Dejtingtråden del 12

[Hero]

Slående artikel:
https://www.studentapan.se/academy/baksidan-med-tinder-och-varfor-jag-slutade-svepa

Jag kommer inte sluta med tinder då det ändå finns en pytteliten chans att träffa någon.
Men artikeln är så otroligt sann.

 

[Malibu_Stacy]

Tack kan skriva sen. Var en dålig kombination med vin och Melissa Horn. Längesen jag hade så stort ångestpåslag..

Ja gör det! Jag jobbar idag men svarar så fort jag kan. Melissa horn är inte bra, måste alltid byta om jag hör en låt av henne för annars blir jag superledsen

 

[Malibu_Stacy]

Det behövs en datingapp för hundägare!
Jag baserar nära 100% av mina intryck av folk på vilka hundar de har, vad de gör med dem, hur de hanterar dem, och hur de pratar om dem.

Ja Gud! På tinder ryker alla vänster som har frallor, mopsar olika typer av "kamphundar". Spelar ingen roll om de är snygga eller låter intressanta för övrigt.

 

[Monstermom]

Slående artikel:
https://www.studentapan.se/academy/baksidan-med-tinder-och-varfor-jag-slutade-svepa

Jag kommer inte sluta med tinder då det ändå finns en pytteliten chans att träffa någon.
Men artikeln är så otroligt sann.

En irrationell rädsla i dagens samhälle, men evolutionärt sett är den förståelig med tanke på risken att göra bort sig inför stammen. Ett stort ”no-no” om du ville öka dina chanser att få nuppa och föra dina gener vidare.

Vilket jäkla nonsens.

 

[mandalaki]

Vilket jäkla nonsens.

Men vilken pretentiös typ! "Det här inlägget är min analys som hobbypsykolog av mitt eget användande av Tinder och hur det har påverkat mig" och alla påpekanden om att det här är bara hans personliga upplevelse - no shit Sherlock!

 

[Bison]

Slående artikel:
https://www.studentapan.se/academy/baksidan-med-tinder-och-varfor-jag-slutade-svepa

Jag kommer inte sluta med tinder då det ändå finns en pytteliten chans att träffa någon.
Men artikeln är så otroligt sann.

Jag kan inte relatera alls till det där.

 

[Monstermom]

Men vilken pretentiös typ! "Det här inlägget är min analys som hobbypsykolog av mitt eget användande av Tinder och hur det har påverkat mig" och alla påpekanden om att det här är bara hans personliga upplevelse - no shit Sherlock!

Eller hur? Extrem flashback till studenttidens kufar!

 

[Masqueradee]

Slående artikel:
https://www.studentapan.se/academy/baksidan-med-tinder-och-varfor-jag-slutade-svepa

Jag kommer inte sluta med tinder då det ändå finns en pytteliten chans att träffa någon.
Men artikeln är så otroligt sann.

Men vilken pretentiös typ! "Det här inlägget är min analys som hobbypsykolog av mitt eget användande av Tinder och hur det har påverkat mig" och alla påpekanden om att det här är bara hans personliga upplevelse - no shit Sherlock!

Jag pallar inte läsa hela inlägget, men jag kan säga att jag litar ungefär noll procent på det där.. Dels ligger inte företaget högt hos mig, sen så tror jag inte man ska lita på "clic-bate"-artiklar.

 

[Red_Chili]

Totte lockar dock bara till sig gamla gubbar eller gummor, eller barn

Likadant med mina hundar! Senast idag stannade en mycket pratglad gubbe för att hälsa på dårarna.

 

[mandalaki]

Jag pallar inte läsa hela inlägget, men jag kan säga att jag litar ungefär noll procent på det där.. Dels ligger inte företaget högt hos mig, sen så tror jag inte man ska lita på "clic-bate"-artiklar.

Det är ju bara hans egna funderingar på hans egen sajt. Mer är det inte.

 

[Aionee]

Oavsett om den där artikeln var eller ej, så tog jag mig i skjortan och raderade appen.

Definitivt inte pga det som stod i artikeln, mer att jag funderat på det ända sen jag gick på första eller andra tinder dejten i år och insåg att jag inte riktigt vet om jag ens vill dejta eller vara i ett förhållande med någon. Varför ska jag då finnas öppen på Tinder om jag ändå aldrig använder den, eller ännu värre, bestämmer träffar med folk som jag ändå inte kommer vilja inleda ett förhållande med? Känns fel.

Jag har A i bakfickan, lite halvt intresserad men det känns som att jag kommer släppa honom enbart pga mina egna känslor inför förhållanden (vi pratar såklart fortfarande varje dag). Fiber snubben finns där på snapchat, kanske fortsätter jag prata med honom. Och snubben från gymmet finns på gymmet, i min vänsskapskrets och på snap. Men jag dodge:ade han rätt så hårt här om veckan när vi lite löst sa att vi skulle umgås en dag. Illa. Men, någon brist på folk runt mig finns det inte. Bara brist på känslor.

 

[Hyacinth]

Jag tycker snarare det är konstigt att ni drar kopplingen mellan att tänka mkt på känslor och att agera på impulser. Man är liksom inte impulsstyrd bara för att man lägger stor vikt vid sina känslor.

Jag funkar nog så att ju mer jag grottar ner mig i hur andra agerar och varför desto mer agerar jag på impuls. Jag funkar bättre om jag konstaterar hur andra gör men fattar eget beslut på förnuftsmässig grund istället för känslobaserat.
Det där analyserandet av varför och hur och tänk om har jag mer eller mindre helt slutat med.

 

[Masqueradee]

Igår satt jag och pratade om dejting tillsammans med en vän och det var så himla skönt att snacka med någon som också har problematiken med att aldrig egentligen ha tid för dejting. Jag pendlar just nu i princip 50/50 mellan två städer för jobbets räkning, vilket gör att jag varken känner att jag har tid att lägga på en person i någon av städerna. För i den ena är det 100% jobb-fokus som gäller, och jag orkar knappt med att äta på kvällarna, och i min hemstad vill jag träffa vänner och typ jag vet inte.. Sova ^^ Så jag har faktiskt dolt mig från Tinder för just nu känner jag att jag vill ligga lite lågt och få energi av att söka kontakt med andra, och inte som det är nu med en känsla av tvång eller ovilja.

 

[Viva]

En sak jag lärt mig att aldrig säga är "vilken fin hund, vad är det för blandning?"

Allra helst när man är veterinär och står på My Dog. Det lärde jag mig när veterinären; "Så har ni ställt ut idag?" Och jag; "Nej, alltså det är en blandras." Det var ovanligare enligt henne att blandrasägare reagerar negativt när någon tror att man har en renrasig hund är renrasägare reagerar negativt när någon tror att de har en blandras. Allra helst när de är där och tävlar om att se mest renrasig ut. Möjligen med undantag för klassikern:" Är det där en Pitbull".

I övrigt brukar jag på svaret angående vad jag har för raser svara; Blandraser av kamphundstyp. Så sorterar man bort alla fördomsfulla på en gång.

Och just det, min hanhund är ju inte så förtjust i andra hanhundar så människor med fertila hanhundar bort åtminstone när det gäller förhållanden och självklart även människor som inte fixar att man har hund med allt vad det innebär. Killen jag umgås med nu, bara som vänner, har dock en hanhund. Dessutom har han den i flexikoppel. Utöver det verkade mina ord; "Min hund gillar inte andra handhundar så du får hålla avstånd" inte alls tas på allvar eftersom han 1: Inte höll avstånd och 2: Ville ta med hunden in i min etta. Ska jag vara ärlig dejtar jag nog helst människor utan hund men som accepterar mitt intresse.

 

[inverterad]

Det där är en typ av hundägare, kanske den man ser mest om man inte själv är inne i hundvärlden.

Men du har ju kikat in på hundforumet här, så jag tror du nog egentligen vet att det finns flera? Ha hund och gilla hundar, visst det är baskravet. Men sen kommer vi till typ, ras, kön, antal, träningsstil (så viktigt! ), får de vara i möblerna eller ej, åker de bur, bälte eller lösa i bilen, vad ger man för mat, hur är de ensamhetstränade, vilka sporter sysslar man med, vilken klubb hör man till, hur är de försäkrade, hur ofta tvättas de och vad använder man för schampo, är man typen som sörjer först och skaffar nästa hund sen eller den som genast fyller tomrummet, osv, osv, osv... Och tro mig, ett fel i en viktig kategori och du är struken!

Om jag blev singel så skulle jag nog ha lättare att matcha med en person utan djur men med djurintresse/rätt djurkänsla än nån som redan hade djur. Det är så mycket som kan skära sig där.

 

[emma-vsm]

Okej, så det behövdes inte någon Melissa Horn, jag hörde av mig ändå. Jag bollade med syrran som trodde att mitt "jag behöver fundera" tolkades som att jag vill ha space och hör av mig när jag funderat klart (vilket visade sig vara precis så).
Funderat klart har jag förvisso inte, men jag tycker ouppklarade konflikter är så jävla jobbigt. Hans förlag är att vi ska ses och prata och det känns väl ändå rimligt tror jag. Vi dejtade ändå i 3 månader och även om vi inte ska träffas mer tror jag att jag kan släppa lättare om det blir ett avslut.

 

[pepp]

Ja gör det! Jag jobbar idag men svarar så fort jag kan. Melissa horn är inte bra, måste alltid byta om jag hör en låt av henne för annars blir jag superledsen

Tog en promenad med en kompis istället och fick prata av mig
Ja men eller hur, man bryter ju ihop direkt!

Träffade faktiskt en kille igår, vi har matchat på tinder och skrivit lite. Visade sig att han bor i huset bredvid mig

Mötte upp honom då han varit på fest och så gick vi till mig och spelade Nintendo en kram när han skulle gå bara!
Trevlig, väldigt söt men ung. Alltid för unga!
Han har hört av sig idag igen så får väl se om vi ses igen.

 

[the_connemara]

man träffas och ser vad som händer

Ja alltså jag menade då Ville mest teoretisera lite om hur man egentligen skiljer att man är kär i människan som sådan vs drömbilden om dess matchar. Blir man kär i någon som inte stämmer överens med någon drömbild man har är det ju rätt lätt att anta att det är personen som sådan.

 

[Monstermom]

Ska jag vara ärlig dejtar jag nog helst människor utan hund men som accepterar mitt intresse.

Om jag blev singel så skulle jag nog ha lättare att matcha med en person utan djur men med djurintresse/rätt djurkänsla än nån som redan hade djur. Det är så mycket som kan skära sig där.

Jag håller å ena sidan med, men å andra sidan slår mitt "varför har du inte hund???"-larm igång då. För att, ja... Varför har man inte hund?
Människan är nog sönder.

(Sen får vi ju med jämna mellanrum inblick i hur det ofta går när man själv har ett starkt djurintresse och försöker dela livet med någon som inte själv är likadan, i trådar här på forumet. )

 

[gul_zebra]

Ni vet när snubbar skriver och inte kläcker ur sig mer än "hej"?
"Stör jag dig?" är värre. Liksom huuuuur skulle det ens vara möjligt, konstaterar jag bara för att komma på att jo, han stör mig genom att vara dum.