Bortskämd?

Jag har nog uppfattat svaren i tråden helt annorlunda från dig.

Jag tolkar dem snarare som att bortskämd inte handlar om mängden prylar, föräldrarnas mängd av stålar eller skjutsen man får (cykla eller buss till stallet beror ju rimligen även på resväg, är det tio minuters cykling eller 40 minuters cykling, eller är det 40 minuter buss med byte, men bara 10 minuters bilväg till exempel). Utan om någonting annat som är mer svårdefinierat.

Hmm nu kom ju synonymer till hjälp igen

  1. bortklemad, klemig, bortpjoskad, ouppfostrad, blaserad, blasé, kräsen, divig, med divalater, kräsmagad, divaaktig, otacksam
Att vara ouppfostrad och divig har ju inte med mängden ponnies att göra. Man kan ju vara bortklemad och otacksam även om föräldrarna inte har väldigt mycket resurser. Kanske har något med att göra om visad hänsyn gentemot föräldrar? eller något.

Sedan antar jag att det en annan fråga om alla tycker det är dåligt om ett barn är bortklemat och otacksamt eller inte såklart. :)

(Så uhm jag ger nog massa läxhjälp och skjuts, men jag har aldrig ens reflekterat över att det skulle göra ett barn bortskämt. Speciellt inte läxhjälpen. Tycker det är jättekonstigt när någon forskare sitter och blandar ihop curling med läxhjälp.)
Oavsett hur du tolkar tråden tycker jag du som vuxen ska ge sjutton i att uttrycka det till mina barn, även om de säkert skulle vara bortskämda enligt hur du beskriver, det var min hela poäng med det.
 
Oavsett hur du tolkar tråden tycker jag du som vuxen ska ge sjutton i att uttrycka det till mina barn, även om de säkert skulle vara bortskämda enligt hur du beskriver, det var min hela poäng med det.
Uhm ok, jag var inte medveten om att jag hade sagt till dina barn att de är bortskämda. Eller någon annans barn, men då vet jag det.
 
Naturligtvis vilken vuxen som helst. Jag har väl så vitt jag vet inte ens svarat dig i tråden.
Alltså du gjorde ju det precis ovan, tog ett citat från mig och skrev såhär:

du som vuxen ska ge sjutton i att uttrycka det till mina barn

även om de säkert skulle vara bortskämda enligt hur du beskriver

Jag uppfattar ordet du här som att du mycket specifikt menade att just jag, men även andra, inte borde säga detta till dina barn. Därmed antydande att jag har det som vana. Vilket jag inte har. (speciellt eftersom jag aldrig träffat dem)

(som svar på ett inlägg där jag kommenterat att dina barn inte alls behöver uppfattas som bortskämda av personer i tråden bara för att de skjutsats)

Själv brukar jag överhuvudtaget inte kommentera andra barns beteende gentemot sina föräldrar till de barnen (eller andra, speciellt inte mitt barn).

Däremot kan jag nog erkänna att om ett barn beter sig divigt och otrevligt gentemot mig och kräver att jag ska göra ditten och datten åt det barnet utan att det ens frågar snällt så kommer jag nog vara så ovan och förvånad att jag inte lyckas klistra på ett hult leende och utföra alla tjänster precis som barnet begärt dem så väldigt snabbt som de är vana att bli betjänade. Det är bara så jag är. Sorry. Det har dock sällan hänt iofs.
 
Senast ändrad:
Alltså du gjorde ju det precis ovan, tog ett citat från mig och skrev såhär:





Jag uppfattar ordet du här som att du mycket specifikt menade att just jag, men även andra, inte borde säga detta till dina barn. (som svar på ett inlägg där jag kommenterat att dina barn inte alls behöver uppfattas som bortskämda av personer i tråden bara för att de skjutsats)

Själv brukar jag överhuvudtaget inte kommentera andra barns beteende gentemot sina föräldrar till de barnen (eller andra).

Däremot kan jag nog erkänna att om ett barn beter sig divigt och otrevligt gentemot mig och kräver att jag ska göra ditten eller datten åt det barnet så kommer jag nog vara så ovan och förvånad att jag inte lyckas klistra på ett hult leende och utföra alla tjänster precis som barnet begärt dem så väldigt snabbt som de är vana att bli betjänade. Det är bara så jag är. Sorry. Det har dock sällan hänt iofs.
Menade självklart överlag vuxna > barn. Jag hade nog ifrågasatt den vuxna skarpt i så fall. Att inte vara otrevlig mot andra människor tycker jag är rent bondförnuft och hör till vanlig uppfostran.
 
Menade självklart överlag vuxna > barn. Jag hade nog ifrågasatt den vuxna skarpt i så fall. Att inte vara otrevlig mot andra människor tycker jag är rent bondförnuft och hör till vanlig uppfostran.
Ja? och jag skrev att en av synonymerna till bortskämd är ouppfostrad...

Så det bortskämda barnet saknar ju precis just det -vanlig uppfostran.
 
Ja? och jag skrev att en av synonymerna till bortskämd är ouppfostrad...

Så det bortskämda barnet saknar ju precis just det -vanlig uppfostran.
Mina barn är säkert ouppfostrade i flera sammanhang. Det ger fortfarande inte en vuxen makten att säga till dem att de är bortskämda, i ts fall har hon ju blivit kallad bortskämd just av en vuxen för att hon ska få en ponny. Så uppenbarligen finns det dem som tycker de kan säga vad som helst till ett barn. Själv hade jag ärligt talat inte brytt mig och definitivt inte talat om för ett barn att det är bortskämt, för det vet jag ju liksom ingenting om - otrevligt om det är otrevligt mot mig, men bortskämt? Nä.
 
Mina barn är säkert ouppfostrade i flera sammanhang. Det ger fortfarande inte en vuxen makten att säga till dem att de är bortskämda, i ts fall har hon ju blivit kallad bortskämd just av en vuxen för att hon ska få en ponny. Så uppenbarligen finns det dem som tycker de kan säga vad som helst till ett barn. Själv hade jag ärligt talat inte brytt mig och definitivt inte talat om för ett barn att det är bortskämt, för det vet jag ju liksom ingenting om - otrevligt om det är otrevligt mot mig, men bortskämt? Nä.
Men ts frågar ju inte om det var ok för en vuxen att säga att hon är bortskämd (vilket det inte är), ts har ju helt rimligt snarare fått ångest och oro inför att hon kanske är bortskämd nu när denne vuxne sagt precis så. (så den biten är försen att ändra på)

Så frågan var ju snarare ska ts ha ångest eller inte. Och folk här säger att det ska ts inte ha. Vilket är helt rimligt.

Med det sagt så finns det ju en möjlighet att situationer då ett barn inte har sina föräldrar med sig kan uppstå då ett barn som nu skulle kunna råka vara väldigt van vid att tilltala sina närstående väldigt kort och befallande stöter på en vuxen som är väldigt ovan vid att bli tillsagd och ovan vid att lyda snabbt. En vuxen som då inte är så ömsint tjänstvillig och översvallande som barnet är vant. Det är ju sådant som helt enkelt kan hända.

Men som i det här fallet nog inte alls har hänt ts.

Därav min kommentar om att bortskämd nog handlar mindre om antal ponnies och hur fin transport man har och mycket mer om hur man uttrycker sig och på vilka kommandon man förväntar sig service, oftast.
 
Men ts frågar ju inte om det var ok för en vuxen att säga att hon är bortskämd (vilket det inte är), ts har ju helt rimligt snarare fått ångest och oro inför att hon kanske är bortskämd nu när denne vuxne sagt precis så. (så den biten är försen att ändra på)

Så frågan var ju snarare ska ts ha ångest eller inte. Och folk här säger att det ska ts inte ha. Vilket är helt rimligt.

Med det sagt så finns det ju en möjlighet att situationer då ett barn inte har sina föräldrar med sig kan uppstå då ett barn som nu skulle kunna råka vara väldigt van vid att tilltala sina närstående väldigt kort och befallande stöter på en vuxen som är väldigt ovan vid att bli tillsagd och ovan vid att lyda snabbt. En vuxen som då inte är så ömsint tjänstvillig och översvallande som barnet är vant. Det är ju sådant som helt enkelt kan hända.

Men som i det här fallet nog inte alls har hänt ts.

Därav min kommentar om att bortskämd nog handlar mindre om antal ponnies och hur fin transport man har och mycket mer om hur man uttrycker sig och på vilka kommandon man förväntar sig service, oftast.
Ja då har vi nog inte läst tråden olika vilket var det jag svarade på.
 
Tycker det är jättekonstigt när någon forskare sitter och blandar ihop curling med läxhjälp.)
Här vet jag inte riktigt om jag håller med, läxhjälp kan vara väldigt olika i omfattning. Generellt anser jag att behövs hjälp i någon större utsträckning är läxan dåligt utformad (sen är jag mot läxor av princip men det är en annan diskussion).
 
Här vet jag inte riktigt om jag håller med, läxhjälp kan vara väldigt olika i omfattning. Generellt anser jag att behövs hjälp i någon större utsträckning är läxan dåligt utformad (sen är jag mot läxor av princip men det är en annan diskussion).
Hur det än blir tycker jag inte att läxhjälp kan vara curling, oavsett uppgifter, så länge det är en hjälp.

(Jag är ju för läxor av princip, men håller med om att om förälderns hjälp innebär krav på någon slags förmåga/kunskap hos föräldern utöver påminna och uppmuntra så är den fel utformad. (jmf mattetal som inte är ren övning på samma sak som lektionen.) men det är som sagt en annan diskussion)
 
Senast ändrad:
Jag tycker att man är bortskämd när man får något- tid, saker, pengar, kärlek- men inte uppskattar eller ser det. När man är otrevlig och kräver mer trots att man får, och inte förstår att mamma tex har tagit av sin tid för att fixa oboy och mackor åt en, eller köpt något eller spenderar tid för att umgås och se en film, ja vad som helst egentligen.

Om man har föräldrar som har råd, tid och möjlighet att ge sitt barn mer än vad några andra barn får så är det inte dåligt, hur kan det vara dåligt att ge om det ges med kärlek och omtanke?
 
Jag tycker att så länge man är ödmjuk kallar inte jag det att vara bortskämd. Bortskämd för mig är att ta för givet saker, att inte uppskatta det man har och att inte ha en förståelse för att andra kanske inte har möjligheten att få det man själv har.
 
Hej! Jag är en tjej som skulle vilja prata om en sak nämligen om när man är bortskämd. Det var en som sa till mig att jag är bortskämd och jag blev faktiskt väldigt ledsen av det och jag skulle vilja prata om när ni tycker att nån är bortskämd! Hon som sa det till mig tycker att jag är det för jag ska få en till ponny så hon tror ungefär att jag får allt jag vill ha typ. Och hon är vuxen så ingen tror att det är nåt barn/tonåring som sa det!
Jag vet att jag har tur som har det jag har! Men finns också andra som har väldigt mycker mer. Som en tjej jag tränar med som har stor lastbil, de har eget stall, hon har typ 4-5 ponnyer och hästar och så. Och ändå så verkar hon ganska ofta otrevlig mot sin mamma. Så hon kanske verkar bortskämd men också att man inte vet nåt om hennes liv bakom allt det! Mina föräldrar brukar alltid säga att man inte ska döma nån på det man ser för man vet inte vad som är under ytan liksom. Så att bara för nån verkar ha allt så betyder inte det att den är bortskämd liksom. Så som hon som sa till mig att jag är bortskämd hon känner inte mig och min familj så jättebra. Så hon säger att jag är bortskämd bara för jag ska få en till ponny men hon vet inte att jag har kämpat JÄTTE mycket för att få det! Jag har alltid haft bara en ponny, alltså menar inte att en ponny är BARA och jag vet att många inte ens kan rida på ridskola fast de vill och så. Men jag har velat ha en till ponny väldigt väldigt länge utan att få det! Och jag har aldrig fått en helt ny sadel utan vi har alltid köpt det begagnade, har inte nån jättelyxig lastbil och såna saker. Mina föräldrar kan inte vara med mig i stallet varje dag utan ofta cyklar jag eller åker buss dit och sköter allting själv, plus att jag måste sköta skolan och mina sysslor hemma och allt sånt PLUS även att jag hade anorexi från jag var 11 till 13 och jag har kommit ur det också för att få en till ponny. Så det har tagit mig FLERA ÅR att kämpa till att jag nu ÄNTLIGEN är helt frisk från det, har tillräckligt bra betyg och sköter allting jag ska göra hemma och så för att ÄNTLIGEN få en till ponny! Så jag tycker inte att man kan säga att jag är bortskämd bara för att jag nu ska få en till ponny liksom för det är absolut inte som att jag bara har sagt att jag vill ha en och så får jag en! Men jag undrar vad ni tycker om det är okej att säga att nån är bortskämd och när man isåfall är bortskämd? Och om ni hade sagt nåt till den som sa att jag är det? Jag sa inget för ville inte starta nåt men nu efter så ångrar jag lite att jag inte sa ifrån.
Nu är det ett tag sen du startade din tråd men jag svarar ändå. Jag håller med dina föräldrar i vad dom säger.
Om du tog illa upp av att personen sa det så tycker jag absolut du ska säga ifrån eller ifrågasatta det på ett bra sätt. Jag brukar skoja om att mina hästar är sjukt bortskämda men jag skulle aldrig säga det till ngn annan människa då jag själv vet hur det känns att få det uppslängt i ansiktet som barn/tonåring trots ingen visste hur det var egentligen.
 
Så här tycker jag: det spelar ingen roll hur många saker man har eller hur mycket hjälp man får. Det är vad man gör med det man får/har som bestämmer huruvida man är bortskämd. Alltså, det är ett beteende man väljer själv, inte något man ges/skapas åt en.

Att få en dyr ponny med fin utrustning men att kämpa dag för dag med att cykla till stallet och ta hand om hästen oavsett årstid och väder samtidigt som man sköter läxorna och hjälper till hemma när det behövs = inte bortskämd.
Att rida på ridskolan men skjutsas över allt, aldrig hjälpa till hemma, inte ta hand om saker oavsett hur dyra/billiga de är, alltid kräva mer utan tanke på vad det kostar i tid och pengar = bortskämd.

Om en vuxen hade sagt till ett barn att hon är bortskämd och den vuxna personen inte är barnets förälder tycker jag att barnet skall stänga båda öronen. Kanske kan det vara läge att tycka synd om den vuxna personen som är så småsint att hen tycker det är OK att säga elaka saker till minderåriga.
Håller med.
 
Jag får ofta höra att jag är bortskämd och har det bra, och jag kan inte annat än hålla med. Min pappa ställer upp och hjälper mig med det mesta, han har nästan inga pengar men han ger bort sin tid istället. Vid 40 års ålder kan jag fortfarande lämna ett par kassar tvätt hos honom, eller be honom göra ärenden åt mig och för att inte tala om hur mycket hjälp jag får med lämning på dagis. Han är pensionär, men går ändå upp 5.30 på morgonen för att vara hos mig så att jag kan komma i tid till mitt jobb. Man kan omöjligt kalla mig något annat än ruskigt bortskämd faktiskt.

MEN jag är inget arsle för det. Jag hjälper honom också, han har ingen bil så jag ställer upp som taxi när det behövs.

Jag skämmer bort min egen unge också, så mycket jag bara kan. Forskning visar att barn som blir curlade lyckas bättre i livet. Men ingen tjänar på att skippa biten om att lära sina barn god moral och tacksamhet. Dessutom så måste man lära sig att hantera besvikelser och det är en del av föräldraansvaret att lära barnen copingstrategier för när saker känns lite jobbigt.

Så, att vara bortskämd är absolut inget skällsord i min värld. Men här verkar ju syftet inte att uppmärksamma det fina med att du har det bra, utan att få dig att må dåligt. Avundsjuka? Allmänt hål i huvudet? Skitsamma egentligen, det är bara att vifta bort efter förmåga. Miffon finns överallt, det gäller bara att undvika så gott det går.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 897
Senast: Hazel
·
L
Hat
Relationer Dethär kanske är en konstig fråga så ursäkta då. Men jag undrar om ni hatar någon? Eller har gjort nångång? Alltså jag menar inte som...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
2 801
Senast: LiviaFilippa
·
L
Skola & Jobb Innan jag skriver dethär så vill jag bara skriva att SJÄLV KLART så ska jag ha ett möte med en studie väg ledare snart och då ska jag...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
2 555
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
751
Senast: Rosett
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp