Bolla ras för skojs skull?

Asså egentligen har jag ingenting emot större hundar, och min kille saknar att ha en stor fet greyhound under täcket på natten :grin:

Tänker mest praktiskt. Mindre mat (läs: pengar), mindre bäddar, tar mindre plats i kollektivtrafiken (har fortfarande ingen bil :angel:). Dessutom bor jag på andra sidan landet från resten av familjen så på sina stunder blir det ganska mycket pendlande fram och tillbaka. Det var så mycket skönare att åka 4 timmars tågresa med min lillplutt i knät, än min släkting som fick boka plats med bord för gigantohunden fick inte plats annars!!

Men ja, jag tänker ju mest i förväg nu :) man vet ju aldrig, kanske flyttar vi upp mot Stockholm igen 2024. Då hade jag inte sagt nej till en släthårig saluki… (om de hade passat mig alltså)
Mat är verkligen en sån där sak som gör att jag önskar att jag hade gillat mindre hundar... Blir lite lätt avundsjuk när kunder i butiken berättar att en 800g påse Mush räcker i en vecka eller något. Hos mig är det mindre än vad som går åt per dag... (Mina äter 500g färskfoder var per dag. Skulle aldrig ha råd att ge mush-bollarna). Jag har någon idé om att jag sparar pengar på att inte behöva till veterinären pga dåliga tänder som många småhundar har, eller benbrott som italienarna ofta får, eller liknande saker. Har dock inte vågat räkna på om det faktiskt stämmer :angel:

Skillnaden mellan en greyhound och en saluki är jättestor, storleksmässigt alltså. Jag tycker inte att mina salukitikar är speciellt stora hundar. Men träffar jag salukihanar, greyhounds eller större azawakhs... Det är stora hundar! Mina kan fortfarande sitta på en stol utan problem. På pendeltågen kan vi sitta på sån där plats med bara två säten. Då lägger jag ut ett lakan eller liknande som ena får ligga på (rullar alltså ihop sig på en sittplats), jag sitter bredvid och så får den andra vara på golvet framför den som är på sätet. Smidigt och bra. Skulle aldrig gå med greyhounds. Eller med salukihanar av normalstorlek.

Men absolut, det hade ju varit ännu smidigare med mindre hundar. Jag hade gärna haft dvärgschnauzer om jag inte haft saluki (då hade jag också satsat mer på hundsport än vad jag gör nu).
 
Min första tanke när jag läste ”kattlika” och ”will to please” var: ”Ok, INTE papillon då.” 😅

De hänger en ju oftast i hasorna och vill de allra flesta ”göra rätt”. Visst kan de väl ha lite åsikter om saker. Särskilt om man uppmuntrar dem i det. Men generellt har de ju ett helt annat mindset än tex vinthundar.
De pappisar jag har känt har haft väldigt mycket will to please, nästan som brukshundar i miniatyr! :) de är väldigt imponerande (och söta) men tror också de är lite för föriga för min smak
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Mat är verkligen en sån där sak som gör att jag önskar att jag hade gillat mindre hundar... Blir lite lätt avundsjuk när kunder i butiken berättar att en 800g påse Mush räcker i en vecka eller något. Hos mig är det mindre än vad som går åt per dag... (Mina äter 500g färskfoder var per dag. Skulle aldrig ha råd att ge mush-bollarna). Jag har någon idé om att jag sparar pengar på att inte behöva till veterinären pga dåliga tänder som många småhundar har, eller benbrott som italienarna ofta får, eller liknande saker. Har dock inte vågat räkna på om det faktiskt stämmer :angel:

Skillnaden mellan en greyhound och en saluki är jättestor, storleksmässigt alltså. Jag tycker inte att mina salukitikar är speciellt stora hundar. Men träffar jag salukihanar, greyhounds eller större azawakhs... Det är stora hundar! Mina kan fortfarande sitta på en stol utan problem. På pendeltågen kan vi sitta på sån där plats med bara två säten. Då lägger jag ut ett lakan eller liknande som ena får ligga på (rullar alltså ihop sig på en sittplats), jag sitter bredvid och så får den andra vara på golvet framför den som är på sätet. Smidigt och bra. Skulle aldrig gå med greyhounds. Eller med salukihanar av normalstorlek.

Men absolut, det hade ju varit ännu smidigare med mindre hundar. Jag hade gärna haft dvärgschnauzer om jag inte haft saluki (då hade jag också satsat mer på hundsport än vad jag gör nu).
Ja, när jag säger greyhound menar jag egentligen hans nuvarande longdog, som faktiskt är hälften saluki :angel: Så han är nog inte riktigt lika maffig som en normal grey heller.

Min förra åt också Mush och han hade riktigt fin och fräsh päls trots sin ålder, så jag hade velat fortsätta med det. Han åt 100g om dagen. En sån där trekilospåse räckte typ en månad. Fick lite kramp när jag räknade ut foderkostnaden för en stor hund i jämförelse... :crazy:
 
Ja, när jag säger greyhound menar jag egentligen hans nuvarande longdog, som faktiskt är hälften saluki :angel: Så han är nog inte riktigt lika maffig som en normal grey heller.

Min förra åt också Mush och han hade riktigt fin och fräsh päls trots sin ålder, så jag hade velat fortsätta med det. Han åt 100g om dagen. En sån där trekilospåse räckte typ en månad. Fick lite kramp när jag räknade ut foderkostnaden för en stor hund i jämförelse... :crazy:
Ah, det låter som mer behändig storlek då :) Vet du hur stor han är i mankhöjd/vikt?

Mush-bollarna kostar väl som billigast typ 70kr/kg. Jag köper färskfoder som kostar mellan 20-30kr/kg. Det blir en skillnad på 40-50kr per dag(!) för mina hundar. Dvs, det skulle bli typ 1350kr dyrare per månad enbart i foderkostnad för mig. Det kan jag inte motivera riktigt. Även om jag gav Mush i stora lådor med block istället så skulle det bli märkbart dyrare än vad jag ger nu. Jag förstår absolut att man ger Mush-bollar till mindre hundar om man har råd, och fodret är fantastiskt bra, men jag är inte rik :p
 
De pappisar jag har känt har haft väldigt mycket will to please, nästan som brukshundar i miniatyr! :) de är väldigt imponerande (och söta) men tror också de är lite för föriga för min smak
Ja, de är ju perfekta för någon som mig som vill ha lättränade, föriga, sociala, gosiga etc hundar.

En kompis som främst jobbar som problemlösare inom häst brukar med mina pappisar suckande skaka på huvudet och säga(på finlandssvenska): ”Dumma hundar..”
Självklart är det ju till viss del på skämt och han är ju jättefin med hundarna.
Men de är så himla öppna, enkla, lättköpta och skamlösa liksom i sin will to please och att få vara med och få uppskattning. Han vill hellre ha något man får jobba för liksom.. Lite så tolkar jag din önskan med hund som är lite mer svårköpt.
De flesta pappisar är inte ”åt katthållet”. De är ju avlade till sällskap. Och då inte i form av ”den går inte att träna i något så den blir sällskapshund”. Utan det är en sällskaplig kompis som vill vara med, vill göra rätt och ofta har rätt nära relationer till sina människor.
 
Om önzkemålen är korthårig,liten,ingen will to pleaze, kan zkälla,gozig,jagar ozv. Zå zka du ha en zådanhär
20210824_160141.jpg



🙈 :nailbiting::D
 
@tuaphua
Därav bubblare..
Sen verkar ju ts uppskatta sin förra hund som var galet kärleksfull och ville ha närkontakt 24/7 som hon skriver.
Det får jag inte heller ihop med kattlik, mina katter har iallafall endast varit keliga när det passat dem.

Det har jag också reagerat på. Kattlik, ingen will to please men kelig och mysig går inte ihop för mig riktigt. Men så har jag inte erfarenhet av hundar med ingen will to please då jag tilltalas av att samarbeta med hund och då vill jag att den ska vilja samarbeta med mig och inte ge mig långfingret.
 
Jag tänker på

Cirneco dell'etna​


Har träffat några och blev stormförtjust!!
men det jobbiga är väl att de fryyyyser lätt? Att man får vara noga med att vänja dem vid kläder så att de kan ha på sig sådana utan att bli stöd av det.
 
Det har jag också reagerat på. Kattlik, ingen will to please men kelig och mysig går inte ihop för mig riktigt. Men så har jag inte erfarenhet av hundar med ingen will to please då jag tilltalas av att samarbeta med hund och då vill jag att den ska vilja samarbeta med mig och inte ge mig långfingret.
Åtminstone de vinthundar jag har erfarenhet av har varit väldigt kattlika (dyrkar inte marken du går på, reserverade mot främlingar, osv) men samtidigt väldigt måna om att det ska vara mjukt och skönt, dessutom extremt bundna till sin familj och vill helst vara nära. :)

Om något har de minst gosiga hundarna jag känt varit vallhundar! De föredrog lite klapp på huvudet ibland och sov hellre på mattan än i sängen (mycket päls kanske?) Så det är nog väldigt individuellt också.
 
Åtminstone de vinthundar jag har erfarenhet av har varit väldigt kattlika (dyrkar inte marken du går på, reserverade mot främlingar, osv) men samtidigt väldigt måna om att det ska vara mjukt och skönt, dessutom extremt bundna till sin familj och vill helst vara nära. :)

Om något har de minst gosiga hundarna jag känt varit vallhundar! De föredrog lite klapp på huvudet ibland och sov hellre på mattan än i sängen (mycket päls kanske?) Så det är nog väldigt individuellt också.

Oj, jag känner en som har kelpies. Båda är väldigt keliga! Den ena lämnar inte ens sida när man är där och hälsar på. Han älskar att ligga bredvid och bli klappad. Ett riktigt plåster som är väldigt glad för människor! Även den andra är väldigt kelig (med de han känner) men går och lägger sig och sover nånstans efter ett tag och är rätt ointresserad av människor han inte känner. Inte det minsta rädd eller osäker bara ointresserad. Båda vill sova i sängen på natten.

Jag har ju väldigt begränsad erfarenhet av vinthundar. Har aldrig lärt känna nån på riktigt. Men träffade en whippetvalp en gång som var helt ljuvlig! Men vinthundar är inte alls min cup of tea. Föredrar hundar som är lätta att ha lösa och som vill samarbeta med en. Det är tur att det finns så många olika hundar så att alla kan hitta nån som passar dem!
 
Åtminstone de vinthundar jag har erfarenhet av har varit väldigt kattlika (dyrkar inte marken du går på, reserverade mot främlingar, osv) men samtidigt väldigt måna om att det ska vara mjukt och skönt, dessutom extremt bundna till sin familj och vill helst vara nära. :)

Om något har de minst gosiga hundarna jag känt varit vallhundar! De föredrog lite klapp på huvudet ibland och sov hellre på mattan än i sängen (mycket päls kanske?) Så det är nog väldigt individuellt också.
Min ena får man inte ens nudda med foten utan att han flyger ner på golvet om han är i sängen. Min andra, ja han biter sig fast i min tröja när jag jobbar/pluggar och somnar med den i munnen och skulle gärna sitta i mitt knä när jag går på toaletten. 😅
 
Jag har ju väldigt begränsad erfarenhet av vinthundar. Har aldrig lärt känna nån på riktigt. Men träffade en whippetvalp en gång som var helt ljuvlig! Men vinthundar är inte alls min cup of tea. Föredrar hundar som är lätta att ha lösa och som vill samarbeta med en. Det är tur att det finns så många olika hundar så att alla kan hitta nån som passar dem!
När jag träffar vinthundar så tycker jag att det känns som att dom är långt borta i sina egna tankar och att man som människa knappt existerar, det känns svårt att få kontakt. Men jag har å andra sidan Border Collie och det är alltid någon som stirrar på mig och försöker lista ut vad jag vill 24 timmar per dygn, så jag är nog färgad av det. 😅
 
Efter att ha läst den här tråden tycker jag mest det låter så konstigt med icke-keliga katter!
De katter jag haft har båda älskat(!) att ligga och mysa. De har sovit med mig varje natt och framförallt den första, han fick aldrig riktigt nog av gos och kel. Likadant har det varit för vänner som har katt och rent allmänt känns det absolut inte ovanligt med keliga katter. Däremot kanske det inte är så vanligt att de kastar sig på rygg för att bli kliade på magen så som många sociala hundar gör, men det gör å andra sidan inte vinthundar heller speciellt ofta :p

När jag tänker på "kattlik hund" så tänker jag:
Ingen will to please, men väldigt smart och lär sig snabbt. Älskar att sova varmt och mjukt. Ogillar starkt dåligt väder. En övertygelse om att hunden själv är kung/drottning av hela universum, samtidigt som den älskar sin nära familj. Allmänt bestämda åsikter, men väldigt snäll.
 
Efter att ha läst den här tråden tycker jag mest det låter så konstigt med icke-keliga katter!
De katter jag haft har båda älskat(!) att ligga och mysa. De har sovit med mig varje natt och framförallt den första, han fick aldrig riktigt nog av gos och kel. Likadant har det varit för vänner som har katt och rent allmänt känns det absolut inte ovanligt med keliga katter. Däremot kanske det inte är så vanligt att de kastar sig på rygg för att bli kliade på magen så som många sociala hundar gör, men det gör å andra sidan inte vinthundar heller speciellt ofta :p

När jag tänker på "kattlik hund" så tänker jag:
Ingen will to please, men väldigt smart och lär sig snabbt. Älskar att sova varmt och mjukt. Ogillar starkt dåligt väder. En övertygelse om att hunden själv är kung/drottning av hela universum, samtidigt som den älskar sin nära familj. Allmänt bestämda åsikter, men väldigt snäll.

Jag håller med dig. Mina katter har alltid varit keliga! Jag tycker att katter är mysigare än hundar eftersom de är mjukare. Hela kroppen är mjukare, pälsen är mjuk och gosig.

När jag hör kattlik hund så tänker jag en hund som inte har will to please och som är ointresserad av/har en oförmåga att samarbeta med människan. Antingen en hund som är utan jobb och som man bara går koppelpromenader med eller en hund med ett jobb där den ska jobba helt självständigt utan samarbete med människan. Sen kan den vara kelig eller inte kelig. Personligen förstår jag inte poängen med en hund med ingen will to please. Det är för mig den stora charmen och fördelen med hundar. Att de vill samarbeta med en. Sen föredrar jag att ha katt eftersom jag inte vill ut och gå flera rundor om dagen i allt väder.
 
Jag håller med dig. Mina katter har alltid varit keliga! Jag tycker att katter är mysigare än hundar eftersom de är mjukare. Hela kroppen är mjukare, pälsen är mjuk och gosig.

När jag hör kattlik hund så tänker jag en hund som inte har will to please och som är ointresserad av/har en oförmåga att samarbeta med människan. Antingen en hund som är utan jobb och som man bara går koppelpromenader med eller en hund med ett jobb där den ska jobba helt självständigt utan samarbete med människan. Sen kan den vara kelig eller inte kelig. Personligen förstår jag inte poängen med en hund med ingen will to please. Det är för mig den stora charmen och fördelen med hundar. Att de vill samarbeta med en. Sen föredrar jag att ha katt eftersom jag inte vill ut och gå flera rundor om dagen i allt väder.
Själv föredrar jag kattlika hundar, för då har jag fördelarna av en katt, men har promenadsällskap :D Det är kul hur olika man kan vara. Jag har aldrig sett mig som en hundmänniska egentligen, det är just vinthundar eller katter som gäller för mig och jag skulle hellre vara utan hund än att ha en flat coated retriever (eller en golden).

Sedan tycker mina det är kul att träna tex lydnad också, men då "lite lagom" och jag tror inte de skulle sakna det om vi inte tränade, så länge de fick komma ut och trötta ut sig fysiskt.
 
Själv föredrar jag kattlika hundar, för då har jag fördelarna av en katt, men har promenadsällskap :D Det är kul hur olika man kan vara. Jag har aldrig sett mig som en hundmänniska egentligen, det är just vinthundar eller katter som gäller för mig och jag skulle hellre vara utan hund än att ha en flat coated retriever (eller en golden).

Sedan tycker mina det är kul att träna tex lydnad också, men då "lite lagom" och jag tror inte de skulle sakna det om vi inte tränade, så länge de fick komma ut och trötta ut sig fysiskt.

För mig är den stora nackdelen med hund att de behöver ut och gå stup i kvarten! Jag går gärna promenader men jag är nöjd med en om dagen och i ok väder. Därför kommer jag aldrig skaffa hund. Jag hade däremot förmodligen tyckt att det var roligt att träna hund t.ex. agility. Men då skulle jag vilja träna t.ex. en kelpie eller annan lyhörd och kvick hund med mycket will to please och motor. Men leva med hund. Nä, det gjorde jag hela min uppväxt. Vet hur det är och det intresserar mig inte.
 
Efter att ha läst den här tråden tycker jag mest det låter så konstigt med icke-keliga katter!
De katter jag haft har båda älskat(!) att ligga och mysa. De har sovit med mig varje natt och framförallt den första, han fick aldrig riktigt nog av gos och kel. Likadant har det varit för vänner som har katt och rent allmänt känns det absolut inte ovanligt med keliga katter. Däremot kanske det inte är så vanligt att de kastar sig på rygg för att bli kliade på magen så som många sociala hundar gör, men det gör å andra sidan inte vinthundar heller speciellt ofta :p

När jag tänker på "kattlik hund" så tänker jag:
Ingen will to please, men väldigt smart och lär sig snabbt. Älskar att sova varmt och mjukt. Ogillar starkt dåligt väder. En övertygelse om att hunden själv är kung/drottning av hela universum, samtidigt som den älskar sin nära familj. Allmänt bestämda åsikter, men väldigt snäll.
Jag tänker exakt som du, med vad kattighet betyder :) ”it’s my world and you’re just living in it!”

Det mysiga och roliga från att ha en självständig clown till katt, men utan kattlåda (dör hellre…) och den kan följa med överallt, testa roliga saker, ha kul. Vill inte ha ett husdjur som måste stanna hemma!

Dessutom hatar jag också dåligt väder, så om det blir sovmorgon på skitiga dagar är det win-win :angel:
 
När jag tänker på "kattlik hund" så tänker jag:
Ingen will to please, men väldigt smart och lär sig snabbt. Älskar att sova varmt och mjukt. Ogillar starkt dåligt väder. En övertygelse om att hunden själv är kung/drottning av hela universum, samtidigt som den älskar sin nära familj. Allmänt bestämda åsikter, men väldigt snäll.
Och där blev Frasse 110% katt! :eek:

Jag har även träffat på en hel del katter med stark integritet som flygit i häderna omedelbart om man försökte klappa. Min Prylen var en sån katt. Skttråkig. Han låg bara på soffan och var fet och sur.
 
Jag är ledsen att inte bara kunna skrika: PODENGO PORTUGUSE PEQUENO! Klockrent

Det är små raser och ojämna. Min är ett litet vilt djur från skogen - med den blandning av försiktighet och dådkraft som kommer med det (exempel gömmer sig när jag dammsuger, men så en natt vaknar jag av ett hiskeligt oljud, då har odjuret dragit fram och omkull dammsugaren och pissat på den :rage:) Han hänger med på det mesta och vi har provat viltspår, bruksspår, nosework/specialsök, personsök, agility, hoopers och lure coursing/släphare. Han gillar att gå ut och äta, hänger med på AW, besöker demensboende, åker kommunalt, åker med på semesterresor... Vill inte bli klappad av främmande, men älskar att ligga nära och bara chilla.

Han väger runt 6 kg, så han är stor för att vara liten. Slät teflonpäls, som dock inte värmer jättebra.

Hade han varit frisk hade han varit min drömhund. Eller kanske en av mina drömhundar. Liksom med schäferprinsessan som jag hade, så kommer jag på mig själv att vara tacksam över honom flera gånger om dagen. Men han är ett hackigt måndags-ex.
 
  • Gilla
Reactions: Sel

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp