Bukefalos 28 år!

DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Status
Stängd för vidare inlägg.
C

cinnas

Halloj!!
Någon som har barn med den diagnosen :confused:

Vi har misstänkt länge att allt inte stod rätt till med vår älskade 6-åring...
Började på lekis nu i höst och hon funkar inte i stor grupp. Har vissa problem med grovmotoriken, snubblar ofta, spiller på sig osv. Rider iofs bra och har då väldigt bra balans och klarar styrövningar tempoväxlingar. Allmänt okoncentrerad, sitter ofta och dagdrömmer. Översocial, vill prata med allt och alla.
Remiss från VC är skriven till BUP.
Är deppig och behöver någon som bollplank. PMa gärna om du inte vill "prata" öppet.
Vet som sagt inte säkert än, men misstanken är stark :cry:
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Jag har ju inga barn själv ännu men jag har jobbat som personlig assistent till flera barn med den diagnosen.

Det är svårt att rent generellt berätta om hur de är men om du har några konkreta frågor får du gärna PM:a :)
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Bekanta har en tolvåring med ADD (inte ADHD, han "slapp" H:et), han har något mer också, undrar om det är Tourettes? Han vart diagnosticerad först i fjol efter problem med skolgång och sånt i alla år, till slut lyckade föräldrarna få till en utredning. Okoncentrerad i skolan, väldigt väldigt uppmärksamhetskrävande, så där så han bara slänger sig högljutt in mitt under en diskussion och vill ha sin åsikt framförd (vilken inte har någon betydelse, bara för uppmärksamheten). Kunde inte övht ta ett nej, fick då vansinnesutbrott och gjorde som han ville i alla fall.

Nu har det gått på rehab med jämna mellanrum med den pojken, så att både han och föräldrarna får lära sig hur man ska hantera det här. Det är en otrolig skillnad på pojken nu, på bara den här tiden. Han är lugn och sansad, accepterar ett nej, sitter lugnt och fint och väntar på hans tur att prata, påkallar uppmärksamhet på ett normalt sätt.

Det var mina erfarenheter av ADHD. Inte mycket att komma med, men i alla fall.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

En ev diagnos ändrar ju inte på ditt barn. Hon kommer att vara samma underbara unge ändå. Innan de här diagnoserna fanns så fanns ju barnen i alla fall och då var det inte "fel" på dem. Emil i Lönneberga är ett bra exempel på en unge som nog skulle fått en diagnos idag...

Däremot kan en utredning/diagnos öppna dörrar till massor av HJÄLP som gör att hon kommer att kunna få lära sig mer saker på ett för henne anpassat sätt och inte riskera att hamna snett bland andra barn.

Jag förstår att det är jobbigt med en utredning som insinuerar att det är något FEL på ens barn.

Men försök se det från andra hållet. Det ÄR inget fel på henne, hon är skapt som hon är i en änden på en normal skala - men om man KALLAR det något så kan hon få mer hjälp att må bra i ett samhälle som bygger på att alla annars är lika och lär sig på samma sätt.

*kram*

Tim
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Hej!
Jag har en son med DAMP och en med ADD samt att jag är familjehemsförälder till en kille med ADHD.
Det är bara att fråga på! Jag gjorde som så att jag sökte på nätet efter så mycket information som möjligt. Får man bara lite "kött" på benen så inser man att det inte är så farligt som man tror att ha ett bokstavsbarn.

Om din dotter är ett bokstavsbarn så har ni förmodligen, helt omedvetet, behandlat henne rätt och redan tagit hänsyn till de brister hon har och dessutom säkert förenklat saker.
Föräldrar märker ju vad deras barn har för behov och din dotters behov lär inte ändras pga en diagnos..

Som Silverkedjan sa att Emil i Lönneberga skulle förmodligen ha en diagos idag.
För att inte prata om Karlsson på taket!
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Många föräldrar brukar ändå tycka det är ganska skönt att ha fått diagnos på barnet så de slipper gå omkring å misstänka å oroa sig hela tiden över att ngt inte är som det ska.
Nu vet du ju hur det ligger till.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Har inget eget barn med ADHD men är kontaktfamilj till ett. Något som kan vara bra att tänka på är att personer med ADHD ofta är känsliga mot socker.

Mia.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

bra svar-speciellt det där emd tat det är faktikst ingen störning utan ett nromalt peronlighetsspektra som ibland inet får den stöd personen behöver eller hur man nu skall säga

ni kan ju tänak er Pippi långstrump som vuxen;)
kanmeddela att jag ibland tittar mig i spegeln o undrar;)(för er som inet fattar så är jag rödhårig o kan ha rakt utsående flätor-utan ståltråd..)


Ni har tur,ert barn är tjej.
De har oftast lättare att ta sig fram med sina små problem(vägrar kalla det avvikelser)
Generellt så kan jag säga att det som verkar som problem i ungdom o tonår brkar bi mykcte,mycket bättre när man når mogen ålder ,på gränsen hos de flesta till att vara bara spårav diagnos.

Det r två saker ni skaöll tänaka på,te förresten

Ungen är frisk,ungen har bara en annorlunda wirad hjärna

det finsn många och stor afördelar med att ha den typen av hjärna,det komer ni se under årens lopp.
Det fins också nackdelar,mend et finns det med att ha "revisorspersonlighet" också,eller vara 20 år o vilja synas i TV eller något annat av alla de personlighetsdrag vi kan ha.

Det som är viktigt är att hon redan nu får träna på det som hon är mindre bra på,och dte som är viktigt för henen som vuxen.mao...organisation,koncentration,motivering och planering. det brukar vara dte som brsister i och med att hjärnan beter sig splittrat.

mao så skall hon lära sig att planer aktiviteter redan nu.hon skal lär asig planera ekonomi,på henen segen nivå redan nu..hon skall lära sig att kontroller aimpulser o begränsad hämningskontroll redan nu(dvs ha tråkigt,gör a jobbiga saker för att få dte hon vil ha,och lära sig att man säger helst nej först,till sman tänkt efter om det är smart att göra saker/köpa saker osv)

ni bör gra ett ntelligenstest så ni ser om dagdrömmeriet inte bara är att hon är extreminteligent o har tråkigt i skolan..

Ni bör planera henen skost så ni drar ner ax på sockret,lägger på långvarig energi så hjärnan får bränsle o lär henn e hur man använder druvsocke om mman "zonar ut" eller blir trött i skolan
lär henen att ta pauser.


Något som också är viktigt är att förstå hur barnen /vuxna läser av sin omgivning.
Det kan händ aatt hon får anna diagnos också,och dte r inget att gråta över...

TYDLIGHET är den röd alinjen..det skal vara som att ge ungen en handbok till verkligheten.
så här vill folk bli bemötta,så här säger man.om man känner den människan så väl så kanman säga dte här o det här.Det här kan folk tycka o gör aom du bara störtar på dem(fula gubbarsnacket är väl rätt lämpligt)

Naivitetetn är rätt slående för barn med dne här typen av personlighet o hon br skyddas/utbildas för att inte bi för utnyttjad/mobbad.

jag kan rekommendera,omni läser engelska Temple Grandin.en autistisk kvinna som har gjort genialiska lösnigar på ett smalt område..mycket där kan appliceras på andra NP funktionshinder.finnspå bibblan,ehnnes böcker..annars Oliver sachs En antropolog på mars

tycke ni fortfarand esynd o ungen efter att ha läst den boken så sök hjälp;) för er själva alltså..


många blir rätt framgångsrika inom sitt område,en del bir olyckliga,mend et beror på självkänslan,kärleken de fåt och hr de kunnat tackla isn a problem.

Det finsn många bra böcker om NP funktinshinder på svensska,kolla p bibblan

dte här är ingen dödsdom,det här är inte farligt

det kan finnas mycket,mycket som hon har fördelar jämfört emd andra människor..
ta fast a påd et hon är bra på,älska ungen o stöd upp henne på det honbehöver hjälp med

Thina
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Våra bästa vänners son har precis fått diagnosen ADHD, dock har mamman misstänkt att något varit "fel" sedan 3-årsåldern (pojken är nu 10). Jag har känt honom sedan han var nyfödd, och han har alltid varit lite speciell. För alla inblandade så kändes det skönt att få diagnosen, speciellt för föräldrarna.

Han har en lindrig form och klarar skolan relativt bra, dock så går all hans ork åt under skoltid så hans utbrott kommer hemma i stället...

Är det ni som velat ha en utredning eller är det skolan som har dragit igång det hela?
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Det finns en jättebra bok att läsa :idea:
Den heter "Att handskas med skitungar" i två delar.

Boken tar upp både medicinskt och hur det är i verkligheten..att leva med barn som har ett funktionshinder.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Jag har en flicka med diverse diagnoser som även förändrats genom åren. Hon är döv, har ADHD o epilepsi. Förut fanns även vissa tecken på autism, men de har försvunnit (vuxit bort) genom åren.

Det kan kännas jobbigt o få en bokstavskombination på sitt barn, men i längden har jag bara upplevt det positivt. Jag menar då att nu får hon/vi den hjälp vi behöver både från sjukhus o habilitering.

Jag har även upplevt att omgivningen lättare accepterar händelser o situationer som kan uppstå om man har en diagnos. Då har man på ngt sätt ´bevis´på att barnet inte är ouppfostrat.. hemskt att säga men det fungerar faktiskt så!

Så lycka till med ditt barn o kom ihåg att världen går inte under med en diagnos. Ditt barn är fortfarande detsamma, skillnaden är bara i journalerna o möjligheterna till rätt utbildning kan bara bli bättre...

KRAM till alla bokstavs-föräldrar!
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

TACK för alla som tagit sig tid att svara :D

Vi, min man och jag, håller väl på att landa verkligheten igen efter en smått kaotisk helg. Många tankar som snurrar om framtiden bl a. Utbildning, jobb, framtida familj.
Läste om att amfetamin :crazy: används som medicin, låter läskigt, men hjälper tydligen...

Vet lite om sk "bokstavsbarn" sedan förut, då min yngre brorsa fick MBD diagnos i tonåren, och vi hade ett rent he-e innan vi fick hjälp. Har sedan dess även en stark misstänksamhet mot allt vad BUP heter. När jag pratade med mamma i helgen var hennes kommentar: Har inte velat säga något rent ut, men jag har haft mina misstankar sedan hon var riktigt liten...

Bra med boktips, ska kolla upp det.

Inser när jag läser flera av era inlägg att det finns många som har det "värre", om nu det kan vara någon tröst för mig... Tycker synd om er...

E. har iallafall inga vredesutbrott och slänger grejor omkring sig.

Det är väl egentligen vi som dragit igång utredningen. Det hela började med att hon började matvägra på lekis, sedan hemma för ett tag sedan. När vi äntligen fick tid på VC så undrade läkaren där om vi tänkt i banor som DAMP/ADHD, efter att ha träffat E. Läkaren ifråga har jag fullt förtroende för, äldre rutinerad distriktare med båda fötterna på jorden.
Hde inte vi gjort något så fick jag veta av lekisfröken igår, att de hade funderingar åt det här hållet och att de tänkte ta ut "någon" som kunde bedömma vidare handläggning. Har bett lekisfröken om helt öppna kort hädanefter, för jag kände mig lite förbigången där...

Vad menar ni som skrivit om ökad känslighet mot socker??? Är det typ känslig för blodsockersvängningar, trött och sur vid för lågt blodsocker? isåfall kan jag skriva under på det.

SHIT lunchen är slut sedan 10 min. Återkommer senare under dagen kvällen.

Hälsningar
Cinna - som mår lite bättre idag :bump:
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Jag har inte läst hela tråden, men jan säga att de symptom du nämner stämmer helt och hållet på min kompis som fick diagnosen ADHD förra året (eller om det var i år) och hon är 31 år gammal. Hon är väldigt pratglad och har svårt att koncentrera sig och få något gjort i pluggandet, men har absolut inga problem att leva ett normalt och vanligt liv! Hon visste ju inget om det förrän nu, och det var både lättande och sorgligt att få den diagnosen. Hon kan dock få lite hjälp med pluggandet som underlättar och hon har ju faktiskt studerat i flera år och klarat en hel del av det. Men som det låter på er dotter så är det nog i så fall en väldigt lite grad (precis som på min kompis) och det borde inte vara något problem att få hjälp så att hon kan klara skolan bra osv! Jag tror att det kommer att bli bra för er även om hon har ADHD!
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

En sak till. Såg att Thina skrev om kosten, och även min kompis har alltid varit en RIKTIG godisråtta. Hon hade nästan varje dag en stor påse med smågodis på lektionerna på gymnasiet, och hon sa att det hade med saken att göra när hon blev diagnosticerad. Hon kissar också väldigt ofta, oftare än jag som är gravid och kissar hela tiden!
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Har inga barn själv, men jobbar som fritidspedagog.

Även om det känns jobbigt nu, så var glada att ni fått diagnosen så tidigt!!

Hon kommer (förhoppningsvis) att få rätt hjälp i skolan redan från början och allt blir bra utifrån hennes förutsättningar!! Iom att hon har en diagnos kan hon säkert få en personlig assistent med sig under skoldagarna. Och eftersom alla i personalen vet vad det handlar om tror jag det kommer att gå utmärkt!!

Min kusin däremot... Han fick nog inte sin diagnos förrän i nian nångång... Då hade han strulat och vart bråkig hela tiden. Dessutom hade han dyslexi som inte uppmärksammades. Han kunde knappt läsa och skriva när han var 15 år!! Nu som 30-åring håller han på att läsa in högstadiet på folkhögskola.

Så utnyttja diagnosen och se till att den hjälper er att få rätt hjälp!! Det kommer att gå bra!!

*Lycka till*
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Lånar din knapp.

Jag har en son på 12 som har "vissa" delar av damp. Han är också en godisråtta. Kissar väldigt ofta, får obehagliga vredesutbrått osv. Däremot är det en helt annan unge när han är med hästarna och djur överhuvudtaget.

Mkt problem i skolan framförallt med rastena. Skulle han se detta nu så skulle nog datorn åka i golvet. Han blir otroligt arg när man pratar om det. Är så rädd att bli kallad dampbarn.

Är ju några som har träffat honom här på Buke, har då talat om antingen innan eller under tiden om hans handikapp, och det har inte inneburit några problem.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Vad jag menar med känslig för socker är att dom jag har träffat nästan blir "höga" av socker. En riktig kick med överaktivitet som följd. Dessutom ett ökat kisseri. Att hålla sockerintaget så lågt som möjligt brukar vara bra. Mycket tydliga gränser är också väldigt viktigt.

Mia.
 
Sv: DAMP/ADHD?? Erfarenheter??

Hejsan på dig.

Ta det lugnt nu, och försök att lära dig så mycket du kan om ADHD och Damp och se det som en lärdom :)

Läs allt du kommer över och då kommer du säkert att bli lite lugnare, för det är oftast okunskapen som är den största rädslan. När man står inför något okänt så kan det göra vilken människa som helst väldigt rädd... var inte det.

Det finns en förening som heter Attention , (www.attention-riks.nu) det är en förening för människor med NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder), och visst kan man se det som ett hinder... och det ÄR det också om man inte får den rätta hjälpen, och även efter all hjälp så kan det fortfarande vara ett hinder.
Men man kan välja att ta tag i tyglarna och styra och sedan hoppa över hindret... visserligen för att kanske möta nästa... men då får man styra igen :)

Det finns en kille som heter Gert Andersson (hoppas att det är okej med ett namn) som fick diagnos ADHD när han var 31 år och han håller föreläsningar om hans eget liv och hur hans liv har varit, och vad som har gått snett i hans uppväxt. Och hans glädje över sin diagnos för så plötsligt förstod han varför det blev lite galet, men även ledsenheten över att han inte fick diagnosen tidigare i sitt liv och hade fått chansen till både förståelse och rätt medicinering mycket tidigare i sitt liv. Och framför allt förståelse från de runt omkring honom, och inte bara höra att han var en jobbig J-vel.

Men du skall veta att det inte bara är negativt med ADHD, (jag vet att du nämner DAMP också, men jag vet inte så mycket om det och väljer att inte skriva om det) det finns även så mycket positivt med att ha en sådan diagnos som man inte tänker på. En människa med ADHD har oftast en otrolig karisma och en energi som nästan inte går att tömma (visst faller man och är totalt slut av att man har varit i gång eller "uppvarvad" om man hellre vill kalla det för det), och kan man lära sig att tygla sin energi så finns det en aldrig sinande ström av kraft. Men det kan vara ett otroligt jobb med sig själv för att få det under kontroll om det nu går att kontrollera det totalt, men rätt medicinering hjälper till att hålla i hop sig och balansera upp den negativa energin och hjälpa till att uttnyttja den på rätt sätt.

Ett problem kan vara att man tänker "för fort", och man kan uppfatta att de andra tänker i slowmotion och ibland kan upplevas som "tröga", man vill ju att saker och ting skall gå fort... och då menar jag i rekordfart ibland och det kan vara svårt att hänga med i svängarna för endel.

Gert menar att han TACK VARE sin ADHD har en enorm energi och menar att det finns fördelar med att ha lite extra dopamin i hjärnan :)

Men det är lätt att bli uttnyttjad också, för det är många som gärna går i kölvattnet bakom en människa med ADHD och låter den människan gå före och bana väg.

Det är så lätt att bara tänka på det negativa och glämma den positiva delen som finns.

Men visst... det finns mycket som ÄR jobbigt med ADHD, det sticker jag inte under stol med, men med en diagnos så är det lättare för ditt barn att få förståelse och kanske mer hjälp från skolan. Skolan har ett enormt ansvar för ditt barn, för att se till att skapa de rätta förutsättningarna för skolgången.

Och du... vad vore livet utan tex Walt Disney :idea:

PM:a gärna mig om du vill och om du har funderingar så skall jag försöka svara på dina frågor.

MVH Madde
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp