hur blir man egentligen sams med en häst?


Ordet förlåt har ingen mening för en häst! Om man skall bli sams med en häst, då måste man vara ärlig i sitt hjärta!
Eller som jag läste någonstans, "det är ingen ide att klappa en häst, om man inte menar det". Man kan alltså, säga ifrån till en häst, kräva att den respekterar en, utan att hästen "tar illa vid sig".
 
Många hästar blir lugna om man stryker dom över nosryggen, så det är ju bra att du hittat den känsliga punkten. :banana:
Min sköthäst blir alltid lugn och nästan somnar om man stryker honom över baken! Han blir alltid orolig när han är på travet för att tävla. När vi var där en gång och ägaren gick iväg för att mingla en stund så stannade jag naturligtvis kvar hos min lilla sköthäst. Av någoon anledning började jag stryka han över ryggen och bakpartiet och min lilla vän somnade nästan. När ägaren kom tillbaka frågade han lite förskräckt (väldigt dumt lät det åxå :rofl:) vad jag hade gjort med hästen!
 
Jag har många gånger funderat på om jag är för mesig, precis som du beskriver. Jag har en tendens att vara en aning naiv om hästar och är fullkomligt livrädd för att behandla en häst illa på olika sätt. Detta har ju varit ett hinder för mig, jag måste liksom få någons godkännande innan jag verkligen tar i på skarpen om en häst uppför sig på något icke önskvärt sätt. Jag tror att detta gör mig till en dålig ledare också, vilket inte är bra om jag får ansvar för någon häst. Men jag jobbar på det!
 
Låter som hästen hade en ganska dålig dag. :crazy: Nu vet jag ju inte hur uppfostrad den här hästen är heller, det kanske är vardag för henne att bete sig på det här sättet?

I stallet skulle du sagt ifrån på en gång. När du inte reagerade ordentligt på en gång så såg hon det genast som att du var svagare än henne. Hade det varit min häst som tuggat på mig dock, så hade jag nog bara stannat till och fråga rätt ut vad sjutton det var som hände. Men som sagt, det beror på hur hästen är i vanliga fall.

Säga till kan man göra påmånga sätt, och det betyder inte att man ska slå eller skrika på hästen. Jag föredrar att inte använda någon fysisk kontakt med hästen och inte heller försätta mig i en situation som kan utvecklas till en strid, för då förlorar jag utan tevkan efter som att mina 55kg inte klår min hästs 500.
Sen vill jag inte heller strida med min häst utan lösa problemet istället. Jag syftar framförallt på att du lade din tyngd mot hästens bog. Om hon hade velat kunde hon mer eller mindre mosat dig mot väggen. :crazy:

Min häst hade reagerat bara jag harklat mig. Men andra kanske man måste klappa händerna för att få respons av. Kroppsspråk är kanske det bästa men det kan ju vara svårt att göra det så att hästen synligt ser när man står så nära. Att klappa med händerna är tydligt, konsikvent och det är snabbt och lätt att göra nästan vart som helst. Det fångar hästens uppmärksamhet och den hör att det är allvar. Och samtidigt har du inte inkräktat på hästen. Sen kan du lätt fortsätta med det du håller på med(hästen relaterar inte (dig)/dina händer med bestraffning eller obehag).

Att hon var bråkig under ridningen kan bero på att hon kanske hade en dålig dag, hon kanske hade ont i en muskel(vilket även kunde vara orsaken till stallproblemet). Man kan se det på två olika sätt.
Antingen så hade hon en anledning till att bråka i stallet(smärta kanske) och problemet kvarstod även när ni började rida. Eller så ville hon "utmana" eller klättra upp till en högre position i er relation. Då visade du i stallet att du accepterade hennes försök, dvs. lät henne "trycka ner" dig i rangordningen. Då följer det såklart med i ridningen. Hon blir självklart osäker på hur bra du är som den ledande rollen i flocken.
 
I största möjliga mån försökte jag ignorera det och ta undan armen när tänderna kom farande, men tillslut när jag skulle kratsa hovarna trängde hon upp mig mot väggen och högg mot mig igen. Jag vet att hon aldrig skulle bita på riktigt, men ändå... jag bad henne mjukt och snällt att flytta på sig och puttade henne lite på bogen.

Du har inte tänkt på att du kanske är lite mesig?

Men PIPPI!
Alla orkar inte lyfta en hel häst som du!:angel:
 
Är det ett nytt beteende? Vad säger ägaren?
Det låter som om något definitivt är galet.
Hästen har ont, mår dåligt eller är det någon som
är elak mot hästen?
En av mina hästar fick plötsligt ett liknande beteende
när jag hade den inhyrd i ett stall.
Hästen blev bitig och grinig!
Det visade sig att stallägaren slog hästarna.
Nu har vi eget stall till våra Älsklingar.
..och allt är frid och fröjd.

Beteendet har förmodligen inget alls med dig att göra!
...en tanke till...hade du klappat någon annan häst precis
innan...så det luktade...en ev. rival?
 
Jag tycker att hon verkar vara enbart "märrig". Hon låter som en del tävlingsston (travare) som jag skött. Ston kan bli extra känsliga, envisa och på dåligt humör vid brunst (precis som oss tjejer kan bli :rofl:).
 
I största möjliga mån försökte jag ignorera det och ta undan armen när tänderna kom farande, men tillslut när jag skulle kratsa hovarna trängde hon upp mig mot väggen och högg mot mig igen. Jag vet att hon aldrig skulle bita på riktigt, men ändå... jag bad henne mjukt och snällt att flytta på sig och puttade henne lite på bogen.

jag hade talat om fö r hästen redan när den började hugga i luften mot mig att detta accepterar inte jag.
det får dom inte göra punkt slut. inte hugga mot en människa även ifall dom inte hugger människan, att hugga mot är illa nog.
du behöver inte slå på hästen för att säga till den rösten/kroppsspråket räcker väldigt långt speciell om man kombinerar dem, det är ytterst ytterst sällan (nästintill aldrig) man behöver slå på en häst om den är uppfostrad dom hör och ser väldigt bra.
och hot kommer ALLTID för smäll man ska börja med att hota lite och visa att man är missnöjd sen förstärker man hotet ordentligt om hästen inte lyssnar tex. slår med handen i luften mot hästen då reagerar dom precis som du slått den, det är samma när hästen hugger i luften efter dig för att försöka trycka ner dig, för det försökte hon defenetivt med.
trycka in dig i väggen :mad: då måste du bli arg och reagera för det kan bli farligt om hon känner för att mosa dig.

däremot efter att hästen reagerat och underkastat sig så är allt glömt, inte ett spår av tillsägelsen ska finnas kvar hos dig det är bara att glömma som om det inte hänt när man hanterar hästen, gör den om det upprepa ditt hot och visda att häten inte får göra så mot dig.
 
Jag tycker att hon verkar vara enbart "märrig". Hon låter som en del tävlingsston (travare) som jag skött. Ston kan bli extra känsliga, envisa och på dåligt humör vid brunst (precis som oss tjejer kan bli :rofl:).
Ja så enkelt kan det ju faktiskt vara!!
No big deal alltså...."premenstruell"...märrig!
De kan ju faktiskt ha rejält ont också precis som vi.
Då behöver hon extra mycket kärlek och överseende! :love:
 
Saken är den att stoet är en ridskolehäst som aldrig tidigare visat tecken på att vantrivas på ridskolan, snarare tvärtom. Hon har alltid varit lite "märrig", halv-grinig i spiltan och stark vid ridning, det är hennes personlighet. Men just den här dagen var det något utöver det vanliga, eftersom hon lät det gå ut över mig, varför jag började undra... Hon går sällan nybörjarlektioner etc, och är inte den typen av häst som är så populär så att alla ungar springer ut och in... Annars kunde man ju säga att hon bara var trött på att ha folk springande hos sig, men jag tror inte fallet är så. Men hur kan jag veta, jag jobbar ju inte på ridskolan och ser hästarna på ett annat sätt, liksom...?
 
Ja man önskar de kunde prata!
ex.v...Gnäg, gnägg idag har jag ont i en tand å
jag vill inte ha något bett i munnen...ni måste fixa
så jag blir av med den där vargtanden som spökar ibland.:D
 
Ja, tänk om! Men då skulle ju kanske hela tjusningen med hästar gå bort... Min uppfattning är att intresset hålls igång inte bara för att de är underbara djur utan för de att de också är så mystiska. Man strävar hela tiden efter att förstå de mer och mer... något man kan pyssla med hela livet!
 

Liknande trådar

Hästhantering Idag var jag och en kompis ute och lallade runt ute på en äng med mitt sto, då jag skulle fotografera och kompisen höll hästen. Stoet... 2
Svar
23
· Visningar
3 697
Senast: Riley
·
A
Träning nu är jag så trött på detta.. ska försöka göra detta kort om det går. finns en häst i stallet som stallägaren har tagit på sig som... 2
Svar
22
· Visningar
2 816
Senast: AtletShipping
·
P
Träning Idag var jag ute för andra gången "på egen hand" hos medryttarhästen, och är väl medveten om att han de närmsta gångerna/veckorna kan... 2
Svar
30
· Visningar
2 589
Senast: wild
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp