Ert värsta misstag i jobbet

[YaHilweh]

Verkligen! Det är ganska nyttigt - så länge det går bra. Tufft att sitta bredvid och inse att det kommer gå på röven...

Grabben som körde är fortfarande inte ute i tjänst då knäet fortfarande inte är 100%
Jag hade känt på mig det hela dagen, att något skulle hända

 

[Alexandra_W]

Pinsammaste jag gjort är nog att hångla med chefen, när jag hade något på g med hans son. Detta var dock väldigt många år sedan och jag skäms fortfarande över det.

Jag har blivit tvångshånglad av chefen. Du kan sluta skämmas tror jag

 

[YaHilweh]

Jag har blivit tvångshånglad av chefen. Du kan sluta skämmas tror jag

Jag vet inte om detta var tvång eller inte, alkohol inblandat. Personalfest med 250 pers i lokalen, skedde på dansgolvet... Så jag fortsätter skämmas

 

[Sleepan]

Grabben som körde är fortfarande inte ute i tjänst då knäet fortfarande inte är 100%
Jag hade känt på mig det hela dagen, att något skulle hända

Åh fy fasen, så tråkigt!
Inte riskfritt på något sätt, det där jäkla jobbet. Men som tur väl är så väger det positiva upp det...
Tur det gick bättre för P än för han som körde (duktig ångest på föraren annars..)

 

[Positron]

Vi har en på jobbet som kallas "tiomiljonersmannen", han missade att trycka på en knapp som orsakade skador på anläggningen och produktionsbortfall som motsvarade ca 10 miljoner kr

Just den händelsen får mig att tänka till några gånger extra innan jag gör något och klickar inte bort några larm förrän jag kollat upp exakt vad det är som larmar.

Hittills har jag inte gjort några större misstag och jag hoppas att det förblir så med tanke på vilka omfattningar det kan få.

 

[YaHilweh]

Åh fy fasen, så tråkigt!
Inte riskfritt på något sätt, det där jäkla jobbet. Men som tur väl är så väger det positiva upp det...
Tur det gick bättre för P än för han som körde (duktig ångest på föraren annars..)

Han klarade sig bra, som tur var. Bilen var det dock skrot med. Han blev nog mest chockad, då allt hände så fort. Ja, han älskar jobbet, även om vi är lite oense om vart han ska befinna sig.
Det är om inte annat ett viktigt jobb och jag får väl acceptera stället tills det kommer fler knoddar

 

[Dentaku]

Jag har säkert gjort en massa som jag glömt, något jag däremot kommer ihåg är att jag skrapade upp hela sidan på tjänstebilen på ett av jobben jag hade. Jag har ingen aning om hur jag tänkte, jag skulle köra ut ur garaget och missbedömde helt avståndet till en betongpelare. Mycket pinsamt, även om jag inte var den enda som misshandlade den där bilen.
Under min korta sejour i hemtjänsten var jag bara en vandrande katastrof i största allmänhet eftersom jag skickades iväg ensam på en gång. Hos de brukare som var klara i huvudet gick det väl någorlunda men att komma till en förvirrad person som påstod att han inte alls brukade ta medicin vid den här tiden på dygnet var mindre lyckat. Tur att jag hade telefon och kunde dubbelkolla.

 

[tuaphua]

Den här tråden ledde till roliga berättelser här hemma.
Sambon är kiropraktor sen många år tillbaks. Han har upplevt en del kul på jobbet.

Hans två största misstag är:

En äldre herre skulle behandlas. Allt gick väl och sist skulle nacken tas. Sambons styrka som Kiro är bla snabbheten. I den snabba knyck som sker far gubbens löständer ut och smäller in i väggen.
Nästa gång kom han med dem i en pappersnäsduk.

En annan äldre herre skulle behandlas. Det var höftleden som skulle justeras på ngt vis där man måste in vid ljumsken. Sambon grejar, hittar inte riktigt grepp, byter grepp och drar till.
Gubben vrålar rätt ut och sambon tycker det där skriket inte matchade med hur rörelsen i leden kändes.
Sambon säger:
"Ja, det kan ju kännas lite den här justeringen"
Mannen: "Pungen, du drog mig ju i pungen!"
Det hade visst vandrat ner och i snabba bytet av grepp hade sambon råkat få med paketet i rycket.
Stackars man!

 

[Anna]

Detta var inte mitt misstag, och i slutändan ordnade det sig utan att "någon" märkte det - men det är lite roligt så jag kan ta med det här i alla fall:

Jag jobbade extra på ett företag som sysslade med marknadsundersökningar när jag pluggade - jag skrev in "fritextkommentarer" i databaser från handskrivna formulär, medarbetarenkäter och liknande. Vi hade kontraktet på stora företag som McDonald's, och det var just deras enkäter vi hade jobbat med de senaste veckorna. Min chef skulle korrekturläsa databasen, och naturligtvis kan man inte läsa vartenda ord, det är sådana oerhörda mängder med text, utan det fick bli stickprov på några hundra kommentarer där hen fick göra en "sök och ersätt" om hen upptäckte något stavfel. (Stavfelen var ju typos från oss som skrev in texten, vi korrigerade själva stavfelen som fanns i enkäterna.)

Hur som helst slutade det med att hen ersatte alla "complete" i enkäterna med "omelette" - det var 1478 stycken vill jag minnas. Det var väl den där funktionen i Access som föreslog ersättningsord, hen hade hittat ett felstavat "complete" - kanske "omplete" och ja, man förstår ju hur det gick till. Det gick ju bra att göra en ny "sök och ersätt" på just "omelette" och hoppas att det inte fanns för många "omelette" som faktiskt skulle vara där.

 

[Raderad medlem 6459]

Mitt värsta misstag gick inte att rätta till så det får jag leva med helt enkelt. Får snordåligt samvete bara jag tänker på det.

Som väl är skedde det inte på mitt nuvarande arbete så det var inte en liv och död-grej. Men ändå .

 

[MJLee]

Jag har blivit tvångshånglad av chefen. Du kan sluta skämmas tror jag

OT Hurra, hurra på födelsedagen! Hoppas du blivit rejält firad av alla två och fyrbenta. Särskilt lilla hemlösningen, det förtjänar du verkligen!

 

[MJLee]

Jag skulle delge en person en dom, en negativ sådan. En person som var nyinskriven. Det var dessutom första gången jag skulle göra det själv. Så för att vara säker frågade jag en erfaren kollega vem som var xxx. Fick personen utpekad. Av två oberoende personer.

Personen pratade inte svenska och knappt engelska men lyckades förmedla att kl si hade jag bokat tolk och ville ha ett samtal. Personen tyckte att visst inga problem.

Det blev ganska snart förvirrat då personen protesterade mot att ha nåt att göra med det beslutet gällde. Tolken var inte en av de bästa heller och jag misstänker en hel del försvann i översättning åt båda hållen. Börjar misstänka jag har fel person och visar namnet på dokumentet. Personen kan inte läsa. Fantastiskt.

Tillslut tar personen fram ett id och jag kan konstatera att endera har jag fel kille eller så har någon blåst sitt alias.

Jag hade fel person. Skämdes som en hund men min överordnade mest tyckte "det händer" och ingen fara skedd. Fick boka ny tolk och lokalisera rätt kille.

Oddsen för att två personer kommit nyligen, som pratade samma dialekt av samma inte särskilt vanliga språk (annars hade misstaget upptäckts direkt när tolken öppnat munnen) och att rätt person när han lagt sig lånat ut sin jacka till fel kille. Det händer inte... Förutom mig då

Något liknande hände inte mig, men några kolleger till mig. Det här var i början av ett projekt för att effektivisera avvisning genom mer personligt bemötande. De åker med en minibuss till lägenheten, jodå familjen är där, rätt nationalitet och antal barn och ålder. Tolken frågar om deras namn, men ingen vill berätta vilket är mycket vanligt. Meddelar genom tolk att nu ska familjen köras till Arlanda. Vilda protester, men det är kutym. Alla lastas in i bussen och körs iväg. Halvvägs till Arlanda ringer telefonen och samordnaren undrar varför ingen hämtat familjen? Fel familj!!! Tack och lov att de inte hann sättas på ett plan polis och tull litar ju blint på att MIG alltid har rätt. Resedokumenten hade kollegerna.

Inte ett tjänstefel men pinsamt. Jag ska byta rum, händer mycket ofta, stressigt som fasiken. Jag kommer dundrande med en kärra i slitna jeans, en uråldrig tröja och mina bekvämaste (smutsiga) gympaskor eftersom jag visste att det skulle bli en hel del springande och inga utredningar så inte dagen för pumps och kjol. I väntrummet mitt emot mitt kontor sitter ett prydligt ombud en tolk och en kvinna som gråter hysteriskt. Fick senare veta att hon var mitt uppe i en oerhört traumatisk utredning. Jag börjar med att dundra kärran mitt i glasväggen till kontoret. Sliter och släpar och svetten lackar, har äntligen lyckats lägga allt på den, högst upp en hoprullad plansch med Mulder och Scully, Ska köra iväg när jag lyckas trampa på min skosnören och trillar handlöst, planschen rullar upp vid fötterna på biträdet som artigt plockar upp den.

De måste ha undrat vilka dårar som var ansvariga för att utreda och skriva beslut

En annan gång har vi en informell AW i lunchrummet. Vi sitter och har trevligt, käkar chips och dricker lite. Några behöver gå ut och röka och har naturligtvis glömt sina tjänstekort. Jag kommer ner för att släppa in dem. Vem som inte kollade att dörren inte stängdes helt låter jag vara osagt men mitt i AW kommer Securitas dundrande med buller och brak och hundar! Efter halv sex larmades alla dörrar så om de stod öppna mer än tio minuter gick larmet. Det kostade 5000 kr och chefen var väl inte sådär jätteglad. Iofs hände det ett antal ggr, mestadels pga att många arbetade över på kvällarna och glömde dörrarna som ibland inte gick igen som de skulle utan man behövde rycka i dem manuellt för att kolla.

 

[kanelsvans]

Vad hade ni för narkosgas? Jag tycker isofluranet verkligen luktar skarpt, brukar känns snabbt om det är läckage.

Vi använder iso. Rummet är välventilerat. Tycker någon av oss borde kännt lukten, men men..
Jag har fortfarande ångest över detta, och kommer nog alltid ha.

 

[Kilauea]

Vi använder iso. Rummet är välventilerat. Tycker någon av oss borde kännt lukten, men men..
Jag har fortfarande ångest över detta, och kommer nog alltid ha.

Blir ju nyfiken vilket land du jobbar i eftersom du hade svårt att hitta svenska orden i första inlägget, som du skrev .

 

[kanelsvans]

Blir ju nyfiken vilket land du jobbar i eftersom du hade svårt att hitta svenska orden i första inlägget, som du skrev .

UK. Pluggade till djursjukskötare här, och har bara jobbat med det här. Där av bristen på svenska ord

 

[Mikan]

[QUOTE="YaHilweh, post: 17880697,
Fick ett blodsockerfall när jag jobbade på en korvmoj, frågade om jag fick ta lunch lite innan och om jag kunde få lite potatismos och korv pga. blodsockret (hade då haft diabetes i 1år). Min tanke var alltså att betala för detta så fort allt stabiliserat sig.
Medan jag åt fick jag ett papper på en direktuppsägning, det muntliga var att "vi kan inte ha en person som måste äta hela tiden och du har diabetes" Fick sedan en massa nedvärderande ord om min diabetes hur jag har förstört mitt liv med socker osv. har aldrig tidigare (eller senare) mått så dåligt över att ha diabetes. tog lång tid innan jag vågade berätta för någon om det. Delade rum med en tjej första året på gymnasiet, vi bodde ihop i 1år hon fick aldrig veta att jag har diabetes.[/QUOTE]

Fy vad arg jag blir när jag läser detta. Hade det varit bättre om du blivit medvetslös?
Detta måste väl gå att anmäla till DO om det skulle hända igen ?
Hoppas att du inte gömmer dig i din diabetes idag. Ni är verkligen kämpar !
/mamma till son som fick d1 för 2 år sedsn

 

[YaHilweh]

Fy vad arg jag blir när jag läser detta. Hade det varit bättre om du blivit medvetslös?
Detta måste väl gå att anmäla till DO om det skulle hända igen ?
Hoppas att du inte gömmer dig i din diabetes idag. Ni är verkligen kämpar !
/mamma till son som fick d1 för 2 år sedsn

Gömmer den absolut inte längre, vaknade upp ur skammen något år senare. Idag är jag aktiv inom diabetesföreningen och är väldigt bekväm med att diabetes är en del av mig. Ser idag inte ett liv utan ständig kontroll

 

[Ridinglady]

Jag tappade bort ett tiotal 13 åringar i skogen under en friluftsdag .. Detta var före mobiltelefonernas tid så det tog några timmar innan de kom till rätta och blivit hämtade av sin föräldrar en mil bort ....Hade det hänt idag så hade det säkert blivit ett attans liv och jag hade väl fått ngn form av 'bestraffning' ....För 30 år sedan tog man det lite mer coolt och jag kan inte ens minnas att rektor sa ngt om det hela ....

 

[Ridinglady]

Sen kan det ju vara ett ordentligt misstag att inte göra någonting ...
Jag hade en vuxen elev i svenska som andra språk som höll ett kort föredrag och skulle använda ordet 'samhället' ... Det var bara det att han sa 'samlaget' flera gånger istället ... Jag kunde inte med att avbryta och rätta honom, sedan var lektionen slut och det var precis i slutet på kursen ... jag kom mig faktiskt aldrig för att berätta om felet .... Vem vet vilka pinsamna situationer det kan ha försatt honom i att ha haft en så försumlig lärare ...

 

[Girasol]

Tja idag upptäckte jag att jag bedömt ett sammanläggningsärende som om det var ett nytt ärende och skulle bedömas mot vanliga arbetet och inte mot normalt förekommande. Händer typ inget alls, fast skämshatten på, ett samtal till specialist som ansåg att det ju inte ändrade bedömningen av rätten till sjukpenning för den sjukskrivne. Men fick skriva en harang i journalen med intern dokumentation där jag noterar att jag felbedömt ärendet utefter rehankedjan men att det inte påverkar rätten till sjukpenning utefter den samlade bedömningen av ärendets underlag. Det inkom alltså ett nytt läkarintyg idag med förlängning där det styrkte upp det förra intyget om vi säger så.

Nåja, som min ena kollega säger, allt går i princip att rätta till.
Jag klantade mig vid en utbetalning idag så det blev så fel så jag tjöööt, hjääälp mig. Kan inte vänta till morgondagen för då har körningen av pengarna gått. Kollegan tittar och säger, du min buss går om en kvart, det där kommer ta tid för det är nytt år. Så radera skiten så gör vi om det imorgon. Hade det inte blivit ett nytt år så hade jag fixat en ganska liten miss på två minuter. Nu måste jag räkna allt manuellt, sen är det balansräkning i systemet. Med skatt hit och dit. Nu vetekatten. Kollegan har jobbat i 40,5 år här, så hon har stenkoll. Tänk, samma arbetsplats sen hon steg in på arbetsmarknaden första gången. Hon är ett grymt uppslagsverk.