Dags att ge upp nu?

Sv: Dags att ge upp nu?

hur känns det nu?
Mår du rent fysiskt illa vid tanken av att sitta på en häst igen. Eller känns det som du skulle kunna våga om bara *valfritt*?
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Han är ju ingen rädd häst alls, har haft med hund på uteritt som inte bekymrat honom därför var jag inte minsta bekymrad fördem.
Han blev ju inte rädd heller utan busig, den som blev rädd var jag :-(
Jag är rädd för att det ska hända igen, jag fixar inte detta en gång till.
Jag vet att jag kan trilla ner för trappan osv men nu är det kopplat till ridningen, det är den som skrämmer mig :-(
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Jo, det förstod jag.
frågan är om du skulle exempelvis under en period kunna bli longerad eller liknande. Och se om rädslan släpper.

Tänker om det är som när man inte hoppat på länge, då kan hinder på 120 vara "skithöga" fast man innan med lätthet hoppat 140 banor.

Hoppar man lite varje dag typ så släpper höjdskräcken efter ett tag.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Ja, jag har ju några veckor på mig att fundera. Jag vill inte sälja honom.

Du har väl hur lång tid som helst på dig att fundera?
Kakan mår ju inte dåligt av att vara häst och få gå i hagen.
Hoppas du läker ihop fort och att det inte blir en alltför jävlig rehab.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Jag vet inte. Det lockar inte i nuläget iaf. Jag är en allt eller inget person.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Åh herreud vilken otur! Du som verkligen var värd att ha riktigt roligt med Kakan efter att det blev så deppigt med den förra iomed all press osv! (Om jag läst tidigare trådar rätt!) :(

Jävla otur rent ut sagt! :arghh:


Känner du för att sluta med hästar helt eller är det just rida som är det jobbiga? Vill du forfarande vara med hästar och träna med Kakan kanske körning kan vara något för er? Någon annan kan ju fortfarande trimma honom från ryggen ibland! :)

Lycka till! :)
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Jag flög av förra sommaren när jag hoppade. Slog i huvudet, nacken och ryggen, tappade luften och fick åka ambulans till akuten. Det var så fruktansvärt obehagligt! Jag bröt ingenting men blev väldigt mörbultad och framförallt livrädd för att hoppa. Jag har aldrig varit något stort fan av hoppning men jag har alltid tyckt att det varit roligt att skutta omkring lite.

Det är inte förrän nu (en vecka sedan faktiskt) som jag vågat mig på att hoppa igen och då hoppar jag inte ens 50 cm för det törs jag inte.

Min poäng är att det kan ta väldigt lång tid innan man övervinner rädslor och att det är helt okej.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Visst är det skadan och inte själva ridningen. Men eftersom det bara är inom ridning jag har skadat mig så sitter det i.
.

Även om du är en allt eller inget person , så tror jag ingen gör en bra bedömning mitt i trauma läget om hur man vill ha det och verkligen känner .

Lös häst situationen för tillfället . Sen ger du dig själv tid att läka, känna efter och känna energi igen . Vare sig energin då är att du vill rida eller göra dig av med hästen .
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Såg dina och kakans bilder från en barbackaritt som du tidigare lagt ut. Du log på nästan varenda bild. Så att du hör hemma i sadeln är det inget snack om. Däremot kan vi alla behöva en paus ibland. Ställ av kakan över vintern, läk ihop och börja från grunden till våren. Känns det då fortfarande inte det minsta kul - ja då kanske det är dags att börja samla frimärken istället.

Men å andra sidan, vem skulle vilja ha en god ekonomi, rena kläder utan vita hästhår, massvis med fritid för sitt frimärkssamlande och ha sina bananer ifred? När man kan äga häst istället menar jag? :D
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Vad tråkigt att läsa! Jag har blivit så glad av dina inlägg om Kakan. Just för att det verkat som att du känt sån glädje ihop med honom.

Om det är så att du när du bearbetat klart inte vill rida mer så är det gott och bra. Du ska göra det som är rätt för DIG.

Vill du då ha kvar hästen kanske du kan köra, träna trick, frihetsdressyr etc. Eller ha någon annan som rider honom.

Jag har också skadat mig rejält i ridolycka. Jag åkte av för 18 år sedan och slog sönder rygg och nacke. Ryggens skador är nu läkta. Men nacken är trasig och kommer vara det. Iom att det är så mkt nervskador och ligament är avslitna kommer jag alltid ha problem av nacken och alltid vara känslig. Jag kan tex bryta nacken rätt lätt om jag åker av eller får ett slag mot huvudet.
Jag har dock valt att rida ändå. Jag tom jobbar med det och inte bara med mesridning på gamla safe hästar.
Jag rider en del inridningar och framför allt problemlösningar.

Jag har dock inte åkt av på väldigt många år. Det tror jag beror på att jag är extremt riskmedveten.
Jag är alltid medveten om min omgivning, jag är alltid beredd på kast och jag miljötränar hästar att tåla det mesta.
De värsta sakerna i problemfall eller inridningar kan jag ta från backen innan jag hoppar upp.
Jag är ganska sadelfast. Men det finns andra som är lika sadelfasta, sitter på tryggare hästar och ändå slår sig eller åker av.
Jag har också dragit ned på hoppandet. Jag är helt enkelt för dålig hoppryttare för att riskera skadorna. Jag upplever hoppning som mer riskabelt än dressyr eller rida ut(om man kan rida ut säkert.. vilket inte alla kan).

Jag har också lärt mig en hel del tekniker att bryta bockningar, stegringar, kast etc. Och hur man kan bryta mentala problem och fånga hästens fokus.

Så vill du fortsätta sen går det att arbeta säkrare än vad många gör.
Det går förmodligen att få in en hel del mer säkerhetstänk i ditt hästeri. Det gör det för alla, mig med.

Om du däremot inte vill mer är det så klart ditt beslut och ditt liv! Det som är rätt för mig är inte rätt för andra. :)

Lycka till med rehab av din fot! Kakan mår inte dåligt av att chilla lite medan du funderar.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Jag hade säkerhetsstigbyglar. Sadeln var inte min vanliga och jag brukar aldrig behöva efterdra gjorden och tänkte inte på det öht.
Hunden satt helt stilla hela passet och som sagt, det kan lika gärna dyka upp en hare vid uteritt.

Tack för supporten, tror du missade själva poängen här faktiskt...

Tror att även du missade MIN poäng.
Inte särskilt säkra stigbyglar, antar jag?

Kan du fokusera på att förebygga olyckorna bättre behöver du inte bli rid-rädd.
Jag har ingen koll alls på vem vare sig du eller "Kakan" är. Det är bara så tråkigt att det sker incidenter (jag vill inte ens kalla det olyckor) som gör att folk inte vågar rida.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Soft up stigbyglar.

Jag är smärträdd, låter inte som du har någon större erfarenhet av att skada sig. Du är varken stöttande eller trevlig, bara dryg.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Tack för ett bra svar.

Jag har tidigare varit sadelsäker men rädslan att slå mig får motsatt effekt och jag vet inte hur man ska kunna skydda sig mot olyckor?
Visst, ökat säkerhetstänk men styra sin omgivning? Hur gör man det? Miljöträna hästen, absolut men även den stabilaste kan bli skrämd.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Helt klart. Nu med hunden, det är en sån grej jag tidigare bara hade skrattat åt, bett min man koppla honom, hoppat upp och fortsatt.
Men jag bröt foten, det är poängen. Jag bröt foten utan någon förklaring till hur det kunde gå hända. Jag landade mjukt i gräset, ingen dramatik alls som vid tidigare olyckor som jag fasthållander verkligen var olyckor.
Det är det som skrämmer mig, att frakturen gick upp så lätt, att det krävs så himla lite.
Jag har opererat om den i helgen, legat inne mot min vilja, varit rädd, ledsen och haft svåra smärtor.
Jag behöver inte höra, skyll dig själv, det där hade kunnat undvikas.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Blir man rädd blir man spänd. Då får man sämre balans, sämre förmåga att följa i rörelser och blir alltså mindre sadelfast. Utöver att en del hästar kan trigga på det.
Det vet du, tror jag. Men jag säger det iaf för säkerhets skull..
Man får helt enkelt arbeta med rädslan a la KBT.
Att bli rädd för att skada sig är helt normalt i din sits!
Det blir många som skadat sig. Även jag var det i en period.

Miljöträning går att ta så mycket längre än de flesta vet. Och det går att ta lydnad och säkerhetstänk så mycket längre också.
Man kan aldrig HELT garantera att en häst ALDRIG i vilken situation som helst inte kommer reagera. Men man kan träna dem så att de inte triggar lika lätt på tex harar, hundar, annat som rör sig fort mot dem, tom kommer åt dem, plötsliga och höga ljud etc.
En del går att få snudd på helt safe.

Men då får man som sagt ta miljöträningen många steg längre än de flesta har lust och tid och kunskap till.
Och längre än de flesta har fantasi till.

Många i mitt stall eller som bara sett kort arbeta någon häst ser mig som en kamikaze-pilot. De tror att jag bara tar alla bängbulorna och slänger mig upp och gör det som de triggat på tidigare. Gärna då barbacka på direkten.
Det är så långt från sanningen man kan komma.
De tror att jag hänger mig kvar på tur eller att jag är van att åka av.
De som känner mig vet dock att jag är mkt noga med det jag gör och alltid kalkylerar risker.
Att jag blivit så riskmedveten är förmodligen pga av att jag sett mycket och varit med om mycket.
Men det finns tränare som är bra på sånt och lär ut sånt. Så man behöver inte begå alla misstagen själv. Jag har haft tur att ha bra tränare som gjort en del av misstagen "åt mig sas". Så de har kunnat varna mig så jag slipper göra samma.

Jag står på en gård med 100 hästar. Alltså blir det jääääkligt svårt att styra allt som sker där. Det är omöjligt!
Därför får jag satsa på miljöträning och balans och vakenhet hos mig.
Styra omgivningen kan man aldrig göra helt. Men man kan välja när man gör vissa saker med hästarna. Tex rida an på hinder eller dra en busgalopp när man vet att det är safe runt en.
När de hästar jag ridit kommit så långt i lydnad, miljöträning och tillit till mig så ska de skita fullständigt i vad andra gör.
Vi har tex hästpolo här. Det innebär att de ibland kan komma in på ena ridbanan med flera hästar och flera bollar och värma upp för match/ha övningsmatch. Då är det full galopp, snabba vändningar, rejäla smällar då klubborna slår i bollen(ibland just bakom din häst) och den kan skjutas rakt mot en och de kan rida rakt mot en fooort!
Jag är nog den enda av de vanliga ekipagen på gården som tycker det är bra!
Just för att jag ser det som miljöträning. Jag hade inte suttit kvar direkt i en sån match på en häst som inte är tränad alls/inte inriden klart.
Men på en häst som jag tränat ett tag, spec heltidshästar ska det vara noll problem. Vi ska kunna rida ett avslappnat dressyrpass mitt i tumultet.
Det går även med de som tidigare varit sprättgökar, sporthästar med nerv etc.
Jag vet iaf någon till som arbetar så. Det borde rimligtvis finnas fler alltså!

På en sån häst behöver man inte vara lika orolig att åka i backen som på en som triggar för mindre saker.
Jag tränar ju en del hästar som ägs av de som av olika skäl blivit ridrädda.
Just därför vill man att de ska klara mer än man oftast behöver möta.
Så att även matte ska kunna känna sig trygg.

Har man själv bra balans brukar man också känna ökad trygghet.
Men är man livrädd är det så klart svårt att slappna av och kunna låta sin egen balans komma till sin rätt.
Därför kan det vara bra att se sin häst ridas av någon annan då man utsätter den för saker som den innan träningen triggat för.
Då kan man ha lättare att slappna av.
Jag har en del ridrädda elever med. ;)
Hur man arbetar med rädslan beror på varför de är rädda och vad de är rädda för. Och vad de har för häst.
Men man kan ju också själv tala om för andra ridande/de som vistas i stallet att "jag är rädd.. så snälla håll er lugna nu när jag ska rida". Det har jag haft elever som fått göra. En del upplevde det som skönt att ha sagt något till övriga.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Kan ridning utan hoppning bli din grej? Det verkar ju som om hoppningen är för tillfället olycksdrabbat...

Jag tycker du ska gå till en bra läkare och en bra sjukgymnast. Hittar du inte rätt fortsätt sök efter någon som kan hjälpa dig med rehab och smärta. Vissa landsting har smärtkliniker, det är lätt att ge upp när man har ont, vifta bort det med att man ska leva med smärtan men ofta finns det något sätt som lindrar tyvärr finns det ingen universal metod för alla...Ok nu måste din fot läka först men sedan gå in med energi för att få ett drägligare liv - med eller utan häst.

Vänta tills foten läkt innan du bestämmer dig hur du ska göra, var ledsen, arg och förtvivlad ett tag men fatta inga större beslut förrän foten läkt igen...
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Klart att man blir rädd då man skadar sig och inser hur sårbar man är.
De flesta ridolyckor vi är med om hade kunnat undvikas på ett eller annat sätt.
Men en olycka är en olycka och kan hända oss alla.

Även de av oss som har extremt säkerhetstänk kan missa saker. Man kan vara trött och klanta sig i att antingen bli långsammare än vanligt eller inte tänkt till ordentligt.
Det har jag gjort nyligen och ofta. Men jag har sluppit skada mig som tur är, mer än smågrejs..

Så nu har olyckan skett. Du skadade dig och det är det oturliga i det hela.
Annars hade man bara gjort om och gjort rätt. Som man gör annars då man klantar sig flera ggr per dag. :)
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Om/när du kommer på att du vill rida igen får du väl göra det i trygga "ofarliga" miljöer?
Man kan ju aldrig eliminera alla risker men man kan minska dem.
I början kanske det är skritt med ledare för att det ska kännas bra men då får det väl vara så?
Tills den dagen det känns bra att gå vidare.
För det enda sättet att vara sadelfast är ju att kunna slappna av och vara följsam och är man rädd ja då blir man ju den totala motsatsen.

Men jag förstår helt och fullt din rädsla att göra illa dig igen, det är verkligen hemskt jobbigt att bli handikappad och dessutom ha svåra smärtor.
Jag hoppas du fått riktigt bra värktabletter.

Men stressa inte fundera i lugn och ro, tids nog kommer du att veta om du vill rida igen eller ej.
Just nu tror jag inte att du kan komma fram till något beslut, du är ju mitt uppe i det traumatiska och behöver komma över det i din egen takt.
 
Sv: Dags att ge upp nu?

Jag har nästan varit i din sits. Trillat av, skadat mig allvarligt. Ridit igen, skadat mig igen. Inte kunnat sitta upp på hästar som inte har stått 100 % still. Har nervskador som gör att mina skador alltid kommer göra ont om jag skadar mig på något ställe. Min rygg kommer alltid vara trasig efter en hästolycka men jag väljer att korrigera den så gott det går en gång i månaden hos en sjukgymnast, sova med värmekudde varje natt för att jag inte vill bli stel och rehabträna för att slippa förvärra något. Och jag gör det för att jag älskar ridningen, och hästarna. Och för att jag blir galen utan.

Det är mitt andningshål, mitt lyckorus och mitt bästa jag. Jag är aldrig en bättre människa än när jag är med hästarna. På bilderna jag har sett på dig och Kakan och hur du har skrivit om honom (och dina tidigare hästar) så ser det ut som om du känner ungefär lika dant.

Jag förstår att du är trött på att ha ont. Det finns många sätt att behandla kronisk smärta på idag. Jag får botox i vissa trasiga nerver i stunder där inget annat fungerar, det kanske funkar för dig också? Jag är också trött på att ha ont. Men jag känner det sällan när jag är i stallet, faktiskt. Ibland i något knä och ibland i ryggen, men det andra väger upp.

Och: jag är helt övertygad om att om jag skulle sluta rida för att det var för farligt för mig så skulle jag hitta något annat sätt att skada mig allvarligt på, bli påkörd eller allvarligt sjuk igen (haft hjärnhinneinflammation). Jag kan inte sluta leva och göra det som är roligast för att jag är rädd. Jag tror att den som har haft roligast när den dör, vinner.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2
Svar
28
· Visningar
2 740
Senast: bobbbo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 193
Senast: Snurrfian
·
Hundhälsa Har skrivit här tidigare om min hund som fått en knöl på typ bakre hälen/knät (när jag googlar anatomin så verkar det heta typ tarsus)...
Svar
0
· Visningar
576
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
11 379

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp