V

veronican

En häst som ligger mig varmt om hjärtat var på klinik idag och undersöktes pga en lätt hälta som hans ägare upptäckt i ena bakbenet.

Den här hästen har jag känt i 4 år minst. Jag har ridit honom lite då och då när hans ägare inte haft tid och jag har även haft honom på foder ca ett halvår för 2½år sedan när hon var på utbildning i Strömsholm. Hästen är idag 9 år och tillsammans har de tävlat upp till LA:5 och utvecklas. Ägaren har hittat en underbar tränare som hjälpt dem massor och innan hältan var de på väg att åka ut på en hel del tävlingar i höst.

Ikväll mötte jag en rödögd stallkompis som berättade att ryggen är kass på hästen. På kliniken hade de upptäckt att två ryggkotor i början på hans rygg ligger alldeles för nära varandra :eek: och han har skitont i sin rygg. Det har också satt sig i två ben. Ägaren var helt chockad och det är jag med. Detta är världens bussigaste häst som aldrig visat nåt tecken på att ha ont, varken för ägaren, hennes ridande mamma, mig, eller tränaren som ridit honom. Det enda han visat varit tecken som tolkats som träningsvärk efter tuffare pass och att han inte velat sträcka ut riktigt det där yttersta i mellantraven.

Nu vet de inte ens om hästen kommer kunna ridas i framtiden, men han kommer med all säkerhet inte kunna ridas de klasser som ägaren vill tävla. JAG FATTAR INTE! :( Tänk er vilken snäll häst detta är, han har bara stått ut och aldrig ens gjort en sur min vid sadling.

När jag hade hand om honom kunde vi gosa länge länge, han är så himla tillgiven och visar verkligen sin ägare att han älskar henne lika mycket som hon älskar honom. Mitt hjärta slår för den hästen och jag är riktigt jäkla ledsen just nu. Visst är inte hoppet ute, han kanske kommer kunna ridas och slippa ha ont, men det är inte säkert.



Nu undrar jag lite försynt hur en häst får nåt sånt här? Föds de med kotorna för nära varandra? Kan det uppkomma senare? Tjejen som äger honom rider helt underbart och är enormt lyhörd och bussig mot sin häst. Jag förstår inte...

Samtidigt blir jag så rädd så rädd att min egna häst också bär på nån sån här "hemlighet" och att hon också har jätteont innerst inne, man VET ju aldrig?!! Men åka in och röntga genom hästen "för säkerhets skull" vet jag inte om ekonomin fixar...

:( :( :( :( :(
Fan vilket snöpligt slut på en underbar solig höstdag.
 
usch och pusch

inte roligt alls

jag förstår hur ägaren känner sig, och du också

dåligt samvete

jag hade mkt dåligt samvete efter det att man senaste hund gick bort. det visade sig vid obduktion att han gått med en gummiklack i magen sedan han var valp, jag ägde honom i 1 år. han blev bara 2 år gammal.

min ångest och mitt dåliga samvete över att han lidit i tysthet så länge är något jag fortfarande inte ens kan tänka på utan att det vänder sig i magen på mig.

Det har den 3 september gått 2 år sedan han dog.

är det kissing spines hästen har?

jag vet ett flertal mkt kunniga och bra ryttare som fått hästar med den diagnosen, bla min gamla instruktör på gymnasiet.

Jag förstår ångesten som vilar över er, den är inte lätt att bära, men försök tänka positivt.

tänk vilken tur att hon tittade upp hältan innan det gått ännu längre

och tänk att det finns en liten chans att hästen kan fungera tilfredställande., dvs äta, gå normalt utan smärta


jag hoppas att allt ordnar upp sig för hästen och dess människor, inte roligt
 
Kissing Spines, vilket jag tolkar det som att hästen har är OFTAST medfött. Sen kan det förvärras av "fel" ridning (skritt på lång tygel är t ex inte bra i sammanhanget). men OFTAST är det medfött.

Sen, ang hästar som kämpar på. Jag har en likadan, han säger inte ifrån, utan kämpar vidare.

har fungerat bättre än någonsin i vår. Kändes en liiiten aning off i våras. Diagonalhalt. beh, sattes igång och WOW säger jag bara. Han visade form, gång och takt jag inte visste han hade. Någon månad senare började han känns en aning off igen.

In på klinik i fredags, en lindrig böjprovsreaktion vb. På rtg visade sig en stor förändring... Han lär aldrig bli tävlingshäst och frågan är om han ens kommer kunna träna dressyr..

MEN, en häst går inte och är glad och samarbetsvillig om den har superont, utan vissa hästar "klarar" smärta bättre än andra. Så när de säger ifrån så har de nått gränsen för när det börjar besvära dem på riktigt (dvs göra ont). Och upptäcker man bara de tecknen (vilket ju både din kompis och jag gjort) så har ju hästen INTE gått och haft ont länge, länge. Utan de har haft problem länge, men som DE inte tyckt bekyrat så mkt, utan de har kompenserat. När de inte kan kompensera kommer problemen. En annan häst skulle kanske ha problem tidigare.
 
:bow: Klokt skrivet. Det hjälper att tänka att hästen nog har en hög smärttröskel för som sagt är hans ägare väldigt lyhörd men har inte alls anat detta.

Kissing Spines? Ja det kanske det är, jag vet inte. Vi pratade inte så mycket, jag skulle hem och jag såg att det var precis att hon orkade hålla tårarna borta. De hade åkt till en klinik många mil bort och varit iväg från kl 6 på morgonen till 19-tiden på kvällen, det plus chockbeskedet hade minst sagt tagit hårt på henne. Känns extra trist, för hon har jobbat så jäkla mkt i sommar och sett nästan lite utbränd ut, iaf väldigt trött och så får hon det här över sig också. Hon som är en av få personer jag skulle lita på fullt ut att lämna min häst hos.

Usch ja usch.
Men din häst, har han blivit sämre i ryggen efter ni upptäckt vad felet var?? Denna hästen är också diagonalhalt, det kanske jag skrev? Dessutom misstänkte de nåt mer i bakbenet, men är ju svårt att ta allt på en gång. Nu är han iaf behandlad i kotleden på vänster bak och höger fram, ska stå på boxvila 3 dagar, sedan gå ute i sjukhage.

Medfött, ja att hon skulle ha ridit honom så att det förvärrats utesluter jag, för han är en av de få hästar jag känner som verkligen rids korrekt och ar fått så mkt beröm från många olika människor. Ägaren har tränat för många olika dressyrtränare och har en mkt sund inställning till vad hästens form handlar om.


FAN! Min häst är också sån där... som kämpar på.. alldeles för "snäll" eller tapper. Det oroar mig nåt enormt :(
 
Fy så tråkigt!!! :( *tröstkram*

Men det finns ju iaf hopp om att han kan bli bra!? Så det är ju bättre än ingenting! Och det är många hästar som fått det så här men blivit bra! Senast igår fick jag reda på att en häst som jag själv ridit några gånger och tagit hand om desto fler ggr, fått något liknande i ryggen- men han kan bli bra! Usch, denna hästen ramlade ner i gödselstacken i slutet av mars förra året.. Det var så hemskt.. :cry: Brandkåren kom och han låg där i ca 3 timmar innan han äntligen kom upp, sent på kvällen var det och ja, bland det värsta jag varit med om..
Förlåt nu kom jag bort från ämnet. Kom bara att tänka på detta.
 
Ja jag börjar bli riktigt ledsen nu, först gick det liksom inte riktigt in. Han är nog en av 3 hästar (någonsin!) som stulit en bit av mitt hjärta, står han i stallgången MÅSTE jag pussa på honom och matte får helt enkelt stå åt sidan en liten stund ;) Han är så himla himla go! :cry:

Har säkert visat dig honom på bild? Det är han

:cry: Det är så grymt när det bara kommer fram sådär utan nån förvarning och så har han haft det jättelänge :( Vilket slag i ansiktet. Jag tycker så hemskt synd om hans ägare, de som är ett sånt fint par ihop. GRYMT!

Hon sa senaste förra veckan till mig att tänk den dagen jag kanske måste sälja honom, det vet jag inte om jag klarar och referade till att hon hoppas komma in på hippologen nästa år. *djup suck*
 
Åh så fin han var!! Ser verkligen positiv och glad ut! :)

Ja det är inte lätt när djuren är sjuka/har ont.. :( Man känner ju sig så maktlös också.. Man vill göra dom bättre men det kanske inte alltid går.. och att sedan behöva fatta livsavgörande beslut ovanpå det är ju ännu värre. Har själv inte behövt göra något sådant beslut, men vet ju att jag kommer få göra det i framtiden.. :(

Man måste verkligen uppskatta det man har när man har det. För det kan ju tas iväg från en när som helst egentligen.. :(
 
Beklagar, det låter verkligen sorgligt.

Jag vet inte mycket om kissing spines. Har hört sadelmakare som menar att ett lätt tryck på ryggraden under flera år kan orsaka kissing spines till sist. Till exempel om vojlocken inte dras upp under sadeln utan ligger an mot ryggraden, och sedan trycks ner när ryttaren sitter upp. Har tydligen forskats en del på det.

Håller tummarna för hästen...
 
Jaa-aa men man är så kass på att uppskatta det!! Fast man borde. Det gäller att alltid vara ödmjuk..

Kom precis på att jag sa till hon som äger den här hästen för några dagar sedan att "din häst ser alltid så himla härligt gla och positiv ut"! Det är sant, han står i stallgången och ser ut som han ler. Har världens snällaste ansikte och ett mjukt sätt. Faaan :(

Här rider jag honom: Gobiten
 
Söt häst! En häst i mitt stall fick oxå K.S Ägaren var av den pedantiska och målmedvetna sorten hon satsade 1 år på att bygga upp honom från marken (tömmkörning osv) men han blev bara värre och värre. Till slut fick hon ta bort honom. Innan hon köpt honom hade han gått som lektionshäst och hade ont i ryggen och trivdes ej, därför han såldes. Han fungerade bra som privathäst i ca 2 år innan problemen kom i form av istadighet. Han var aldrig halt.

Trist hur som helst... :cry:
 
Körning passar dessa hästar ofta utmärkt.

Om man lägger ned tid på att köra in honom så kanske det finns någon som vill köpa honom och tävla körning?

Även om hon inte får tävla sina klasser så får ju hästen det förhoppningsvis bra.
 
Min är fullständigt fräsch i ryggen, helt u.a. Så där räckte det med att inte skritta fram- och av uppsuttet utan avsuttet, håller ryggen varn, stretcha & massera musklerna och tänka på att han ska gå i form hela tiden.

Däremot visade han sig ju ha en ful röntgenförändring i hasen som gör att han inte kommer hålla för det jag tänkt använda honom till, men RYGGEN är kanonfräsch. Kollad så sent som i fredags och han fick BARA beröm för ryggen, välmusklad, mjuka fina muskler och inte det minsta lilla öm.
 
Vad skönt!! Nu vet jag ju inte om det är Kissing Spines han har (vet ärligt talat inget om K.S och hann ju inte prata så mkt med ägaren) men man hoppas ju han ska kunna bli såpass bra att han åtminstone kan ridas lättare. Stretcha och massera var vad veterinärerna sa att hon skulle göra också, nåt mer finns väl inte direkt? Den hästen går alltid i form när hon rider, så den biten ska nog inte vara nåt problem..

De var faktiskt lite oroliga för en bakhas på den här hästen också... :(
 
Ja hon hoppas ju såklart att han ska bli bra, tävlandet är ju inte det viktigaste. Han är tömkörd väldigt mycket, så vet vet kanske skulle han passa som körhäst. Vi får se hur allt går. Stackarn lär nog vara hyfsat rastslös och ledsen idag nu när han fått boxvila och alla andra är ute och mumsar gräs...
 
Det låter precis som KS (Kissing Spine). Då ligger tornutskotten i ryggraden för nära varandra och nöter emot.

Stretch, massage, hålla hästens rygg varm (ffa vid regn), lägga varm sadel/vojlock på varm rygg, alltid skritta fram avsuttet, och helst 20 - 30 minuter innan man sitter upp så de hinner värma upp musklerna, och gärna skritta av lika länge - avsuttet. Samt väl tillpassad sadel. Och som sagt rida hästen så den verkligen använder ryggmusklerna. det är mina tips, och vad som hjälpte på min. Ihop med ett ryggrehabiliteringsprogram jag fick från vet. (Som efter vila etc inkluderade långsam uppbyggnad med tömkörning, lite longering och uppsutten ridning enligt specifikt schema. Allt inriktat på att få hästen att söka sig framåt - nedåt, engagera bakdelen och våga "lyfta" ryggen och använda dne korrekt. Inkl bla lång och låg form över bommar, longering med chambon etc).

Sen, en KS-häst mår oftast inte bra av lång vila så de tappar (rygg)muskler.

Jag själv är lite bekymrad hur jag ska kunna skona både has och rygg ihop, då hasen mår bäst av att INTE gå i form, och ryggen av ATT gå i form... Moment 22, men jag hoppas jag kan lösa det med lång och låg unghästform, så vi får ett mellanting. Men först måste vi häva inflammationen, innan vi kan börja prova och se på vilken nivå han kan fungera trots defekten i hasen..
 
Tänkte bara berätta att jag talat med hästägaren igen idag och det verkar inte som om det är Kissing Spines det handlar om.
Det är inte tornutskotten som pressar mot varandra utan själva ryggkotorna (för det är väl skillnad?).

På röntgen hade de sett att mellan första och andra ryggkotan var det normalt avstånd, därefter låg alla kotorna så nära att ett otränat öga knappt kunde se nåt mellanrum mellan dem :( Har förmodligen fötts så.

Han har också skelettförändringar i ena bakhasen men tydligen var det svårt för dem att i nuläget avgöra om han har ont av det eller inte.

Veterinären hade frågat "Rider du på denna hästen??"
:( :(
 

Liknande trådar

Dressyr Ja, jo. Men att säga att ryggkotorna måste vara klara för att man ska kunna sitta på hästen är att dra slutsatsen väldigt långt. Här har...
2
Svar
21
· Visningar
994
Senast: Jerseyite
·
Hästmänniskan Jag har haft min häst i många år och utbildat den själv med hjälp av tränare. Älskar hästen över allt annat och har ridit den tusentals...
Svar
17
· Visningar
2 724
Senast: Solstig
·
Hästvård Hej! Jag har en häst som har förslitningsskada på gaffelbandet och griffelbenet, diagnosen ställdes i december men han har visat hälta...
Svar
7
· Visningar
1 163
Senast: MiniLi
·
Hästvård (Lång text men behöver verkligen hjälp) Hej! Jag sålde en hopphäst för ca 1,5 år sedan till en hobby ryttare som skulle ha honom som...
2
Svar
39
· Visningar
10 003
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Födda 2022
  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst

Omröstningar

Tillbaka
Upp