Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

[nyfikenienstrut]

Jag har ingen egen erfarenhet av psykiatrisk vård för egen del. Dock har jag både närmare och mer avlägsna vänner som haft behovet + att jag i mitt arbete då och då har kontakt med psykiatrin.

Jag upplever att psykiatrin får mycket "skit", tycker ni att det är befogat? Eller är det helt enkelt så att resurserna är för knappa för att alla som behöver ska få hjälp?

När det gäller BUP har jag både positiva och negativa erfarenheter. Det verkar vara mycket beroende på i vilken kommun man bor. När det gäller unga verkar det dock som om BUP i vissa fall avslutar ärenden snabbt, har inte patienten öppnat sig på x antal ggr så uppför kontakten (kanske lång kö man vill beta av, vad vet jag?). Medan BUP i andra kommuner både "behandlar" både barn och föräldrar under ganska lång tid utan att visa tidspress.

När det gäller vuxenpsyk antar jag att det också skiljer sig åt kommuner emellan. Jag blir dock förvånad när jag hör om personer som går till sin vårdcentral, får akutremiss till öppenpsyk. Det tar ca två veckor innan personen får komma dit för ett första samtal. Sedan tar det x antal veckor till innan personen får vidare kontakt eftersom man tydligen måste diskutera varje patient på patientkonferens. Mår man tillräckligt dåligt så kan det ju hända massor under den månaden... (Jo, jag vet att akutpsyk finns)

Och varför är det fortfarande så tabu att en del människor faktiskt behöver kontakta psykiatrin ibland?

 

[MM]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

För min egna del har jag fått så bra vård som många drömmer om att få, och det kan nog dom som läser min blogg här hålla med om.

Jag har haft folk runt omkring mig i tre år nu inom vården. Innan dess också men då var jag inte positivt inställd till vård så tog inte emot någon.

Jag har fortfarande ett otroligt starkt stöd av vården.

Gick i behandling för min ätstörning i 3 år och träffade då min behandlare, psykolog och läkare. Dom förstnämnda varje vecka. Skrevs sedan ut då jag inte kunde bli frisk helt enkelt så dom kunde inte göra mer för mig. Blev då inskriven på affektiva mottagningen pga min bipolära sjukdom och tre andra diagnoser jag har. Har blivit utfasad från äsenheten i tre månaders tid och ska snart få träffa min nya psykolog på affektiva mottagningen.

Har även fått hjälp av dom med arbetsförmedlingen. Dom var med vid flera möten med dom och har hjälpt till att ordna så jag fick arbetsträna och har kommit in i försäkringskassans system för funktionshindrade och har nu sökt ersättning pga att jag har nedsatt arbetsförmåga och är med i ett specialprogram på arbetsförmedlingen så jag kan få lönebidrag om någon vill anställa mig senare.

Men många andra får inte samma hjälp som jag fått. Jag känner mig väldigt tacksam över all hjälp jag fått. Trodde aldrig det skulle bli så bra.

 

[moiran]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Jag blir dock förvånad när jag hör om personer som går till sin vårdcentral, får akutremiss till öppenpsyk. Det tar ca två veckor innan personen får komma dit för ett första samtal. Sedan tar det x antal veckor till innan personen får vidare kontakt eftersom man tydligen måste diskutera varje patient på patientkonferens. Mår man tillräckligt dåligt så kan det ju hända massor under den månaden... (Jo, jag vet att akutpsyk finns)

...i den här kommunen (och närliggande som ligger inom upptagningsområdet) kan patienten få vänta nästan ett år på att komma in på VUP efter akutremiss från vårdcentral. Problemet bottnar i en rutten avdelning med hög personalomsättning. Periodvis har det inte funnits en enda anställd verksam psykiatriker, endast stafettläkare med relativt korta inhopp. Även bland psykologerna är det en hel del rörelse in och ut. Det säger kanske något om vilken kvalitet på vården patienten kan förvänta sig. Patienten får hålla en tumme att det finns bra läkare som är påläst på psykologisk problematik och en duktig psykolog/kurator/samtalsterapeut på VC.

 

[moiran]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Jag har dåliga erfarenheter av både BUP och VUP, för nära och kära och för mig själv. Några gånger förmodligen mest problem med personal eller personkemi, men som sagt - här beror nog det mesta på brist på medel eller dålig personalpolitik i slutänden.

Stigmatiserat med psykiatrisk problematik? Jag gissar på att det handlar om att gemene man kan för lite. I kvällstidningarna är alla med Asperger mördare. Vem är då särskilt sugen på att vara "killen med Asperger"? Depression och självmordstankar? Tjafs, ta dig i kragen och ta tag i ditt liv i stället. Utbränd? Låtsassjukdom för lata. Anorexia? Är inte det bara för tonåriga dramaqueens? Psykopat? Ofan, var är älgstudsaren, bäst att skjuta innan hen gör det!!

Kort sagt. Folk vet inte vad det handlar om. Man vill ju inte vara en lat mördardramaqueen som bör avlivas snarast, utan bara en vanlig människa, fast sjuk i någon mån.

 

[escodobe]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Nej.
Ibland verkar systemet vara hårresande oanpassat för sin målgrupp. Jag gissar att det sannolikt från början handlar om bristande resurser som lett till extrem fyrkantighet där det är svårt att komma in och lätt att åka ut.

 

[Rumpnissen]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Jag tror liksom flera andra att det är stora skillnader i landet.

Här verkar BUP fungera ganska bra, medan vuxenpsykiatrin är under all kritik, både öppenvården och slutenvården. Det känns som om det bara är de "lagom sjuka" som får rätt hjälp, de som inte passar in i mallen får ingen eller väldigt lite hjälp. Det handlar säkert om pengar, men jag tycker mig ana en väldigt märklig, prestigefull och hierarkisk organisation också.

 

[Lithonit]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

tio tecken var det va

 

[sassiball]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Min syster gick med en obehandlad psykos i 8-9 år innan hon äntligen fick rätt vård, så nej, alla får verkligen inte den vård som behövs. Hon kände själv att hon inte svarade rätt på medicinen och sökte en privat läkare som tog henne på allvar och hittade hennes verkliga problem som varit obehandlat dittills.

 

[Moonwalk]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Fast där håller jag inte med dig riktigt.

Jag har närstående som bor i samma stad som du som fått snabb kontakt på öppenvården och som är mycket nöjd med den vård hon har fått där. Jag själv går på öppenvården i närliggande kommun och det tog tre veckor från det att remissen skickades till jag fick brev hem om en tid två veckor senare. Läkartid fick jag en månad senare. Det enda jag fått vänta på är tid hos psykolog som jag fick vänta tre månader på.

 

[Cherarriduracell]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

jag upplever: nej.

jag mådde väldigt dåligt en period och hade antagligen behövt ha kontakt med vården 2 ggr/vecka en kortare period. Gick det? Nej. Fick sertralin och gå hem, trots att jag bodde själv och var i riskgruppen för ökad självmordsrisk. Kom inte till avtalad psykoterapeuttid för att jag mådde för dåligt av alla biverkningar, låg på köksgolvet och kunde inte resa mig. Ringde vårdcentralen och bad dem säga till terapeuten att RINGA mig istället på tiden jag skulle ha om 10 min, hon hörde inte av sig och gick inte att få tag i på en månad.

Nu för en vecka sedan sökte jag vård för sjuka muskelsmärtor jag tror beror på stress/depression (igen). Läkarens svar: Nej, du är så glad ochframåt. Men jag kan undersöka dig för att kolla att det inte är nåt fysiskt. En stund senare klämmer han igenom mina bröst. För att jag sökte för led/muskelsmärtor.

Jag har mycket litet förtroende för vården just nu. Jag törs inte svara i telefonen när läkaren ringer för att meddela mig provsvar och jag törs inte försöka få en annan läkare. Psykoterapeutkontakten är avslutad sedan länge och jag tro inte jag kan få tid hos henne igen.

 

[Lithonit]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Kan du be någon närstående om hjälp? Skriva ner?

Du beskriver något liknande det jag upplevt. Att inte kunna resa sig är jättealvarliga symtom.
För mig har det tagit tio år.
I somras slutade jag på akuten edter ett självmordsförsök. Blev hemskickad med fel medecin som gjorde mig sämre. (= fler suicidförsök, ett inställt tåg räddade mig, tack Sj )
Nu har de till slut lyckats vaska fram att jag har bipolär1. Min läkare är rasande över den långa raden med idioter som missat enligt honom uppenbara symtom.

 

[Cherarriduracell]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

vad är det för hjälp jag ska få av närstående? Både mamma och sambo vet om, ingen av dem har tid att följa med mig på läkarbesök då de jobbar

 

[Lithonit]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Man är inte så smart när man mår så där dåligt som du gör. Kanske inte alltid så tydlig heller. och vården är full av idioter som inte förstår vad de har framför sig (jag har träffat en lång rad, det höll på att kosta mig livet).

För mig har det varit en enorm hjälp att ha med min partner, och vid tillfälle även min mamma (som jag har en pissdålig relation till, men hon är guld).

Senast nu när jag behövde förhöja min sjukskrivningsnivå var jag inte i skick att förklara varför det var nödvändigt. Men min anhörig som var med kunde förklara åt mig.

 

[virra]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Nej, alla får inte den hjälp de behöver. Min erfarenhet är att det handlar om tur i hög grad, träffa rätt person och att antingen själv kunna eller ha anhöriga som kan stå på sig. Jag har mått väldigt dåligt och delvis pga en bortslarvad remiss gick det väldigt långt. När jag väl blev inlagd blev den hjälpen väldigt bra för just mig, men jag såg många som for illa.

Ett skräckexempel stötte jag på inom hemtjänsten. Min dåvarande gruppledare försökte ihärdigt få hjälp från psykiatrin med en vårdtagare som hade svårt att uttrycka sig. Hon nekades hjälp och fick svaret att det inte gick att veta att vårdtagaren verkligen mådde dåligt pga att den inte kunde säga att den gjorde det (hade nästan inget tal kvar). Den vårdtagaren tog sitt liv och det tog mycket hårt på min fina, engagerade gruppledare och på övrig personal. Förmodligen grundade sig fallet på såpass bristande resurser att psykiartin gjorde allt för att slippa fler patienter.

 

[Görel]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Verkligen inte!

Jag har erfarenheter både som anhörig och som profesionell, är socialsekreterare, och min erfarenhet är att man blir positivt överraskad om det fungerar.

Det finns så många exempel. Traumatiserad med telefonskräck får en remiss tillbackaskickad från öppenpsyk till den som skrivit remissen med uppmaningen att den sökande själv får ringa.
Patient på öppenpsyk med självmordstankar uteblir från besök, ingen kollar att patienten lever utan skickar bara en faktura för uteblivet besök.
Patient med remiss från öppenpsyk till inlägg på sluten avdelning får höra att det inte är något hotell och patienten får bråka för att över huvud taget bli inlagd. Både patienten och anhöriga till denne blir nonchalant behandlade av ansvarig läkare.

Det finns några få ställen här i Storstockholm som fungerar men generellt sett vill ingen ta ansvar och svårt psykiskt sjuka människor tvingas använda de få krafter de har till att försöka få vård istället för att försöka bli friska.

 

[Lithonit]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Det är så sjukt.... jag har ju själv en historia av att bli felbehandlad.

Jag är fortfarande chockad över vad oerhört stor omsorg de visar gentemot mig nu när de vet vad som är fel.
Det känns nästan för bra för att vara sant och jag är livrädd för att de ska kicka ut mig. (vilket de vet, och bedyrar att det inte kommer hända).

men förra veckan ringde en kvinnna och meddelade att min läkare är sjuk. Jag fick totalpanik eftersom besöket var jätteviktigt. Panik och tunghäfta. Jag la på och säckade på golvet. Min man var hemma så han ringde upp och förklarade vem jag är och vad läkarbesöket gällde, då fick jag en tid hos en annan läkare samma dag.
Nu ringde hon såklart till flera och hade ingen aning om
vem jag är, men jag har min man som stöttar och styr och ställer (fattar inte hur han orkar!!) - utan honom hade det där kunnat sluta illa.

 

[Skjøldur]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

-Har läst tidningsartiklar om att barnpsyk i Karlstad har köer på ett par år. Dom har tvingats prioritera utredningar av så kallade bokstavsbarn, ADHD och allt vad det är. Men många av deras psykologer gillade inte uppgiften utan sa upp sig så nu är sju psykolog-tjänster obesatta! Och så har jag läst och hört om att vuxenpsyk på sjukhuset fått utländska psykiatriker som är under all kritik. Men som sagt, det är vad jag läst i tidningarna bara. Hur lätt/svårt det är att få öppenvård för vuxna vet jag inte.

I min livförsäkring så står det något om privat samtalsterapi. Alltså, det ingår. Men jag har aldrig kollat upp hur vad kraven är för att bli beviljad ersättning för det. Om man till ex måste ha en läkardiagnos först. Har inte varit aktuellt än och hoppas inte det blir... Men som vården ser ut nu så är det nog smart att ha livförsäkring och gärna extraförsäkring av något slag. I alla fall om man inte är skapligt rik... För privat psykoterapi är jättedyrt.

 

[Lithonit]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Jag har träffat toppen utrikiska läkare och en av sköterskorna jag träffar regelbundet är från polen- kanombra folk allihopa! (jag har även träffat en tokig iranier (allmänläkare) men lika många tokiga svenskar.

Samtalsterapi behöver man inte till psyk för att få.
Jag har gått i samtal i effektiv tid 5 år. Medtadels via hälsocentralen, men även företagshälsovården och psyk förståss.
Har fått massa KBT tex.
Just samtal har jag aldrig haft problem att "få".....
men jag har förstått att andra har haft svinsvårt.

 

[moiran]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Fast där håller jag inte med dig riktigt.

Jag har närstående som bor i samma stad som du som fått snabb kontakt på öppenvården och som är mycket nöjd med den vård hon har fått där. Jag själv går på öppenvården i närliggande kommun och det tog tre veckor från det att remissen skickades till jag fick brev hem om en tid två veckor senare. Läkartid fick jag en månad senare. Det enda jag fått vänta på är tid hos psykolog som jag fick vänta tre månader på.

När i tid? Ännu intressantare - vilken väg gick denna person för att komma in på öppenvården snabbt..? Det finns ju som sagt akuta fall som får vänta väldigt många månader på grund av platsbrist idag! Brist på personal och stor omsättning av densamma är ju ett faktum, inte en åsikt.

 

[moiran]

Sv: Får alla som behöver psykatrisk vård den vård de behöver?

Man är inte så smart när man mår så där dåligt som du gör. Kanske inte alltid så tydlig heller. och vården är full av idioter som inte förstår vad de har framför sig (jag har träffat en lång rad, det höll på att kosta mig livet).

För mig har det varit en enorm hjälp att ha med min partner, och vid tillfälle även min mamma (som jag har en pissdålig relation till, men hon är guld).

Senast nu när jag behövde förhöja min sjukskrivningsnivå var jag inte i skick att förklara varför det var nödvändigt. Men min anhörig som var med kunde förklara åt mig.

Jo men precis. Det finns ju flera olika psykiska diagnoser som gör att det är skitsvårt att hävda sin rätt mot auktoriteter. Man vågar eller orkar inte protestera. Följaktligen är risken stor att de som mår sämst får minst hjälp av vården. Och försäkringskassan. Man måste kämpa och vara med på banan, och har man inte någon som kan hjälpa en med det när man mår som värst så misstänker jag att suicidrisken blir ganska överhängande. Det finns förmodligen inte lika många som dör av aggressiv cancer under tiden de får vänta flera månader på vård. Att t.ex. djupa depressioner blir dödligare ju längre tid de blir obehandlade värderas inte på samma sätt. Kanske för att man "väljer" att ta livet av sig. Men man väljer inte att ta livet av sig. Man dör på grund av sin sjukdom.