Det här med åldersskillnader..

[dotzie]

Jag har på senare tid funderat lite på det här med åldersskillnader i vänskaps-/kärleks-/familjerelationer. Det verkar ju vara så att åldersskillnader generellt spelar större roll ju yngre man är, så vad tycker ni här på Ungdom egentligen? Hur stor åldersskillnad är helt normal och vad kan räknas som lite mer udda? Hur gamla är ni och hur tänker ni kring detta?

Att jag för huvud taget funderar på detta beror på att jag de senaste åren sedan jag slutade gymnasiet har jobbat mycket med barn och ungdomar (i stallmiljö), och faktiskt inte känt att åldersskillnaden stör. Likväl har jag på olika håll träffat flertalet 30-plussare som jag utan vidare kunnat umgås med. Jag har en bror som är 15 år äldre och det har heller aldrig verkat udda för mig. Reaktionerna jag oftast får brukar dock vara nästan raka motsatsen mot hur jag själv tänker.. Folk (läs jämnåriga) häpnar över att jag är sladdbarn, de antar att mina äldre vänner (de av motsatt kön då) är mer eller mindre perversa för att jag är såpass mycket yngre. Likväl tycker de att det är konstigt att jag kan umgås med yngre människor på ett vänskapligare sätt, vilket jag absolut inte har problem med när, som i detta fallet, hästar och djur är ett så starkt gemensamt intresse. Jag blir alltså 22 i år. Har ni upplevt samma sak eller har ni förståelse för vart de här reaktionerna kommer från? Dela gärna med er av era tankar och idéer!

 

[nexxa]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag är 25 år (och tillhör egentligen Senior..) men har så länge jag kunnat minnas alltid fungerat bäst med de som är äldre än mig. Den största variationen i ålder började egentligen i stallet då det var en stor blandning av åldrar och gemskapen endast berodde på sitt gemensamma intresse hästarna.

Utanför stallet har jag alltid umgåtts med de som är äldre än mig. Oftast allt från 8-15 år äldre och trivts ypperligt. Idag har jag ett förhållande med en man som är 12 år äldre än mig

 

[Riley]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Hur stor åldersskillnad är helt normal och vad kan räknas som lite mer udda? Hur gamla är ni och hur tänker ni kring detta?

Jag är 25, och kan tänka mig en partner mellan 30-40. Har svårt att se mig med en jämnårig och absolut inte med en yngre. När det kommer till det rent sociala fungerar jag dock som bäst med jämnåriga och uppåt. Intressen och samtalsämnen är ju inte åldersbundna.

Generellt anser jag att åldersskillnad är egalt så länge det handlar om två vuxna människor. Kan gott erkänna att jag skulle höja på ögonbrynen om jag stötte på en 20-åring med en 50-åring, men är de lyckliga så fine liksom, det angår ju inte mig. Den åldersskillnaden är väl ett exempel på vad som i mina ögon kan anses "udda" i meningen ovanligt, men åter, jag ser inga fel med det.

 

[Red_Chili]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag umgås i princip bara med personer som är ca 10 år äldre än mig och så har det varit nästan så länge jag kan minnas. Precis som för andra har det berott på hästintresset. Jag började tidigt rida storhäst på ridskolan och hamnade i grupper med många vuxna i och då fick jag ju mycket kontakt med dem. Mina föräldrar har dessutom alltid varit noga med hur man ska bete sig, uttrycka sig osv och delvis därför har väl många ofta uppfattat mig som äldre än vad jag är.

När det gäller pojkvänner och flickvänner så bryr jag mig egentligen inte så länge inblandade personer är glada och lyckliga, men nog skulle jag fundera lite kring varför en ung person var ihop med en kanske dubbelt så gammal person. Framförallt skulle jag bli lite skeptisk om den äldre hade betydligt mer pengar än den yngre.

Utöver det tänker jag ofta att många av de som är jämngamla, blir ihop i skolan eller liknande kommer göra slut väldigt fort och att deras "fina lilla förhållande" bara är ytterst tillfälligt. Detta trots att jag har ungefär jämngamla vänner som träffat sina partners när de varit unga och nu är sambos osv

MEN oavsett vad jag tycker och tänker så hoppas jag att det inte på något sätt påverkar hur jag beter mig mot personerna i fråga om jag hamnar att umgås med dem. Mina fix-idéer ska inte få påverka andras förhållanden.

 

[TeamLundVer]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Tillhör egentligen senior men svarar ändå.
Jag gifte mig i höstas och hade mina fyra närmsta vänner som brudtärnor. Deras ålder varierade mellan 21 och 42, jag är 30.

Vi träffades en gång i månaden fram till bröllopet och har så kul ihop att alla har fortsatt och träffas efter det.

Jag tycker inte att ålder har i en vänskapsrelation att göra

 

[Sparrisen123]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag kan förstå det när man är liten, är man t.ex. 8 är det stor skillnad mot 13.

Nu har jag vänner som är allt från 8 år yngre än mig till de som är 30 år äldre, men nära vänner är faktiskt de som är yngre upp till min egen ålder. Jag är väl lite barnslig helt enkelt Jag umgås även en del med en 13-årig tjej i stallet och åldern är inga problem så där heller, men vi är väl inte "vänner" utanför stallet på det sättet. Så länge man har något gemensamt tycker jag inte att ålder spelar någon roll alls när man är vuxen (alternativt äldre tonåring) i vänskapsrelationer.

I en kärleksrelation vill jag gärna att killen är i ungefär min ålder, fast samma där som med nära vänner tror jag. Förmodligen skulle jag ha lättare för att bli intresserad av någon som var neråt 4-5 år yngre (sen blir de nog lite för unga) än någon som var lika mycket äldre, även om det såklart är individuellt det också.

 

[Springsteen]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag tycker det är väldigt olika när man pratar med folk. Vissa är extrema, några har till ock med reagerat
på att min kille är närapå tre år yngre än mig som blev 24 i januari i år, han blir 22 i slutet på året... Tydligen
hade det varit OK om jag varit den som var yngst.

 

[_CorpseBride_]

Sv: Det här med åldersskillnader..

I min vänskapskrets (räknar de jag faktiskt umgås regelbundet med på fritiden nu) är åldrarna mellan ca 19-33 år. Själv är jag 24.

Jag har en lillasyster som är 10½ år yngre än mig. Då jag fyller 25 i sommar är hon fortfarande 14 år. Vi står varandra otroligt nära. Det är ganska många som reagerat på skillnaden i ålder mellan oss, att det inte finns fler syskon mellan och att vi faktiskt är helsyskon trots åldersskillnaden.

Min pojkvän är 4½ år yngre än mig, vilket skapar än mer reaktioner. Då jag fyller 25 är han fortfarande 20 år. Bland en stor skara av vänner och familj har det funnits mycket skepsism och jag får ständigt tampas med "Men vad kan han ge dig? Du behöver en man!", "Han är ung och alldeles för barnslig och omogen!". De som uttrycker kritiken har aldrig träffat honom dock och bor i småstäder. Lustigt nog har ingen av mina vänner eller familj från de större städerna uttryckt några som helst förvånade uttryck över åldern och de som träffat honom är ännu mer positivt inställda.
Hans familj och vänner har heller aldrig uttryckt någon förvåning eller kritik.

 

[Cherarriduracell]

Sv: Det här med åldersskillnader..

jag tycker att det är enkelt att umgås även med ganska små barn i stallet. Alla har ju ett gemensamt intresse. Däremot är jag lite mer restriktiv med vänner "privat". Inte så att jag väljer bort människor för att de "inte fyllt 20 än" utan det har bara blivit så. Jag trivs bäst då alla är ganska jämngamla, fast nu närjag tänker lite nogrannare är det nog jämnmogna jag tänker på. Jag bytte umgängeskrets då våra fester (tidigare 18-20-åringar) plötsligt gästades av väldigt många som fortfarande gick i högstadiet. Jagtyckte inte det kändes ok och vi hade inget gemensamt utöver att vi var i samma hus, så då fick det likagärna vara.

Ångående åldersskillnad i förhållanden, jag är väl inte den som ska säga åt folk vad de får ochinte får göra.Är de kära och båda mår bra, visst. Kör på. Men att som tjugoplussare aktivt leta flickvän runt 15 känns inte ok. Visst om man råkar bli kär i EN PERSON men jag tror inte på att man råkar bli kär i fyra femtonåringar samma år. Och året efter.

Men som sagt. Så länge de inblandade är nöjda, sure.

 

[Andromedae]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Mina intressen har alltid sammanfört mig med äldre människor. Det har bara blivit på det viset. Men nu på senare tid börjar jag träffa folk i min egen ålder (jag är 21) som jag också tycker om, vilket är trevligt. Yngre har jag inte stött på så många än (vi har artonårsgräns i föreningen), men det kommer väl det med.

Jag får medge att jag inte tänker sådär jättemycket på ålder mest för att jag är usel på att uppskatta hur gamla folk är.

 

[Wysiwyg]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag är 24 år och har vänner i åldrarna 18-45. Det är ingenting jag reflekterar över eller tycker är konstigt. Det märks mest när de äldre pratar om sina tonåriga barn och de yngre om Systembolaget som hägrar

Jag har ingen åldersgräns för partner men spontant tror jag det skulle kännas konstigt att vara tillsammans med någon som var yngre än 20 och äldre än 35. Men det vet man ju inte, skulle såklart inte tacka för mig om en underbar man på 19 (känns konsigt att skriva man och 19 i samma mening ) eller 36 kom vandrandes.

Eftersom jag är född i december och ett år yngre än alla jag gick i skolan med var jag 16 år när mina vänner började fylla 18. Det var jobbigt då men nu är det bara bra, jag är fortfarande 24 medan de fyller 26

 

[Septicemia]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag lägger ingen större vikt vid åldern på varken vänner eller partners, själv är jag 25 och umgängeskretsen spänner sig från 19 till 45 även om majoriteten hamnar mellan 25-35.
Min pojkvän är bara ett år äldre än jag, har ingen magisk gräns där heller mer än att personen i fråga måste vara myndig . Att som tjej ha en pojkvän som är några år yngre bekommer inte mig det minsta så länge vi mognadsmässigt ligger på samma nivå. Det finns ju mängder med 30-40-åringar som beter sig fruktansvärt barnsligt så åldern säger inte mig så mycket.

 

[dotzie]

Sv: Det här med åldersskillnader..

*kl*

Tack för all intressant läsning hörrni! Låter som att ni alla är ganska eniga. Skulle det kunna vara så att hästmänniskor över lag är mer toleranta när det kommer till ålder? Eller är det en generationsfråga? Kan det även ha att göra med ålder på ens föräldrar? Jag som har föräldrar som bägge närmar sig 60 tycker 40 är förhållandevis ungt, men jag har kompisar vars föräldrar just passerat 40-strecket och då är ju deras morföräldrar nästan lika unga/gamla som mina föräldrar. Är inne på om det kan spela roll för toleransnivån.. Vad tror ni?

 

[Riley]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Skulle det kunna vara så att hästmänniskor över lag är mer toleranta när det kommer till ålder?

Har i alla fall jag aldrig märkt av. Mina lika ålderstoleranta umgängeskretsar består till 99% av icke-hästmänniskor.

 

[Andromedae]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag umgås inte med hästmänniskor.

 

[Gimlan]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag tycker det är väldigt olika när man pratar med folk. Vissa är extrema, några har till ock med reagerat
på att min kille är närapå tre år yngre än mig som blev 24 i januari i år, han blir 22 i slutet på året... Tydligen
hade det varit OK om jag varit den som var yngst.

Fasen, skrämmande. Min snubbe är 17 år äldre. Jag är iofs 33, men ändå, där kan jag förstå att man reagerar, JAG reagerar på det - men det är bara en person som haft ngt neggigt att säga: mitt ex... Alla andra tjoar och tjimar om att åldern bara är en siffra.

 

[Septicemia]

Sv: Det här med åldersskillnader..

*kl*

Tack för all intressant läsning hörrni! Låter som att ni alla är ganska eniga. Skulle det kunna vara så att hästmänniskor över lag är mer toleranta när det kommer till ålder? Eller är det en generationsfråga? Kan det även ha att göra med ålder på ens föräldrar? Jag som har föräldrar som bägge närmar sig 60 tycker 40 är förhållandevis ungt, men jag har kompisar vars föräldrar just passerat 40-strecket och då är ju deras morföräldrar nästan lika unga/gamla som mina föräldrar. Är inne på om det kan spela roll för toleransnivån.. Vad tror ni?

Jag tror att det snarare är så att när man har intressen, oavsett vilka, som samlar människor i många olika åldrar tillsammans så lär man sig att fungera med med folk i olika åldrar, men att det knappast bestämmer vilka man själv väljer att ha som vänner.

Min mormor är sedan snart 30 år tillbaka gift med en nästan 10 år yngre man och det har jag aldrig reflekterat över att det skulle vara konstigt, det finns även andra i släkten med stora åldersskillnader mellan paren (dessutom har jag unga föräldrar) så jag kanske är lite miljöskadad.

 

[dotzie]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag tror att det snarare är så att när man har intressen, oavsett vilka, som samlar människor i många olika åldrar tillsammans så lär man sig att fungera med med folk i olika åldrar, men att det knappast bestämmer vilka man själv väljer att ha som vänner.

Den teorin kan jag absolut köpa. Skönt i alla fall att det ändå är såpass många som inte verkar bry sig om ålder! Egentligen är det ju bara en siffra och det är ju självklart att det är personligheten som spelar störst roll, även om jag IRL stött på rätt många personer som verkar tycka motsatsen..

 

[Fossing]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag bryr mig inte alls om åldern. Det viktigaste är väl att man är på samma plats i livet och/eller att man har gemensamma nämnare såsom intressen osv. Och sedan beror det på relationen. Jag skulle lätt kunna vara kompis med någon som är 17år (jag är 27), men då skulle jag nog omedvetet ta rollen som "storasyster". Jag har vänner som är 50. Alltså vänner som jag faktiskt umgås med; går ut och tar en öl, går på konserter osv. Men då är dessa personer mer "storebröder" till mig liksom... Ibland umgås jag med en kvinna som är 62, som jag ser som någon slags moster

Däremot skulle jag inte i nuläget vilja ha en 17årig eller 50årig partner. Den jag dejtar just nu är tio år äldre än jag, vilket mest visar sig i vissa kulturella skillnader, t.ex. vilka böcker man läste när man var yngre. Fast han är från ett annat land än jag så de kulturella skillnader är större nationalitetsmässigt än åldersmässigt.

 

[Kiwifrukt]

Sv: Det här med åldersskillnader..

Jag är nog ganska tolerant mot åldersskillnader. Vänskapsmässigt så tror jag absolut att det har en grund för mig i hästintresset, jag började rida med vuxna tidigt (för att jag inte alls trivdes i ponnygruppen med den pajkastning och dagisfasoner som fanns där ska tilläggas), och jag hade ungefär hundra gånger roligare med "tanterna" än vad jag hade haft i ponnygruppen där nästan alla var i min ålder (om jag var tretton så var de andra någonstans mellan elva och fjorton i den gruppen). "Tanterna" var i samma ålder som mina föräldrar, mellan 40-50, och vi hade riktigt, riktigt roligt tillsammans. Hästintresset är ju dessutom något som förenar oss oavsett ålder i stallet, jag har exempelvis lättare att börja prata med en person jag inte känner om jag vet att den personen är hästintresserad, för då kan man prata om det, än en person jag inte känner som jag vet inte är hästintresserad.

Om man tittar utanför hästkretsar så umgås jag nog mest med äldre. De flesta av mina kompisar (både i och utanför hästvärlden) är bortåt tio år äldre än vad jag är. Det är nog egentligen mest en slump, det har helt enkelt bara blivit så att de personer jag har träffat och klickat med har varit äldre. Jag tycker inte riktigt man kan sätta någon gräns för vänskap och ålder, trivs man ihop så trivs man ihop, och då har det ingenting med åldern på vännerna att göra.

Kärleksmässigt faller jag i nio fall av tio för en kille som är äldre än mig, och framför allt ser äldre ut. Jag tycker de snyggaste har fyllt 30, 35 och i vissa fall kanske till och med 40. Själv är jag 24. Jag har verkligen försökt titta på killar i min ålder och se om jag tycker de ser bra ut, men det slutar alltid med att jag trillar dit på någon "gamling" ändå. Jag är väl hopplös helt enkelt. Mitt ex var född i mitten på 70-talet. Upp mot tio års skillnad är nog något jag inte skulle höja på ögonbrynen för. Dock är jag så pass ung fortfarande att tio år åt andra hållet skulle betyda en partner som bara är 14, det tycker jag inte är okej någonstans (framför allt eftersom den personen faktiskt inte är byxmyndig än!), men det är ju mycket möjligt att man ändrar uppfattning när man blir äldre och den yngre parten också blir äldre. Det är en viss skillnad på ett par som är 30 och 40 än ett par som är 16 och 26. Jag har väldigt svårt att se vad jag skulle kunna ha gemensamt med en kille som fortfarande går på gymnasiet, min egen gymnasietid känns verkligen som något som hände före Kristus. Givetvis är detta något som är omvänt också, det kan kännas lite konstigt att prata med sina äldre vänner, eller som med mitt ex, och så börjar de prata om att de minns exakt vad de gjorde när de fick veta att Palme var skjuten, och då var jag inte ens född. Men hittills har såna grejer varit något vi har skrattat åt, mina syskon tycker exempelvis att det är otroligt roligt att jag minns när Sveriges målvakt i fotboll hette Thomas Ravelli, för dem har det alltid varit Andreas Isaksson i mål.