Medicin är inget godis. Det är fabrikstillverkade kemikalier som inte hör hemma i ekosystemet. Dessutom ger det biverkningar som kan undvikas om det går att använda alternativ behandling. Medicin kan ibland vara nödvändigt men bör inte överkonsumeras.
Den vita moderna människan använder rent generellt en massa osunda material och kemikalier, vars negativa effekter ignoreras. De finns i textilier, i byggmaterial, i mat och på en massa andra ställen. Jag tror t.ex. att vi inte skulle ha så många fall av adhd om maten vi åt var ren.
Jag nämnde ju redan i början av tråden att jag inte har så stort förtroende för vården. Anledningen är att jag blivit ignorerad, felbehandlad och den riktiga behandling jag trots allt fått, har varit ineffektiv. Som det känns nu så är det inte det första stället jag springer till. Dessutom är jag rädd att det börjar trugas med mediciner igen och så måste jag åter värja mig.
Jag tror att samtalskontakt när livet skaver är underskattat. Jag har ju ingen i min närhet som jag kan anförtro mig åt. Det finns ingen som tröstar när jag är ledsen utan jag måste trösta mig själv så gott det går. Jag saknar någon jag kan älta mina problem med, som kan ge mig nya infallsvinklar. Nu känner jag mig bara ensam mot hela världen och det bidrar till känslan av att livet är ett krig som måste utkämpas och just nu har jag tagit en time out från krigandet. Problemet är väl att jag inte riktigt vetat vart jag borde vända mig för att få stöd.