Bukefalos 28 år!

Delad börda och denna ständiga kvinnofälla

Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
 
Varför då? Det är ju lika självklart att jag tar hälften.
Jag och min partner tackar alltid varandra. Jag skulle inte kunna se att han tagit tvätt eller disk eller städat och inte tacka honom och han är precis likadan gentemot mig. Även om vi båda ska hjälpa till så blir vi ändå tacksamma när vi ser vad den andra har gjort.

Jag tycker ärligt talat att tillvaron blir trevligare av att man tackar varandra oavsett om man är partners, vänner eller familj.
 
Jag och min partner tackar alltid varandra. Jag skulle inte kunna se att han tagit tvätt eller disk eller städat och inte tacka honom och han är precis likadan gentemot mig. Även om vi båda ska hjälpa till så blir vi ändå tacksamma när vi ser vad den andra har gjort.

Jag tycker ärligt talat att tillvaron blir trevligare av att man tackar varandra oavsett om man är partners, vänner eller familj.

Självklart ska man visa uppskattning osv, men att tacka för att den andra/e "hjälpt till"?
Vi är vuxna människor med gemensamt hushåll.
Men det kanske helt enkelt är så att jag lägger andra värderingar i "tack för hjälpen"
 
@Youmeoh Ah, nu är jag med. Nej, vi tackar aldrig "för hjälpen". Vi säger "åh vad skönt att du fixat disken, tack!". Typ så.

För övrigt är jag HELT med på könsrollsaspekten i ämnet och det problematiska som du lyfter fram. Jag tänker bara att approachen "båda tackar, inte bara en" inte nödvändigtvis är galen.
 
Självklart ska man visa uppskattning osv, men att tacka för att den andra/e "hjälpt till"?
Vi är vuxna människor med gemensamt hushåll.
Men det kanske helt enkelt är så att jag lägger andra värderingar i "tack för hjälpen"

Jag säger inte "tack för hjälpen" utan bara "tack" om tex särbon ställer sig och dammsuger här. Precis som han gör om jag dammsuger hemma hos honom.
 
@Youmeoh Ah, nu är jag med. Nej, vi tackar aldrig "för hjälpen". Vi säger "åh vad skönt att du fixat disken, tack!". Typ så.

För övrigt är jag HELT med på könsrollsaspekten i ämnet och det problematiska som du lyfter fram. Jag tänker bara att approachen "båda tackar, inte bara en" inte nödvändigtvis är galen.

Nej, självklart borde ju uppskattningen gå åt båda hållen :) Det var just inte tackandet jag vände mig emot, utan hjälpandet precis som du skrev
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
Jag har många gånger tvingat mig att sitta kvar tillsammans med männen i exets släkt, istället för att hjälpa till med disken etc. Som kvinnorna på kalaset gör. Det är svårt! Och förmodligen betraktas jag som lite lat

Men rätt ofta hjälper jag ju till. Det blir liksom trevligare då.
 
Jag har många gånger tvingat mig att sitta kvar tillsammans med männen i exets släkt, istället för att hjälpa till med disken etc. Som kvinnorna på kalaset gör. Det är svårt! Och förmodligen betraktas jag som lite lat

Men rätt ofta hjälper jag ju till. Det blir liksom trevligare då.
Självklart brukar jag också hjälpa till (oftast). Det stör mig bara så otroligt mkt att "inga" män tar det för lika självklart. Och de gånger jag trots allt har suttit kvar istället för att "hjälpa till" har jag känt mig som om jag sviker hela "kvinnosläktet".
 
Självklart brukar jag också hjälpa till (oftast). Det stör mig bara så otroligt mkt att "inga" män tar det för lika självklart. Och de gånger jag trots allt har suttit kvar istället för att "hjälpa till" har jag känt mig som om jag sviker hela "kvinnosläktet".
Förstår precis.
 
Tack för hjälpen säger vi aldrig. Men tack för att du tvättade bilen, tack för att du plockade ur diskmaskinen osv förekommer ofta. Vi försöker helt enkelt se vad den andra har gjort. Tack för maten säger den som inte lagat den.
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
Det där stör mig också...
 
Jag är nog mycket oartig. Jag tackar aldrig för maten och jag tycker att det känns konstigt när andra tackar mig för mat. Jag uppskattar att folk säger "vad gott det var!" dock. Det känns inte lika stelt. Samma sak om folk tar om, det räcker gott som beröm för mig :D

Om jag planerar att göra något, t.ex plocka i diskmaskinen eller så men inser att jag inte orkar/hinner kan jag nämna det. Då brukar jag tacka. Inte för att han städar utan för jag ser det som en hjälp att röja undan det som stuckit mig i ögonen som han kanske inte sett än. Annars säger vi båda "vad fint du gör!" eller liknande.
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
Ja, det där är lite.. skumt. Jag sitter gärna som latmasken. Vid ett tillfälle var min partners släkt på besök och han var väl inte på sitt bästa humör och jag försökte skicka ut honom ur köket för att umgås. Jag tyckte att det var skönt med lugn och ro och få pyssla lite själv men han fräste något i stil med "jag vill inte umgås med dem!" och jag kände mig såhär: :confused: det blev nästan en minifight om vem som skulle få ha lugn och ro i köket :D

Annars känner jag till ett gäng som serverar disksnaps när man har diskat. Det lockar flera till att hjälpa till. Framför allt unga män :rofl:
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..

Känns igen. O jag gissar det är djupt rotat sedan 1800-talets mitt. Ett tankfartyg vänds inte i en handvändning så jag gissar det kommer ta lång tid.
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
Det där har jag också funderat på. Jag sitter nämligen kvar vid bordet och skäms inte ett dugg för det.
 
Känns igen. O jag gissar det är djupt rotat sedan 1800-talets mitt. Ett tankfartyg vänds inte i en handvändning så jag gissar det kommer ta lång tid.

Och med tanke på att jämställdhetsdiskussioner i största allmänhet urartar i hur synd det är om det manliga könet kommer det här tankfartyget inte ens ha börjat ändra kurs de kommande två hundra åren :down:
 
Jag vill nog väldigt gärna tro att jag fortsatte diskussionen och inte dödade vilket jag anser att du implicerar.

Jag vet inte om TS är för artig, jag vet att jag när jag har funderat på samma problemställning som jag tror TS menar så är jag generellt artigare än min gubbe och brukar aktivt försöka höja hans nivå.

Men om kvinnor är relationsvårdande och det är trevligt, ska då inte männen ändra sig istället för kvinnorna? Då får vi ett trevligare samhälle och om kvinnor ska bli ledare är det inte ett trevligare samhälle de ska arbeta för ?
Du dödade bevisligen inte diskussionen. Och jag "implicerade" givetvis inte det.

Jo, jag tycker att det är mycket i den maskulinitet som vi har att förhålla oss till som borde ändras. Just ändrade till något mer ömsesidigt skriver väl också TS att hon och partnern gjorde.
 

Liknande trådar

Körning Bättre sent än aldrig? (Jag KAN FORTFARANDE inte logga in på min hemdator ) Motivationen KOM tillbaka dagen innan vi skulle åka till...
Svar
5
· Visningar
1 385
Senast: Cämz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp