S
soma
Wilton (Dvärgschnauzer) blir 6 mån på tisdag 
och han har tränats i att vara ensam en hel del. Han kan vara ensam i bilen när jag handlar utan att säga ett pip (upp till en timme har aldrig provat längre) och ensam hemma ca 2,5 h.
De allra flesta gånger jag lämnar honom hemma så är han tyst när jag kommer tillbaka. Men vid enstaka tillfällen så skäller han och ylar. Det är inte beroende på tid han varit ensam och han är ensam max 2,5 h på en dag - oftast ca 1 h, 2 dagar/vecka. Tre dagar/vecka är han på dagis. Rutinen är densamma varje vecka och han får vara ensam i hallen (stor ca 20 m2) där han spenderar 70% av sin tid oavsett om vi är hemma eller borta.
Min första tanke är backa, backa, backa... Men, frågan är - eftersom det fungerar ibland och ibland inte, kan det vara så att det är hans "spöken" som gör att han ibland skäller och inte alls ensamheten. Han är 6 mån och ibland skäller han på ingenting. När vi är hemma och han börjar skälla efter spöken så lugnar han sig snabbt. Men det kanske är så att om han "ser eller hör spöken" och är ensam, att han inte kan lugna sig själv... eller ska vi backa i ensamhetsträningen fastän det oftast går bra. Någon som har samma erfarenhet, några kloka råd eller tips?
och han har tränats i att vara ensam en hel del. Han kan vara ensam i bilen när jag handlar utan att säga ett pip (upp till en timme har aldrig provat längre) och ensam hemma ca 2,5 h.De allra flesta gånger jag lämnar honom hemma så är han tyst när jag kommer tillbaka. Men vid enstaka tillfällen så skäller han och ylar. Det är inte beroende på tid han varit ensam och han är ensam max 2,5 h på en dag - oftast ca 1 h, 2 dagar/vecka. Tre dagar/vecka är han på dagis. Rutinen är densamma varje vecka och han får vara ensam i hallen (stor ca 20 m2) där han spenderar 70% av sin tid oavsett om vi är hemma eller borta.
Min första tanke är backa, backa, backa... Men, frågan är - eftersom det fungerar ibland och ibland inte, kan det vara så att det är hans "spöken" som gör att han ibland skäller och inte alls ensamheten. Han är 6 mån och ibland skäller han på ingenting. När vi är hemma och han börjar skälla efter spöken så lugnar han sig snabbt. Men det kanske är så att om han "ser eller hör spöken" och är ensam, att han inte kan lugna sig själv... eller ska vi backa i ensamhetsträningen fastän det oftast går bra. Någon som har samma erfarenhet, några kloka råd eller tips?
