En helt fantastisk kväll

Status
Stängd för vidare inlägg.
Igår var en helt fantastisk kväll för min del. Det var nämligen både terminens och hela 2017 sista finsittning, på en mycket fin restaurang inne i stan. :love:
För engångskull hade jag faktiskt lyckats hitta en klänning jag kände mig vacker i, och komplimangerna haglade under hela kvällen. Har nog aldrig känt mig så fin i hela mitt liv - snacka om självförtroendeboost! :love:
Kvällen fortsatte i samma härliga anda. Det blev 3-rätters middag helt i min smak. Dessutom var servitörerna ytterst professionella och handlade mycket smidigt kring mina allergier, stort + 1 på det! Till middagen hörde ett härligt "program" med bl.a. utdelning av div. priser och utmärkelse. Några ur mitt närmaste gäng blev prisade - riktigt härligt, det var verkligen så välförtjänt! :up:
När middagen var slut var det dags för dans. Först traditionsenlig vals, därefter mer "modern" dito.
Oh well, dressyrryttare som jag är, borde jag ha någon form av taktkänsla i dans också. Det har jag inte. :grin:
Trodde jag (i all välmening!) skulle slippa att behöva krossa tår, men nepp - blev uppbjuden av en kille ur mitt närmaste gäng. :love: Var faktiskt helt fantastiskt att dansa vals med honom, även om jag var allt annat än bra på det.
Efter det så testade jag verkligen mina vingar på dansgolvet och dansade inte bara med "mitt gäng" utan med de flesta på festen. Det var faktiskt riktigt roligt och kändes överlag riktigt bra. Blev också något av ett "kramkalas" där jag under kvällens gång bl.a. kramade de flesta killarna på festen. Kramade också Honom några gånger, vilket såklart kändes lite extra bra. Snacka om varm, härlig känsla i kroppen efter det. :love: Kanske ska börja samla på kramar? :p
Nej, men överlag en helt fantastisk kväll där jag verkligen fick må riktigt bra under några timmar! Det här kommer jag att kunna leva på länge! :love:

Bland de mindre roliga sakerna hör bl.a. att jag blev både ditskjutsad och hemkörd - fast jag egentligen inte hade bett om skjuts. :meh: Men så länge som jag ändå fick gå på festen ska jag väl inte klaga allt för högljutt, jag kunde ju faktiskt ha blivit förbjuden från det, eller ännu värre fått några konsekvenser sedan jag åkte till faddergruppsreuinonen förrförra helgen utan mammas tillåtelse, och dessutom drog på F. Gasquen förra onsdagen utan riktig hel tillåtelse....
Därtill råkade "min chaufför" se när jag fick en hejdå kram, vilket kanske inte var "sådär väldigt populärt", och något jag fått höra om otaliga gånger idag...................:arghh:

Aja, huvudsaken att kvällen var helt magiskt fantastiskt. Det är de minnena som ska få leva kvar och brinna starkast! :heart
 

@Dressyrtjejen_97 en fråga i sammanhanget :
Hur länge har du tänkt dig, rent konkret, att bo hos dina föräldrar under rådande omständigheter och upplägg?

Tills du pluggat klart, eller inget konkret tänkt ?
Och om tills du pluggat klart - hur ser du framför dig att du får bostad (hyresrätt) då om du inte står i bostadskö ?

Du är 20 (!) år på pappret men krasst talat - som om du vore 13 utifrån hur dina föräldrar och du själv har skapat er relation !
 
Jag sa inget om när jag skrev proven, jag kom bara hem med körkortet ;) mina föräldrar ville inte heller övningsköra speciellt mycket, dessutom hade vi bara en automat tror jag..
Jamen precis, det går ju att lösa om man vill! Min körskola har inte skickat så mycket som ett papper hem till mig så inte blir man avslöjad av sånt heller.

@Dressyrtjejen_97 Det är okej om du tycker att ditt liv är bekvämt och att du kanske inte vill ta körkort. Men skyll inte på dina föräldrar då.
 
Vill du slippa hållhakar från föräldrarna (jag förstår att hästen är en sådan, jag hade också kunnat stå ut med mycket för att kunna behålla mitt stora intresse och bästa vän) är det en bra idé att du skaffar dig en realistiskt uppfattning om bostadsmarknad och CSN, skaffar körkort samt får in en fot på arbetsmarknaden via ett extrajobb.

Jag tror man måste vänja sig vid tanken på att man faktiskt har en fullt realistisk möjlighet att klara sig själv innan man hoppar (åtminstone om man som jag är lite åt det fega och bekväma hållet), och den tröskeln är ju helt klart högre om man har ett högt älskat och dyrt djur att ta hand om.

Ska du ha en chans att mötas halvvägs som du vill måste du känna att du faktiskt har ett alternativ att ta till om förhandlingarna misslyckas.
 
Du har så rätt! :up:

Nej, min högsta önskan är att kunna "mötas halvvägs". Att jag är dem någorlunda till lags, men samtidigt kunna göra det jag vill. Det verkar dock svårt...

Men om det inte går, vad är alternativet? Att du struntar i körkort, försakar hela ditt liv och bor hemma till de dör och du tar över huset och inser att du är för gammal för att starta en familj? Är det verkligen rimligt?
 
Jag frågar igen. Vad är det värsta som kan hända om du gör dessa saker? Börjar bryta dig fri och bli vuxen?

Och om vi vänder på frågan. Vad händer om du INTE gör det?

Som jag sagt många gånger tidigare: Jag betalar i princip ingenting för H.H. Hot om att de plötsligt inte skulle betala det är väl det mest uppenbara.

If not? Well, ett mer begränsat liv enligt mig, men bra enligt framförallt mamma.
 
Som jag sagt många gånger tidigare: Jag betalar i princip ingenting för H.H. Hot om att de plötsligt inte skulle betala det är väl det mest uppenbara.
Och det är ju precis därför du behöver en egen inkomst (CSN-lån och/eller jobb) så att du klarar att försörja dig på egen hand. Annars kommer de ju att fortsätta ha denna ekonomiska hållhake på dig. Vet du vad kostnaderna för din häst är? Vad kostar stallplatsen? Hovslagaren? Försäkringen? Osv, osv, osv.
 
Som jag sagt många gånger tidigare: Jag betalar i princip ingenting för H.H. Hot om att de plötsligt inte skulle betala det är väl det mest uppenbara.

If not? Well, ett mer begränsat liv enligt mig, men bra enligt framförallt mamma.
Hur mycket kostar hästen då? Bara CSN-bidrag borde väl räcka ganska långt på den fronten, speciellt om du inte har andra utgifter?
 
@Dressyrtjejen_97 en fråga i sammanhanget :
Hur länge har du tänkt dig, rent konkret, att bo hos dina föräldrar under rådande omständigheter och upplägg?

Tills du pluggat klart, eller inget konkret tänkt ?
Och om tills du pluggat klart - hur ser du framför dig att du får bostad (hyresrätt) då om du inte står i bostadskö ?

Du är 20 (!) år på pappret men krasst talat - som om du vore 13 utifrån hur dina föräldrar och du själv har skapat er relation !

Alltså jag har väl inte - helt ärligt - haft någon jätte-exakt plan. Men typ tills jag pluggat klart.
Det där med bostadskön insåg jag faktiskt nu i och med denna tråd. :up:
Annars hade jag typ tänkt mig att ställa mig i den "någon gång under 2018-19 när jag kommer ihåg det" typ så. Men det ska jag faktiskt ta tag i redan nu! :)

Förlåt, men vilket wake-up call, seriöst. :eek: Nu förstår jag helt ärligt varför det funnits vissa enstaka som uppriktigt trott att jag varit typ 12-14 år gammal..... :eek:
 
Och det är ju precis därför du behöver en egen inkomst (CSN-lån och/eller jobb) så att du klarar att försörja dig på egen hand. Annars kommer de ju att fortsätta ha denna ekonomiska hållhake på dig. Vet du vad kostnaderna för din häst är? Vad kostar stallplatsen? Hovslagaren? Försäkringen? Osv, osv, osv.

Japp, vet på öret vad allting kring honom kostar faktiskt - för att "någon snäll människa" för över en lagom summa pengar varje månad och jag sedan får betala alla räkningar själv faktiskt (pappa tyckte faktiskt det var bra träning att börja betala räkningar när man ska bli ekonom!)
 
Nej, det känns inte helt rimligt. Särskilt inte när du staplar upp det sådär. :eek:

Jag tänker inte berätta för dig hur du ska göra, men snälla - tänk på en ungefärlig väg för ditt liv. Vad vill du själv? Vill du ha familj? Vill du bli hemmadotter på glasberget? Hur kommer det bli när du hamnar på ett jobb och ska jobba över? Ska dina föräldrar hämta dig och säga nej till övertid?

Vilken kärleksrelation i vuxna livet står pall för att föräldrarna styr hela ditt liv? Vill du verkligen försaka kärlek i ditt liv?
 
Japp, vet på öret vad allting kring honom kostar faktiskt - för att "någon snäll människa" för över en lagom summa pengar varje månad och jag sedan får betala alla räkningar själv faktiskt (pappa tyckte faktiskt det var bra träning att börja betala räkningar när man ska bli ekonom!)
Bra träning att betala räkningar :crazy::eek:! Det är en förutsättning för att öht kunna leva ett normalt liv! Något de flesta lär sig långt innan de fyllt 18
 
Jag tänker inte berätta för dig hur du ska göra, men snälla - tänk på en ungefärlig väg för ditt liv. Vad vill du själv? Vill du ha familj? Vill du bli hemmadotter på glasberget? Hur kommer det bli när du hamnar på ett jobb och ska jobba över? Ska dina föräldrar hämta dig och säga nej till övertid?

Vilken kärleksrelation i vuxna livet står pall för att föräldrarna styr hela ditt liv? Vill du verkligen försaka kärlek i ditt liv?

Familj vill jag absolut inte ha (eller rättare sagt, jag vill inte ha barn och har aldrig velat. Inte pv nu heller som livet ser ut. Men jag skulle vilja kunna umgås med vem jag vill, när jag vill, och på sikt (säg när jag är 25-30) bo i egen lägenhet, ha körkort, ha häst och ett trevligt jobb :)
 
Äh, det där tycker jag var rätt överdrivet?
Hur många har räkningar i den utsträckningen innan de flyttat hemifrån?

Jag tycker nog pappan resonerar rätt vettigt där.
Några räkningar finns nog även innan. Jag var den som betalade mina räkningar från gymnasietiden och frammåt. Häst mm. Sparade pengar och hade extra jobb. Inget som bara är för de som plugga ekonomi utan för alla är det viktigt!
 
Några räkningar finns nog även innan. Jag var den som betalade mina räkningar från gymnasietiden och frammåt. Häst mm. Sparade pengar och hade extra jobb. Inget som bara är för de som plugga ekonomi utan för alla är det viktigt!
Klart att det är viktigt och därför tycker jag att pappan tänker rätt där.
Det jag vände mig emot är att "de flesta" gör det före 18 års ålder för det tror jag faktiskt inte. :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Inspirerad av @parellikusken och hennes kloka dagboksinlägg, för jag känner att det är så himla viktigt att dela med sig om vägen ut...
Svar
10
· Visningar
1 281
  • Artikel
Dagbok När jag bytte stad och behövde hitta ett nytt boende så började jag med att hyra en stuga på en gård som jag hittade via annons på...
Svar
2
· Visningar
1 070
Senast: Habina
·
  • Artikel
Dagbok I min stuga finns två gamla kakelugnar. Och oj vad jag känner mig privilegierad! Jag har aldrig bott tillsammans med nån kakelugn...
Svar
7
· Visningar
725
Senast: gammalek
·
  • Artikel
Dagbok Efter allt trassel med boende vid flytten till min nya stad så trodde jag att jag hade köpt mig ett hus som jag skulle kunna trivas i...
Svar
4
· Visningar
1 582
Senast: kma
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp